Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag får bekräftelse på mr. Dicks utsago, och jag väljer ett yrke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
höra den under hvilken form som helst, blott icke
som rättssökande.
Fullkomligt belåten med detta hviloställes drömlika
beskaffenhet, sade jag mr. Spenlow, att jag nu sett
nog af det för tillfället, och vi återvände till min tant,
i hvars sällskap jag kort därefter lämnade Doctor’s
Commons. Jag kände mig mycket ung, då jag gick
från Spenlow & Jorkins, ty jag märkte, att skrifvarne
knuffade till hvarandra och med sina pennor pekade
på mig.
Vi anlände till Lincolns Inn Fields utan
ytterligare äfventyr, om jag undantar att vi mötte en
grönsakskärra, dragen af en stackars åsna, som gaf min
tant anledning till smärtsamma reflexioner. Sedan vi
väl kommit in, hade vi ännu ett långt samtal om mina
planer, och som jag visste!, att hon längtade hem,
och att hon på grund af de befarade eldsvådorna,
maten och ficktjufvarna ej så mycket som en
halftimme kunde känna sig tillfreds i London, bad jag
henne inte vara orolig för mig, utan resa hem och
låta mig sköta mig själf.
____»Det är i morgon en vecka sedan jag kom hit,
och jag har nog tänkt på det, min kära gosse»,
svarade hon. »Det finns en liten treflig våning att hyra
i Adelphi, Trot, och den skulle passa dig utmärkt.»
Eftier denna korta inledning tog hon ur fickan
upp en annons, som hon mycket omsorgsfullt klippt
ut ur en tidning och som innehöll, att vid Buckingham
Street i Adelphi fanns det att hyra en liten möblerad
lokal med utsikt åt floden. Rummen skulle vara
mycket trefliga och särskildt lämpliga för någon finare
ungherre, som studerade vid rättegångsverken, och
de kunde tillträdas genast. Hyran var moderat och
kunde, om så Önskades, erläggas månadsvis i förskott.
»Det låter ju alldeles förträffligt, tant!» sade jag,
förtjust öfver utsikten att få bebo en ungkarlsvåning.
»Kom då», sade tant och satte åter på sig hattet,
som hon helt nyss tagit af sig. »Vi ska* gå och se,
på dem.»
Och sä gingo vi. I annonsen stod, att man skulle
28. — Dickens, David Copperfield.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
