Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXI. En större förlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
jag ställer mina ensliga steg. Jag fruktar att nalkas
den. Det är nästafi olidligt att tänka på hvad som
hände den minnesvärda kvällen och som måste
upprepas, om jag skall fortsätta.
Men det blir inte värre för att jag skrifver om
det. Det blefve inte bättre, om jag lät min motsträfviga
hand stanna. Det hände. Ingenting kan upphäfva
det en gång skedda, ingenting kan göra det
annorlunda än det var.
Min gamla sköterska skulle dagen därefter följa
med mig till London i anledning af testamentet. Lilla
Em’ly tillbringade begrafningsdagen hos mr. Omers.
På aftonen skulle vi alla samlas i det gamla båthuset.
Ham skulle i vanlig tid komma dit med Em’ly, jag
kunde komma när jag ville. Brodern och systern
skulle åka tillbaka i samma vagn och i skymningen
vänta oss vid härden.
Jag skildes från dem vid den där grinden, där
jag i mina barndomssyner sett Straps hvila sig med
Roderick Randoms kappsäck, och i stället för att
genast vända åter vandrade jag ett litet stycke framåt
vägen till Lawestoft, innan jag gick tillbaka till
Yar-mouth. Jag åt middag i en snygg ölstuga ett par
eng. mil från den förr omnämnda färjan, och så gick
dagen, och det var afton då jag kom dit. Det hade
’börjat regna, och det var ganska ruskigt, men månen
tittade fram bakom molnen, och det var icke mörkt.
Snart låg mr. Peggottys hus inom synhåll, och1
ljuset lyste ut genom fönstret. Jag ströfvade framåt
genom den nu ganska tunga sanden, var snart vid
dörren och steg in.
Hvad det såg trefligt ut därinne! Mr. Peggotty
hade rökt sin aftonpipa, och förberedelser hade gjorts
för den blifvande kvällsvarden. Elden flammade klart,
askan var undansopad, och kistan stod och väntade
på att lilla Em’ly skulle intaga sin gamla plats. På
sin gamla plats satt nu åter Peggotty, sig lik som
innan hon lämnat den, om man undantar dräkten.
Hon hade redan återgått till sitt gamla sällskap,
arbets-lådan med St. Paulskyrkan på locket, alnmåttet i stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
