Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIII. Lycksalig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
skulle hysa några farhågor eller vara modfälld vid
tanken på utgången. »Den unga flickan kan
lyckönska sig till att ha en sådan beundrare», sade hon,
»och hvad hennes pappa beträffar, så hvad i all
världen kunde den herrn bättre begära I»
Jag märkte emellertid, att mr. Spenlows
proc-torsmantel och styfva halsduk något litet dämpade
Peggottys öfvermod och ingåfvo henne mera vördnad
för den man, som i mina ögon med hvar dag blef
alltmera förandligad och från hvilken ett strålande}
reflexljus syntes mig utgå, då han satt där så rak i
domstolen, lik en liten fyrbåk i ett haf af papper.
Apropå det, föreföll det mig också underligt, när jag
isatt därinne i domsalen och tänkte på att de där
dåsiga gamla domarne och doktorerna icke skulle
brytt sig det minsta om Dora, ifall de känt henne;
att de troligen icke skulle blifvit alldeles utom sig
af förtjusning, om giftermål med Dora blifvit dem
föreslaget, och att Dora kunnat sjunga och spela på
den där förhärligade gitarren tills hon fört mig till
vansinnets gräns utan att någon af de där
trögmån-sarna vikit en tum från sin väg.
Jag föraktade dem en och hvarenda en. Jag
ansåg mig förnärmad af dem samt och synnerligen,,,
dessa utfrusna gamla trädgårdsmästare i hjärtats
rosengårdar. Domstolen var för mig ingenting annat
än en känslolös maskin, advokatskranket hade icke
mera ömhet och poesi i sig än skranket på en krog.
Som jag ej utan stolthet åtagit mig utredningen
af Peggottys affärer, fick jag testamentet lagfaret,
erlade arfsskatten och följde henne till banken, gå
att alltsammans snart var på det klara. Vi skaffade
loss omväxling under dessa juridiska sysselsättningar,
genom att gå och beskåda vaxkabinettet vid Fleet
Street — nu, som jag hoppas;, nedsmält sedan minst
tjugu år — genom att aflägga besök på miss Linwoods
utställning, hvilken jag erinrar mig som ett mausoleum
af fruntimmershandarbeten, befrämjande själfpröfning
och ånger, genom att bekika Londons Tower och
gå upp i St. Paulskyrkans kupol. Alla dessa märk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
