Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLV. Mr. Dick uppfyller min tants förutsägelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
skyldig till annat än en viss tanklöshet och
själf-viskhet, icke alldeles oförenliga med fullmogen ålder,
tror jag, att hon bekräftade hans farhågor för att
han var sin unga hustru till hinder och att de båda
makarnas tycken voro helt olika, just genom att hon
så högt prisade hans afsikt att för sin hustru lätta
lifvets börda.
»Min kära doktor», sade hon till honom en dag
så att jag hörde det, »det förstår ni nog, att det
vore litet kusligt för Annie att jämt sitta instängd här.»
Doktorn nickade, välvilligt instämmande.
»Annorlunda blir det, när hon kommer till sin
mors ålder», sade mrs. Markleham och viftade med
solfjädern. »Mig kunde ni sätta i ett fängelse, om
jag hade godt sällskap där och finge draga min spader
— jag skulle finna mig därvid. Men jag är inte Annie,
jag, och Annie är inte sin mor.»
»Visst det, visst det!» sade doktorn.
»Ni är den bästa människa i världen — jo, det
står jag fast vid!» ty doktorn gjorde en af värj ande
rörelse. »Jag måste säga er midt i ansiktet hvad
jag så ofta sagt på er rygg, ni är den bästa människa
i världen, men inte kan ni väl dela hennes intressen
och tycken, eller hur?»
»Nej», sade doktorn i sorgsen ton.
»Och det är just därför», sade mrs. Markleham
och klappade honom på axeln med sin hopslagna
solfjäder, »det är just därför, jag så högligen gillar
er omtänksamhet. Den bevisar, att ni inte som så
många äldre personer, väntar er att finna gamla
hufvuden på unga axlar. Ni har studerat Annies karaktär,
och ni förstår den. Det är just det jag tycker så
mycket om.»
Till och med doktor Strongs lugna och tåliga
ansikte uttryckte en viss känsla af smärta, under det
att han åhörde dessa artigheter — så tyckte
åtminstone jag.
»Därför, min bästa doktor», fortfor den gamla
soldaten och klappade honom flera gånger ömt med
solfjädern, »kan ni vid alla tider och tillfällen befalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
