- Project Runeberg -  David Copperfield /
931

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LII. Jag är närvarande vid en explosion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

931

Uriah, som vid de orden blef mera blå än hvit
i ansiktet, rusade fram för att taga papperet och rifva
det i stycken. Mr. Micawber träffade, genom ett
underverk af skicklighet eller tur, de framsträckta
knogarna med linjalen och högra handen föll
maktlös ner. Handleden vek sig, som om den varit bruten.
Slaget lät som om det träffat trä.

»At fanders med er!» sade Uriah och vred sig
nu af smärta på ett nytt sätt. »Jag skall allt ge er
så godt igen.»

//Våga att komma mig nära en gång till — ni
Heep — ni hög af vanära», skrek mr. Micawber*
och jag sk|all krossa ert hufvud, om det är beskaffadt;
som andra människors. Kom an, kom an!»

Jag tror aldrig jag sett något löjligare — och
jag var känslig för det till och med då — än mr.
Micawber, som gjorde parader med linjalen och skrek:
»Kom an !» under det att Traddles och jag sköto
honom tillbaka till ett hörn af rummet, från hvilket
han kom fram igen, så fort vi släppte honom.

Sedan hans fiende en stund sysslat med den sårade
handen och småmumlat för sig själf, tog han
långsamt af sig halsduken och förband den; därefter
omslöt han den med den andra handen, under det att
han satt på sitt bord och såg ned med butter min.

Sedan mr. Micawber något svalkat sig, fortsatte
han läsningen af brefvet:

»’Det pekuniära honorar, med hänsyn till hvilket
jajg trädde i tjänst hos — Heep’,» — alltid gjorde
han en paus innan han uttalade namnet, som sedan
kom med en förvånande kraft — »’var icke bestämdt,
med undantag af en småsak om tjugutvå shilling
och sex pence i veckan. Det öfriga skulle bli beroende
af värdet af mina bemödanden i yrket, med andra
och mera uttrycksfulla ord, af min naturs låghet,
mina bevekèlsegmnders snikenhet, min familjs
fattigdom och den moraliska eller rättare sagt
omoraliska öfverensstämmelsen mellan mig och — Heep.
Behöfver jag säga, att jag snart såg mig nödsakad
att begära af — Heep — vissa pekuniära förskött

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0933.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free