Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVII. Emigranterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioi 4
och förmögenhet, medger jag, att jag gärna såge
denna förmögenhet fylla Britannias kassakistor.»
»Min vän», sade mr. Micawber, »Britannia må reda
sig bäst hon vill. Jag tillstår öppet, att hon just
aldrig gjort mycket för mig och att jag i den vägen
inte har någon särskild önskan.»
»Micawber», sade mrs. Micawber, »nu har du orätt.
Du, Micawber, beger dig ut till dessa fjärran länder
för att stärka, icke för att försvaga landet mellan dig
och Albion.»
»Bandet i fråga, mitt socker», svarade mr.
Micawber, »har, jag upprepar det, icke ålagt mig någon’
så stor personlig tacksamhetsskuld, att jag skulle
tveka att knyta andra band.»
»Miciawber», gentog mrs. Micawber, »nu har du
åter orätt. Du känner inte din egen förmåga,
Micawber. Det är den, som till och med vid det steg
du nu står i begrepp att ta, skall stärka bandet
mellan dig och Albion.»
Mr. Micawber satt i sin länstol med uppdragna
ögonbryn, halft gillande, halft ogillande mrs.
Micaw-bers åsikter, sådana hon framställde dem, men mycket
känslig för de framtidsutsikter de öppnade.
»Min bäste mr. Copperfield», sade mrs. Micawber,
»jag önskar, att mr. Micawber må känna sin ställning.
Det synes mig vara af högsta vikt, att mr. Micawber,
från och med den stund då han inskeppar sig, känner
sin ställning. Er gamla kännedom om mig, mr.
Copperfield, har nog lärt er, att jag inte är på långt när
så sangvinisk som mr. Micawber. Min läggning är,
om jag själf får säga det, i hög grad praktisk. Jag
vet, att denna resa är lång. Jag vet, att den skäll
ådraga oss många umbäranden och besvärligheter.
För dessa fakta kan jag icke blunda. Men jag vet
också hvad mr. Micawber är. Jag känner mr.
Mi-eawbers inneboende förmåga. Och därför anser jag
det vara af allra högsta vikt, att mr. Micawber
känner sin ställning.»
»Min söta vän», inföll han, »kanske tillåter du mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
