Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Philantropie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefde friskt på framtiden och gjorde skulder. Men Edla
hoppades så fast på honom, att framtiden lyste för henne
som en Lycksalighetens ö. Efter 10 års förlopp tog
ändtligen studenten sin examen, hvilken, kan vara detsamma.
Han blef nu i hast en man i staten, men nu ville hans
fordringsegare ha betalt. Han vågade icke gifta sig med
Edla, utan föredrog en något till åren kommen enka, som
betalte hans skulder. Edla försakade honom frivilligt, var
sjelf med som brudtärna på bröllopet, men sörjde sig sedan
blek och blef trettio år. Ingen ny friare kom, och ej
heller hade hon hjerta att gifva bort, äfven om någon
kommit. Hennes mor dog, och alldeles oförmodadt fanns
efter henne en liten förmögenhet, tillräcklig för att skydda
Edla för nöd. Nu kommo friare, men nu hade Edla vändt
sitt hjerta åt ett högre föremål, åt det högsta. Om hon
varit katolik, skulle hon blifvit nunna, eller
barmhertighetssyster. Nu egnade hon sig frivilligt åt den lidande
menskligheten. Hennes djupa kärlek till sin första och
enda fästman, som var en sammanträngd eld, upplöste sig
småningom till en mild, vidtomfattande varm luft, allmän
kärlek till de nödlidande. Hon försakar nu allt, nöjen,
umgänge, nya kläder, ja, till och med böcker, som förut
voro hennes älsklingar, lefver tarfligt som en trappist och
använder allt, hvad hon kan inbespara på sig sjelf, på de
fattiga hon känner. Hon är den ena figuren på vår
teckning.
Den andra figuren är madam Tupp. Hon var också
i sin ungdom en rätt vacker flicka; men hon började med
allmän kärlek, dock icke till nödlidande, utan till alla
vackra, af lyckan gynnade karlar, som kommo i hennes
väg. Hon lefde några år i största öfverflöd, frasade i
siden, lyste af nipper, doftade af vällukter, gungade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
