Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXII. Vattuskräck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXII.
Vattuskräck.
Herr Sebastian Pettersson skulle varit den lyckligaste
menniska, om han icke gjort sig sjelf olycklig, genom sin
rädsla för allt, som kan skada. Föremålet för alla hans
tankar, omsorger, bestyr, var hans egen lekamen. Själen
brydde han sig mindre om.
Han hade uppfostrats af en öm mamma, som klädde
honom redan vid två års ålder i schubbskinn och
bottesfortes, hvarföre han kallades af gatpojkarne för lilla
vargen och mästerkatten i stöflar. Sedan han förlorade sin
mor var han ständigt mamma åt sig sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:33:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dcaisthlm/0133.html
