Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Den stora Agraskatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tunga järnskrin och en tjock, gladlynt poliskonstapel
som följeslagare. En kvarts åkning förde
oss till mrs Cecil Forresters hus. Tjänstflickan
såg förvånad ut öfver en så sen visit. Mrs Cecil
Forrester var borta, förklarade hon, och skulle
troligen komma mycket sent hem. Men miss
Morstan var i salongen, och till salongen begaf
jag mig alltså med skrinet i hand, lemnande den
tillmötesgående konstapeln i droskan.
Hon satt vid det öppna fönstret, klädd i
något tunnt hvitt tyg, med en smal purpurröd
strimma kring halsen och midjan. Det milda
skenet från en skärmtäckt lampa föll öfver henne,
där hon satt tillbakalutad i korgstolen, lekte öfver
hennes allvarliga, ljufva anlete och färgade med
en dunkel metallglans de rika vågorna af hennes
yppiga hår. En hvit arm hängde ned öfver
stolskarmen, och hela hennes ställning och utseende
talade om tankfullt vemod.
Vid ljudet af mina steg sprang hon likväl
upp, och en klar rodnad af häpnad och glädje
färgade hennes bleka kinder.
»Jag hörde en droska komma körande,» sade
hon. »Jag trodde, att det var mrs Forrester, som
kom tillbaka så tidigt, men jag drömde aldrig
om, att det kunde vara ni. Hvilka nyheter
medför ni åt mig?»
»Jag har något bättre än nyheter,» sade jag,
i det jag satte skrinet på bordet och talade
muntert och bullersamt, fastän jag kände mig djupt
beklämd om hjärtat. »Jag har något åt er, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
