Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 CHARLES DICKENS
blott hade knipit den onde andens näsa med en antydan
till detta slags vinterväder i stället för att begagna sina
vanliga vapen, då skulle han sannerligen ha skrålat av
hjärtans lust. Ägaren till en liten tunn näsa som den
hungriga kölden gnagt slät som hundar gnaga ben
lutade sig ned till Scrooges nyckelhål för att regalera
honom med en julvisa; med vid det första ljudet av:
Signe Er Gud, min herre så god,
Allt ont ifrån Er Han vände!
grep Serooge till linjalen med en så energisk rörelse
att sångaren förskrämd sprang sin väg och lämnade
nyckelhålet åt dimman och frosten.
Äntligen kom timmen att stänga kontoret. Förargad
steg Serooge ned från sin stol och gav därmed den
väntande bokhållaren i cisternen en tyst tillåtelse att sluta;
denne släckte genast ut ljuset och satte på sig sin hatt.
— Ni vill ha hela dagen i morgon för egen räkning,
gissar jag? sade Scrooge.
— Om ni inte har något emot det, sir.
— Jo, jag har emot det, sade Scrooge, och det är
otillbörligt. Om jag för den dagen skulle dra utav en
tvåkrona på er veckolön, så skulle ni tycka er illa
behandlad, det vill jag slå vad om.
Bokhållaren smålog blekt.
— Och ändå, fortfor Scrooge, tycker ni inte att jag
blir illa behandlad, då jag måste betala dagspenning
för ingenting:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
