- Project Runeberg -  De tre kuttrarne /
8

(1853) [MARC] Author: Frederick Marryat
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s
hon g-ifl sig första gången för alt göra far och mor till
viljes, ämnar hon nu gifta sig efter eget tycke; men hon
är helt ung, och har ej brådlom.
Den der unga damen med det ljufva uttrycket i sina
anletsdrag, är miss Cecilia Ossullon. Hon är liflig. qvick
och har ingen rädsla i sin natur; men hon är mycket ung
ännu, icke mer än sjutton år •—• och ingen vet hvad hon
verkligen är —• hon vet det ej sjelf. Dessa äro de perso-
ner, som mötas i jaktens kajuta. Besättningen ulgöres
af tio goda sjöbussar, proviantmästaren och kocken. Der
är älven lord B:s kammartjenare, Mr. Ossultons beljent och
miss Ossultons kammarjungfru. Som nödigt utrymme icke
tinnes, är den öfriga beljeningen qvarlemnad i land.
Jakten har nu ankaret lyftadt och seglen tillsatta. Hon
styr kurs mellan Drake’s ö och fasta landet. Man har bå-
dat till middag. Som läsaren erfarit något om lillredelser-
na, hemställer jag till hans eget bedömande, om del icke
är "rätt behagligt att sitta ned för alt spisa middag i en
speljakt. Luften hade gifvit matlust åt alla; och först när
duken borttogs, blef samtalet allmänt.
”Mr. Seagrove,” yttrade lorden, ”ni höll så när på att
gå miste om er öfverfarl; jag väntade er redan i Thorsdags.”
”Jag är ledsen, mylord, att göromål hindrat mig sna-
rare efterkomma ers herrlighets benägna kallelse.”
”Nå, Seagrove, prata nu inte tok,” sade Ilautaine;
”du talte ju sjelf om för mig härom aftonen, när du var
språksam, att du inte haft något förordnande i all din dar.”
”Ocli rätt lyckligt för mig att så är,” genmälte Sea-
grove; ”ty hade jag haft ett dylikt, så skulle jag inte ve-
lat hvad jag borde göra dermed. Felet är icke mitt; jag
duger till intet annat än kommissionär; men ändå hade jag
göromål, och rätt vigtigt göromål dertill; jag blef anmodad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/de3kuttrar/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free