Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Profsssor Sven Wicksell, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från nuvarande 13/2 promille till ca 16 promille. Men om
man överhuvud skall kunna vinna något med befolkningspo-
litiska åtgärder, bör väl detta ändå ligga inom det rimligas
gränser. Kunde man så småningom höja nativiteten en smula
över 16 promille, skulle resultatet bli en ny om än långsam
folkökning efter nedgångsperiodens slut.
Vad skulle nu krävas för att nå detta mera beskedliga mål?
Under förutsättning av ett bibehållande av nuvarande äkten-
skapliga fruktsamhet egentligen bara en, visserligen ganska
kraftig, höjning av giftermålsfrekvensen. Vi ha här i Sverge
bland de lägsta giftermålstal i världen. Vid 50 års ålder, alltså
när den fruktsamma åldern är förbi, ha endast knappt Al$ av
de svenska kvinnorna blivit gifta. Over 1/5 av de vid 50 års
ålder kvarlevande ha aldrig ingått äktenskap. Kunde man fått
bara hälften av dessa att gifta sig någorlunda tidigt, skulle
det egentligen inte krävts någon mera befolkningspolitik än
vad som behövts för att förhindra en ytterligare minskning av
fruktsamheten inom äktenskapet. Men givetvis är en sådan höj-
ning av giftermålsfrekvensen och icke minst dess bibehållande
för framtiden bara den en sak, som kräver stora omläggningar
av samhällsorganisationen och ej minst äktenskapets organi-
sation.
En påverkan och stimulering av både giftermålsfrekvensen
och den äktenskapliga fruktsamheten torde förvisso vara den
framkomligaste vägen. Kunde vi t. ex. bara komma upp till
Danmarks giftermålsfrekvens, som ändå lämnar 15 procent
kvinnor ogifta vid so års ålder mot Sverges 22 procent, och
så höja fruktsamheten inom äktenskapet med ett par tionde-
delar, vore vi väl över den kritiska gränsen. Med en giftermåls-
frekvens efter danska mått, behöva vi i själva verket icke högre
fruktsamhet än den, som fanns här i Sverge år 1928.
Man kan då fråga: finns det i vårt folk så mycken vitja till
fortplantning, att den erforderliga stimuleringen överhuvud
är möjlig att ernå? Det finns ju många, som förneka detta och
mena, att om redan vem som helst lärt sig befruktningsregle-
ringens konst, så måste befolkningen taga slut. Men man un-
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
