- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
260

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När skiftet fastställts av myndigheterna, gav sig
Josef i väg till Solöbaden, uppsökte Herbert Åberg och
berättade, att han äntligen fått reda på ett grustag
uppåt kusten. Där fanns ypperligt grus, alla sorter man
ville, lätt åtkomligt, ingen svårighet att skeppa, alldeles
vid strand.

Åberg försökte klämma Josef på var grustaget låg
och vem som ägde det. Sanningen satt långt inne. Efter
flera timmars förhandlingar beslöts, att de skulle köra
ut med bogserbåten och titta på grustaget. Åberg blev
både arg och förvånad, men han fick respekt för Josef,
som lurat både honom och Gabriel.

Åberg prutade om priset i timmar, dagar, månader.
Josef gav sig icke. Han var bård som flinta. Han
höll fast vid sitt pris. Han skulle ha Elvira. Åberg
skulle ha sand. Elvira vägde tyngst.

Grosshandlarn, som köpt Grönö, underrättades av
Josef om, att han upptäckt ett grustag på utägorna och
gärna stode till tjänst, om grosshandlarn behövde sand
för sina badortsplaner. Grosshandlarn kom genast
ut-åkande från staden tidigt nästa morgon med en
ingenjör, besåg grustaget och ville köpa det, sedan
ingenjören hållit på några timmar att gräva, mäta och räkna.

Josef mojade sig. Han gjorde sig dyrbar. Ja, han
hade en annan spekulant också. Herbert Åberg på
Solöbaden. Grosshandlarn rodnade av ilska och
började begagna fula ord.

Skulle inte han ha företräde, han som köpt hela
Grönö nästan och bara av vänlig dumhet låtit dem
behålla utägorna? Det borde varit hans alltsammans!
Inte sant?

Jovisst, jovisst! Men Herbert Åberg hade nästan
fått grustaget på hand. Vad ville grosshandlarn ge?

Grosshandlarn hörde icke till dem, som huttlade, när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free