Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - plauschen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koselig krok. -tasche f skravlebøtte;
sladr et aske.
plauschen (sydt.) = plaudern,
plausibel a plausibel (annehmbar).
Plaute /; -n (sj.) jaktkniv (Plempe).
Plebejer(in) m, (f) plebeier.
plebejisch a plebeisk.
pleite a F (jødisk) fallitt, konkurs:
P. sein, gehen, werden.
Pleite f F (jødisk) konkurs: P. machen.
Pleitegeier m F konkursgribb, -hane:
der P. krächzte über dem Unterhmen.
Plempe f; - n Fl. jaktkniv; 2. (dial.)
svak drikk, skvip.
plempern vi og vt (dial.) 1. plaske,
vasse; skvette: im Wasser p.; mit Wasser
p.; 2. pimpe, supe; 3. gå og drive.
Plenarsitzung f plenarmøte, plenum.
Plenum n, -; Plena plenum
(Gesamtheit).
Pleonasmus m pleonasme (Überfülle
des Ausdrucks), pleonastisch a pleonastisk.
Pleuelstange f tekn. vevstang.
Pli m, -s F god holdning, folkeskikk.
plieren (nordt.) vi plire.
plinkern (nordt.) vi blinke: mit den
Augen p.
Plinse f; -n pannekake fylt med syltetøi.
plinsen (nordt.) vi grine, tute.
Plombe f plombe (Bleisiegel;
Zahnfüllung),
plombieren vt plombere.
Plötze /; -n zool. mort.
plötzlich a og adv plutselig, uventet,
brå(tt). Plötzlichkeit f plutselighet.
Pluderhose f; -n vide knebukser.
plump I int plump!; bums!; II a
plump, klosset; grov, ubehøvlet.
Plump m, -(e)s; -e plump, dump.
Plumpe f; -n 1. = Pumpe; 2. bot.
nøkkerose, vannlilje (Seerose),
plumpen = plumpsen.
Plumpheit f; -en plumphet,
uformelig-het; klossethet; grovhet, råhet.
plumps int, og Plumps m = plump,
Plump.
Plumpsack m 1. tung sekk; 2. tung,
klosset fyr; 3. (lek) omtr. „slå på ringen".
plumpsen vi (haben og sein) plumpe,
dumpe: ins Wasser p.
Plumpudding m plumpudding.
Plunder m, -s F skrammel; filler; skrap.
Plünderei f; -en plyndring.
Plünd(e)rer m, -s; -, Plünd(r)erin f;
-nen plyndrer.
plunderhaft a full av skrap, fille-.
Plunderkammer f pulterkammer.
-kasten m, -kiste f skrapkiste. -kram m
= Plunder, -mann, -matz m
klute-samler.
plündern vt og vi plyndre: einen
Reisenden, eine Stadt p.; den Weih-
1483
nachtsbaum p.; ein Buch p. (piagiere).
Plündern n.
Plünderung f; -en plyndring.
Plünderungssucht / rovlyst.
plünderungssüchtig a rovlysten. Plünderungszug
m plyndringstog.
Plunderwerk n = Plunder.
Plural m, -s; -e gram, plurales), flertall
(Mehrzahl); im P. stehen.
Pluralbildung f plural-,
flertallsdan-nelse. -endung f flertallsendelse.
Pluraletantum n, -s; -s
(Pluraliatantum) Pluraletantum (nur in der Mehrzahl
vorkommendes Wort).
Pluralis m, -; -le = Plural.
plus adv (især mat.) plus (+).
Plus n 1. plus, overskudd; 2. mat. =
Pluszeichen.
Plusbetrag m overskudd.
Plüsch m, -es; -e plysj.
plüschartig a plysjaktig, -lignende.
plüschen a (sj.) av plysj.
Plüschsofa n plysj sofa. -stuhl m
plysjstol. -teppich m plysjteppe.
Plusmacher m, -s; - hand. en som
opgir falskt overskudd, -macherei /
uredelig opgivelse av overskudd.
Plusquamperfekt(um) n, -(e)s; -e (-a)
gram, pluskvamperfektum
(Vorvergangenheit).
plust(e)rig a opsvulmet, svulmende,
pløsen, sekkaktig.
Plusvorgabe / (tennis) plushandicap.
-zeichen n mat. plustegn.
Pluviale n, -s; -(s) kat. korkåpe.
Pneu’matik 1. / pnevmatikk (Lehre von
der Luftbewegung); 2. m, -s; -s =
Pneumatikreifen m luftring (pd sykkel,
bil osv., Luftreifen).
pneumatisch a pnevmatisk.
P. 0. fork. = Professor Ordinarius.
Pöbel m, -s pøbel, mobb, pakk.
pöbelhaft a pøbelaktig, vulgær, simpel,
rå. Pöbelhaftigkeit f pøbelaktighet osv.
Pöbelhaufe(n) m pøbelhop, -mengde.
-herrschaft f pøbelvelde, -justiz f
lynch-justis. -spräche f pøbelsprog, vulgært
sprog.
Pöbeltum n 1. = Pöbelhaftigkeit; 2.
= Pöbelherrschaft.
Pöbelwort n pøbelord, vulgært ord.
Poch m, -(e)s; -e 1. banking; 2. pukk,
poker (kortspill).
pochen vi og vt 1. banke, dunke: an
die Tür p.; das Herz pocht mir; einen
aus dem Bette p.; 2. tekn. hamre, pukke
(Erz p.); bråke, skake (Flachs, Hanf p.);
3. auf etwas p. pukke på noe, være stolt
(kry) av noe, skryte av noe: auf sein
gutes Recht p.; auf seinen Adel p.
(være kry); 4. optre trossig, overmodig,
morske sig (gegen, mit, wider mot);
1405 1483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>