- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
146

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke hade mycket att syssla med och där således en ung,
ståtlig dam i lågkullig hatt, svart livrock, rutiga
ridbyxor och blankskinnsstövlar var en något ovanlig
företeelse. Det hjälpte icke, att hon klatschade upp sitt mod
genom att slå med ridspöet mot stövlarna. Hon hade
varit bra dum, som icke kommit till Gränna klädd som
en vanlig människa.

Efter en rundtur genom staden och nedåt hamnpiren
och efter en kopp kaffe med läckra bakelser inne på
konditoriet vid den öppna platsen med Brahemonumentet,
försökte hon än en gång sin lycka hos Hanssons. Den
krokryggiga gumman hade för länge sedan ledsnat på
att vänta. Sigrid hade fått en lysande, en högst lysande
idé under kaffedrickningen. Hon skulle gå in och fråga
hos Hanssons, om där funnes några rum att hyra. Det
kunde aldrig misstänkas, eftersom det stod dylika anslag
på flera andra hus.

Hon gick djärvt på. Ingen fanns i trädgården.
Putsat och fint var det överallt. Sandgångarna voro
ny-krattade, rosorna väl uppbundna och fruktträdens
stammar vitkalkade. Dörren till huset stod öppen. Sigrid
fortsatte sin hänsynlösa upptäckarefärd. Hon
knackade på dörrarna i förstugan. Huset verkade utdött.
Ingen kom och öppnade. Efter lång väntan hörde hon
steg i trappan. En äldre kvinna, snyggt men enkelt klädd
och med påfallande gott och vänligt ansikte kom
långsamt nedför trappan. Hon hade tydligen svårt för att
gå. Sigrid skämdes över att ha besvärat henne.
Kvinnan hade grått hår, tätt tillstruket vid tinningarna och
benat mitt i.

»Jag trodde Axel var inne», sade hon. »Vad är det,
som önskas?»

»För all del, ingenting viktigt», svarade Sigrid.

Kvinnan fortsatte ned. Hon granskade forskande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free