Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon satte sig vid bordet och återtog
räkenskapsarbe-tet. Hon log åt siffrorna. Det var icke längre svårt
att arbeta. Hon hade någon att arbeta för — en bror
— en liten bror–-.
De första dagarna blevo ansträngande. Johan måste
se allt. Han var outtröttlig i att fråga. Det hjälpte icke,
att hon sade, att han nu först måste tänka på att vila sig
och bli riktigt frisk, innan han tänkte på att rusa
omkring på det här viset. Hjon kunde icke stå emot hans
böner och den bedjande blicken.
»Men tant, jag är så frisk, så!»
Sigrid tyckte långt ifrån detsamma. Han var liten
för sin ålder. Magnussons pojke, som var ungefär
jämngammal med Johan, var nästan ett huvud längre,
det såg Sigrid när hon var nere i stallet med Johan för
att låta honom bekanta sig med kusken och hästarna
närmare. Mager var han också. Eva fick order att
hälla i Johan så mycket mjölk han kunde få i sig. Fet
grädde fick han även så ofta han ville. Johan
grimaserade men lydde och tog emot. Inte smakade det vidare
gott, men när de nu ville... Han skulle vara karl!
Efter en vecka var Johan fullt hemma på gården. Han
kände till alla skrymslena i ladugården och tordes klappa
tjuren. Statarbarnen hade han ingått kamratskap med,
och där åktes kälke i samlag utför backen ned mot sjön.
Med trädgårdsmästaren var han redan intim och fick
förtroendeuppdraget att bära de dagliga blommorna till
fröken. Han vann allas hjärtan. Det var något så
gott i hans blick, och hans handslag var trofast. En
gång — det var endast några dagar efter det han
kommit till Bjurnäs — kom han in med näsblod. Han hade
haft en kalabalik med en av statarpojkarna angående
kälkbacksåkningen. I övrigt gick det bra för Johan att
bli omplanterad från Gränna till Bjurnäs.
Acklimatise-ringen gick häpnadsväckande fort. Han var icke ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
