- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
5

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - abbieten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


abbieten, I. tr 1. vid auktioner överbjuda,
bjuda över. 2. Ein Brautpaar (von der
Kanzel) lysa för ett förlovat par. II.
intr [Å] vid stängningstid uppmana
gästerna på restaurangen att avlägsna sig.
Abbild, n -[e]s -er avbild, avbildning,
porträtt. Diese Taten sind ein ~ seiner Seele
bild. dessa handlingar äro ett sant uttryck av
hans själ, i dessa handlingar återspeglas
hans inre; er ist das seines Vaters han är
sin fars avbild, han är sin far upp i dagen;
ein ~ von etw. machen lassen låta göra en
avbildning el. en kopia av ngt.
abbilden, I. tr avbilda, avrita, avmåla,
kopiera. II. refl. Sich ~ avbildas, återspeglas.
Abbild‖ner, m -s - efterbildare, porträttör. -ung,
f -en 1. avbildande. 2. avbildning, bild,
illustration. Buch mit f^en bok med
illustrationer, bilder el. F gubbar,
abbimsen, tr skura, polera med pimsten,
abbind‖en, tr 1. lösa el. knyta upp, lossa,
lösgöra. Ein Tuch, die Schürze ~ knyta
upp el. av en duk, förklädet. 2. lantbr. Ein
Kalb ~ avvänja en kalv. 3. läk. E-e Ader
~ underbinda en åder; Polypen, e-e Warze
~ avknyta, avsnöra el. knyta bort polyper,
en vårta. 4. ⚙ a) fat banda; 6) byggnader hop-,
samman|foga, sätta ihop; c) se abpinnen.
5. F E-n Bären slå ihjäl en björn.
A-ung, f -en läk. ligatur; jfr föregr.
Ab|biß [-bis], m -bisses -bisse 1. avbitande, bett.
2. avbitet stycke, jakt. avfall. 3. bot. Teufels
~ Succisa pratensis ängsvädd, knappvädd.
-kraut, ra, se rarcg. 3.
Abbitte, f -n avbön. ~ tun bedja om tillgift
el. ursäkt; öffentliche ~ tun el. leisten göra
offentlig avbön; du mußt ihm für diesen
Schimpf ~ leisten el. tun du måste göra
avbön hos honom el. bedja honom om ursäkt
för denna förolämpning,
abbitt‖en, tr 1. göra avbön. E-m etw. bedja
ngn om tillgift ci. ursäkt för ngt. Öffentlich
göra offentlig avbön; b) sällan tigga sig
till ngt, tigga av ngn ngt. 2. sällan (genom
bön) avvända, -s|geld, adv såsom ursäkt. *
Abblasehahn m -[e]s -e† ⚙ utblåsningskran.
abblasen, I. tr I. bortblåsa. Das Buch, den
Tisch ~ blåsa dammet av boken, bordet;
die Fettaugen von der Suppe ~ blåsa undan
fettpärlorna på soppan; den Staub vom
Tische ~ blåsa bort dammet från bordet;
2. a) O utblåsa. Den Dampfkessel ~
utblåsa ångpannan; b) ⚔ E-e Kanone ~
avblåsa el. läska en kanon. 3. mus. E-e
Melodie vom Blatte ~ blåsa en melodi från
bladet. 4. genom trumpetsignal förkunna.
Der Nachtwächter bläst die Stunden ab
nattväktaren tutar ut timslagen. 5. jakt Die
Hunde ~ med jakthornet återkalla
hundarna; die Jagd »x» avblåsa jakten. II. intr
[&] avblåsa, blåsa till reträtt.
Abblase‖rohr, n -[e]s -e ⚙ utblåsningsrör,
-signal, n -s -e signal »eld upphör»,
-ventil, n -s -e ⚙ utblåsningsventil.
abblassen, intr [s] blekna, bliva urblekt,
changera. In abgeblaßter Bedeutung bildl.
i förbleknad betydelse,
abblatt‖en, I. tr avblada, avlöva, avplocka
bladen äv. II. intr jakt. aväta bladen av
A~, n-s O avbladning, avplockning, avätande
av bladen.
abblättern, intr [h]. Das Kind blättert ab
barnet fjällar.
abblätter‖n, I. tr avplocka bladen äv. II. refl.
Sich ~ mista bladen, avlövas. III. intr [s]
o. refl sich ~ fjälla sig, flagna, flaga sig, skiva
sig, avbladas. Die Haut blättert ab huden
fjällar sig; das Mauerwerk blättert [sich] ab
murbruket lossnar i flagor, flagnar av el.
avbläddrar sig; die Rose blättert sich ab
rosen fäller bladen; läk. fjällande. A~,
n, A-ung, f -en avplockning av bladen;
avbladning, fjällning.
Abblatt|ung, f -en, se -en.
abblauen, intr [Ä] blåa av sig, fälla (den blåa
färgen).
abbläuen, tr 1. blåa, göra blå. 2. se abbleuen.
abbleiben, intr [s]. Der Knopf blieb ab
knappen var fortfarande av el. ur; von der
frischgestrichenen Wand ~ hålla sig på
avstånd från den nymålade väggen,
abbleichen, I. tr (bleichte ab, abgebleicht1)
bleka. II. intr [s] {blich ab} abgeblichen)
blekna; urblekas,
abblend‖en, tr fys. avblända, dämpa solljuset
med bländglas el. bländare. A-ung, f -en rj«.
avbländning,
abbleuen [-bloyan], tr P klå, mörbulta,
smörja el. piska upp, prygla,
abblicken, intr [h] 1. bortvända blicken, se
bort, titta bort. 2.kem. blicka. A~ n
kem. silverblick,
abblitzen, I. opers. Es hat [sicA] abgeblitzt
det har upphört att blixtra. II. intr [s]
1. Das Pulver blitzte von der Pfanne ab
krutet blixtrade till, brann av i
fängpan-nan (utan att tända). 2. bildl. F, misslyckas, F
få lång näsa. E-n lassen avvisa el. snoppa
av ngn; ich bin bei ihm abgeblitzt han
snoppade av mig, han avfärdade mig snöpligt.
abblühen [-bly:an], intr [h o. s] blomma ut,
upphöra att blomstra. Abgeblüht om pers.
. vissnad, utblommad, passerad.
Abblüte, f -n utblomning.
abbluten, intr [h o. s], se ausbluten.
Abbohlung, f -en ⚙ träfot, underlag av trä.
abbohren, tr ⚙ bergsv. 1. sluta att borra, borra
färdigt. Ein Loch ~ borra ut ett hål. 2.
Das Terrain auf Mineralien ~ göra
borrningar i terrängen för att undersöka dess
mineralfyndighet.
Abbohrer m -s - O bergborr, jordborr.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free