Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Altertümelei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Altertümelei [y:], f -en 1. efterhärmning av
. forntida förhållanden. 2. fornsaksvurm.
altertümel|n, -te ge-t intr [h] 1. eftersträva
gammal smak. 2. vurma för fornsaker.
Altertümler m -s - 1. imitatör av gammalt.
2. fornsaksvurm.
altertümlich, a forn, antik, ålderdomlig.
Km-> keit, f -en fornåldrighet, ålderdomlighet.
Altertums‖forscher [o], m -s - fornforskare,
antikvarie, -forschung, f -en fornforskning.
-gesellschaft, f -en fornminnessällskap.
-halle, f -n forn[saks]sal. -händler, m -s
-antikvitétshandlare. -kenner, m -s -
arkeolog. -kunde, f O fornkunskap, arkeologi.
-kundige(rj, m *aj. böjn. arkeolog,
fornforskare, fornkUnnig (person), -stück, n -[e]s -e
fornsak, antikvitet. Wissenschaft, f -en
arkeologi.
Ältervater m -s -† åldfader.
Ältesten‖amt, n-[e]s -erf, -kollegi|um, n -ums -en
de äldstes råd. -rat, m -[e]s -e† i rikid.
talmanskonferens, utskottsdeputerade, -recht
m, n ""m* "e äldstes rätt. -würde [y],
f -n värdighet av äldste.
Äitest|e(r), m adj. böjn, äldst. Die Ältesten de
äldste, fullmäktige, jfr alt.
Altflicker m -s - lapp[skomakare, -skräddare,
alt‖fränkisch [’alt’frsgkij], a (komp. -er -[e]s«)
1. fornfrankisk. 2. [’altfrsqkij], F föråldrad,
gammalmodig, -fürstlich, a av gammal
furstesläkt. -gebacken, se -lachen, -gedient,^ a
gammal i tjänsten, mer Soldat veteran.
Alt‖geige, f -n mus. altfiol, -geschlecht [q], »
-[e]s -er gammal ätt. -gesell, m -en -en
åld-gesäll. a-gläuhig, a rättrogen, ortodox,
-gläubigkeit, f rättrogenhet, ortodoxi,
-grie-chenländ, n -s geogr. gamla Grekland,
-händ-ler, m -s - klädmäklare.
Althee [al’te^a)], f bot. Althaea offlcinaits altea
[rot], -saft, m -[e]s -e† farm. alteasaft. -sirup,
m -s te farm. alteasirap.
alt‖hergebracht, -herkömmlich, a urgammal,
traditionell, -hiebig, a. mes Holz gammal
ståndskog. -hochdeutsch, a fornhögtysk.
Altist [al’tist], m -en -en alt[sångare]. -in, f
-nen alt[sångerska].
altjüngferlich, a som el. lik gammal ungmö.
Alt‖ jungfernstand, m -[e]s O gamla
mamsellstadiet, vara på överblivna kartan,
-kastilien, n -s geogr. gamla Castilien, -katholik, m
en -en gammalkatolik, -katholizismus, m
- O gammalkatolicism, gammalkatolikernas
lära. a-klug, a lillgammal. -klugheit, f-en
lillgammalt sätt. -knecht [q], m -[e]s -e
fördräng, rättare. -länder, m -s - invånare i
gamla landet, -lärchenholz [Isr^], n -es -erf
. gammalt lärkträ.
ältlich, a något åldrig, gammalaktig, äldre,
litei till åren. A’vkeit, f O begynnande
åld-righet.
Ältllmännerheim, n -[e]s -e gubbhus. -meister, m
’8 - 1. ålderman. 2. frejdad mästare, nestor,
a-modisch, a gammalmodig, -mutter, f
-mutter åldmor. a-nordisch [o], a fornnordisk,
-papa [pa/pa:], m -s -$ far-, mor[far.
-phi-lolog, m -en -en, -philologe, m -n -n
gammalfilolog, klassisk filolog, -reichskanzler, m -s .
Der m den gamle rikskansleren (Bismarck),
-reis, m, se -Jticker. a-rig, se a-[e~\rig.
a-rö-misch, a fornromersk. -ruismus [altru""ismus],
m - O altruism. a-ruistisch, o altruistisk.
-Sänger, m -s - altsångare, -saß [-zas], m
-sassen -sassen av gammalt bofast (person),
-schlüssel, m -s - mu. altklav. -schrift, f -en
tjp. antikva. -sitzer, se Altenteiler. -stadt
f ~e† M gamla staden, city. -städter [e:], m
-s - invånare i gamla staden, citybo.
»stimme, f -n mus. altstämma, altröst, -teil(er),
se Ältenteil[er). a-testamentlich, a
gammaltestamentlig, gamla testamentets,
a-überlie-fert, [*y:], a traditionell.
Altllung, f -en gruvt. gamling, -väter, m s -f
åldfader, patriark, a-väterisch, a (komp. -er
[e]s£) från farfars tid, gammal-, ur|modig.
a-väterlich, a patriarkalisk, uråldrig,
väter-weisheit, f -en förfädernas visdom,
»verkauf, m -[e]s -e† försäljning antikvariskt,
-vordem [for], pl adj. böjn. (gamla) förfäder.
Altwaren‖geschäft, n -[e]s -e handel med gamla
saker, med använda saker el. med
auktionsvaror. -händler, m -s - lumphandlare,
handlare med auktionssaker.
Altweiberllfabel, f-n, -gerede, » -s -,
-geschich-te, f-n, -geschwätz, n -es -e, -gewäsch [s], n
-es -e, -märchen [s:], n -s - F käring|prat,
-skvaller, skvallerhistoria, a-mäßig, a
käringaktig. -mühle, f -n ungdomskvarn (föi
gamla kvinnor), -sommer, m -s - 1.
sensommar, brittsommar. 2. dvärgsnät.
altweibisch, a käringaktig, skvalleraktig.
Altwerden, n. Das m ist kein Vergnügen att
bli gammal är intet nöje.
Aludel [a-lu-’de.’l], m -s -[s] (/ Pi -e) kem.
aludel, sublimationsflaska.
Aluminat [crlu-mr’ncut], n -[e]s kem. aluminat.
Aluminit [-’ni:t], m -[e]s -e aluminit.
Aluminium [-’mimlum], n -s aluminium,
-bronze [brorsa], f -n aluminiumbrons,
-ge-rippe, n -s - aluminium skelett, -kabel, n -s
-aluminiumkabel, -messing, n -s ⚙
aluminiummässing. -ofen, m -s -f
aluminium-kamin. -oxyd, n -[e]s -e aluminiumoxid.
Alum|inat [crlum’ncut], n -[e]s -e 1. alumnat,
skolpension, uppfostrings- o.
undervisningsanstalt. 2. jur. förmyndarvård. -ne [a/lumna],
m -n -n, -n|us, m -us -en alumn, elev i ett
»alumnat».
Alunit m -[e]s -e alunit, alunsten.
Alveolarl|abszeß [alvcoOcur], m -abszesses
-ab-szesse läk. alveolarabscess, abscess i
tandlådorna. -laut, m -[e]s -e fon. alveolar,
«winkel, m -s - alveolarvinkel.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
