Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - auframme[l]n ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Webe m. II. intr [s]. Die Milch rahmt schlecht
auf mjölken avsätter föga grädde,
grädd-sättningen är dålig, -ramme[l]n, ramma hål
på, ramma sönder, -ranken, intr [s] o. refl sich
m slingra sig el. klättra el. klänga uppför,
-ränzeln, tr spänna på [sig] ränseln.
«rappeln, ~ -raffen II. -rasen, intr [s] brusa upp,
rasande rusa upp. -raspeln, tr raspa upp,
raspa hål på. -rasseln, I. intr [s] gå upp
el. öppnas med ett rasslande ljud, t. ex. die
Tür rasselt auf. II. tr väcka med rassei.
-rauchen, I. intr [s] stiga upp som rök,
ryka. II. tr röka slut på, röka ut, t. ex. Ydie
Pfeife, die Zigarre m. -räuchern, tr röka,
t. ex. Fleisch m. -räufeln, tr reda ut ngt
tilltrasslat.
Aufrauhl[eisen, n ⚙ rugg-, piker[järn. a-en, tr
⚙ rugga upp.
aufräumen, I. tr 1. avlägsna, bortskaffa, röja
undan, t. ex. Schutt m; göra sig av med.
Alles m göra rent hus; sein Lager m realisera
el. utförsälja sitt lager. 2. ordna, städa, t. ex.
das Zimmer m. 3. upprymma, göra större
el. vidare t. ex. ein Loch m. II. intr [h] röja
upp, ordna, städa, gallra, rensa. Um damit
aufzuräumen vid realisation a v utrymmesskäl,
för att vinna utrymme; in seinen Papieren m
ordna sina papper; unter seinen Dienern m
hålla räfst med [och avskeda] sina tjänare;
die Cholera hat unter der Bevölkerung
furchtbar aufgeräumt koleran har anställt
fruktansvärda härjningar el. har gallrat
fruktansvärt bland befolkningen; mit seinen
früheren Ansichten, Grundsätzen m helt och
hållet frångå el. övergiva el. förkasta (göra
rent hus med) sina förra åsikter, grundsatser.
A~, », se Aufräumung.
Aufräumer m -s - O upprymmare, verktyg för
att utvidga hål.
Aufräumung, f ’en 1. iordningställande,
städning. 2. gallring, röjning, jfr aufräumen,
s|-arbeit, f -en röjningsarbete,
aufrauschen, intr [s] 1. brusa, brusa fram el.
upp, t. ex. das mde Meer. 2. frasande el.
prasslande gå upp, t. ex. der Vorhang rauscht auf.
auf räuspern, I. tr harkla upp. II. refl. Sich
m harkla sig. Am, n -s upp|hostning,
-hark-ling.
auf‖rebbeln, «e -räufeln. -rechen, tr räfsa upp
el. ihop.
aufrechnen, I. tr 1. uppräkna. 2. uppföra på
ngns räkning, t. ex. e-m etw. m. 3. Etw. mit
(gegen) etw. m kvitta el. utjämna ngt med
ngt. II. intr [h]. Mit einander m göra upp
räkningen med varandra. Aufrechnung, f -en
kvittning; avräkning, kompensation,
aufrecht, a O. adv upprätt, rak, stående, t. ex.
im Bette sitzen, m gehen, stehen, [-[er]halten, -] {+-[er]hal-
ten,+} I. tr 1. upprätthålla, hålla uppe, hålla vid
makt, t. ex. die Ordnung, die Beschlagnahme
m. 2. hävda, vidhålla, t. ex. e-e Behauptung
m. II. refl. Sich m bidl. hålla sig rak, ej
tappa modet. Sie hatten Mühe sich aufrecht
zu erhaltende hade svårt att stå på
benen. A~[er]haltung, f upprätt-,
vidmakthållande, t. ex. ~ der Ordnung.
Abhaltung, f gjmn. ~ des Körpers
givaktställning; jfr föreg. -stehend, a upprättstående,
rakt uppstående,
auf‖recken, tr sticka upp, t. ex. den Kopf m;
sträcka upp el. på, t. ex. den Bals m. Die
Ohren m spetsa öronen, -reden, tr 1.
upp-egga. 2. tubba, locka, t. ex. ein
Dienstmädchen m den Dienst zu verlassen. 3. pracka,
lura el. narra på ngn ngt, t. ex. e-m ein altes
Pferd m. 4. E-m etw. m inbilla, slå i el. narra
i ngn ngt.
aufregllbar, a som kan upp|röras, -retas, -en,
I. tr 1. uppröra, t. ex. das Meer m. 2. bidl.
uppväcka, framkalla, t. ex. Haß, Hoffnung m.
Gegen e-n m uppreta mot ngn; den Appetit
m reta aptiten; die Gallé jds m F reta
gallfeber på ngn. 3. upphetsa, göra nervös,
uppröra, reta, alterera, t. ex. der Wein regt
auf. II. refl. Sich m [lassen] bli upprörd,
-end, a upphetsande, upprörande,
alarmerande. me Gerüchte alarmrykten. A-ung, f
en upprört sinnestillstånd, sinnesrörelse,
oro, jäsning, upp|hetsning, -ståndelse,
alteration. Alles ist in m allt är i uppror.
Aungs|mittel, n eggande medel, retmedel.
A-ungs|stück, n -[e]s -e teat. sensationspjäs.
auf‖reiben, I. tr l.skrubba, bona, t. ey.de«
Fußboden im Zimmer m. 2. riva sönder, t. ex. Ydie
Haut m. 3. riva slut på, t. ex. die Farben m.
4. under|gräva, -minera, slita upp el. ut,
förstöra. 5. bildl. uppriva, t. ex. das ganze Heer
wurde -gerieben. Der mde Kampf ums
Dasein den uppslitande el. enerverande
kampen för tillvaron. 6. ⚙ borrmaskin upprymma,
med brotscb brotscba. II. intr [h] riva el. gnida
emot ngt, vara i kontakt med ngt. III. refl.
Sich m bli uppriven, tillintetgjord, upp- el.
ut|sliten. A-reiber, m -s - O drillborr för att
borra upp flöjter, rör m. m. A-reibung, f -en
gnidning, skavning, skrubbning; tillintetgörande,
t. ex. die m des ganzen Heeres; jfr -reiben.
aufllreifeln, se -räufeln. -reifen, intr [s] ᚼ mogna,
-reihen, tr upp|rada, -träda, t. ex. Perlen an
e-m Faden m. -reisen, I. tr 1. ᚼ Sein Geld m
resa upp alla sina pengar. 2. schweiz., se
-bieten 3 o. -fordern 1. II. intr [s] ‡. Zum
Himmel m fara [upp] till himmelen,
auf|[reißen, I. tr 1. riva, rycka el. slita npp,
t. ex. die Tür, das Fenster m. Die Augen
weit m spärra upp ögonen; sich die Hand
m riva el. rista el. slita upp el. sönder
handen på sig; e-e alte Wunde wieder m
åter riva upp ett gammalt sår; die Hände
sind von der Kälte -gerissen händerna ha
spruckit av kölden. 2. Ein Brachfeld m
lantbr. plöja upp en träda; die Erde mit
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
