Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bessern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bättra sig, förbättras, om sjuk äv. repa sig,
band. om kurs, varupris m. m. Vara i stigande,
visa stigande tendens, vinna favör. Sich
[sittlich’] ~ bättra sitt leverne; er -1 sich el.
es -t sich mit ihm han är bättre el. på
bättringsvägen. B~, n, se Besserung. B-stellung,
f -en förbättring av (ngns) läge.
Besserung, fi -en bättring ar. reiig.,
förbätt-r|ande, -ing, rättande av fel, band. stegring av
pris. Gute o>! måtte du (ni) snart bli frisk
(kry)! F krya på dig (er) nu! o, kommt nie
zu spät ordspr. det är aldrig för sent att
bättra sig; die Geschäftslage hat e-e oj
erfahren affärsläget har förbättrats; in der
~ sein, sich auf dem Wege der ~ befinden
vara på bättringsvägen, -s|anstält, fi -en a)
korrektionshus; b) för ungdom
förbättringsanstalt. b^sjfähig [fs:i£], a mottaglig för
förbättring, förbätterlig. -s|haus, n -es -erf,
se -s ]anstalt b), -s|mittel, n -s -
förbättringsmedel. -s|strafanstalt, se -s ]anstalt a),
-s[-strafe, fi -n korrektionsstraff, -sjtheorie
[-’ri:], fi -n [-’riian] jur. förbättringsteori,
-s|-trieb, m -[e]s -e benägenhet till bättring.
Besserwisser m -s - inbilsk person, F
viktigpåse. -ei, fi O inbilskhet, viktighet.
Beßrung, se Besserung.
best, (sup. av gut o. wohl) I. a bäst. Der erste
(nächste) ~e förste bäste; im o, en Alter, in den
o,en Jahren sein stå (vara) i sina bästa år; ich
war im o>en Arbeiten jag höll just som bäst på
med mitt arbete; es war alles im o,en Gange
man höll som bäst på; die o,e Hand, das o»e
Händchen F vacker hand; aus der o,en Hand
hand. i första hand; Hunger ist der o>e Koch
ordspr. hungern är den bästa kryddan;
Wechsel hand. prima växlar; beim o,en Willen
med bästa vilja [i världen]; nach meinem o»en
Wissen efter bästa förstånd; e-m die o,en
Worte geben giva ngn goda ord; im o>en
Zuge sein vara som bäst i farten, hålla på
som bäst; am ~era bäst, t. ex. es ist am o>en
ich gehe, som bäst, t. ex. aufhören, wenn es
am o,en schmeckt; wer zuletzt lacht, lacht
am o,en ordspr. skrattar bäst som skrattar
sist; nicht wissen, was man am o,en tue el.
tun soll icke veta, vad som är bäst el.
klokast att göra; dabei am ojen wegkommen bildl.
komma lättast (lindrigast) undan (från
saken); auf das (aufs) o,e på bästa sätt, äv. efter
bästa förmåga; etw. aufis ~e el. zum o>en
deuten tyda allt till det bästa; es ist, er
hält es fiür das el. am o>en, daß... det
är, han anser det bäst, att...; e-m etw. zum
o,en geben undfägna el. traktera ngn med
ngt, bjuda ngn på ngt; e-e Geschichte zum
o,en geben servera en historia; es geht ihn
nicht zum o,en han är inte som värst kry,
han är ganska krasslig; nicht zum o*en
gelungen icke synnerligen el. F som värst
lyckad; e-n zum o,en haben el. haltengöra
narr av ngn, gyckla med ngn; Ihre
Angelegenheit steht nicht zum o>en det ser icke
lovande ut för er sak. II. a) B«%*|e(r), m
o. f adj. böjn. bäst, t. ex. er ist der -e in der
Klasse; b) B^|e(s), n adj. böjn. bästa. Bei e-r
Krankheit tut die Natur das -e vid
sjukdom uträttar naturen det mesta; das -e
für sich nehmen taga lejonparten el.
brorslotten; das -e vergessen glömma det
viktigaste; mitten im -en aufhören sluta när
det går m. m. som bäst; ein Glas vom -en
ett glas av det bästa vinet; zum -enjds till
förmån för ngn; zu dem -en jds reden tala
gott för ngn.
bellstacheln, oo tr förse med taggar. -stachelt,
se stach[e]lig. -stählen, se verstählen.
»stallen, GD tr 1. E-n o/ utnämna ngn till ett
ämbete, installera el. insätta ngn i ett ämbete.
2. om hästar Stalla på.
Bestallung, fi -en utnämning, installation,
insättande i ett ämbete, äv. ämbete, syssla,
beställning, avlöning, jur. tutorium; jfr raij.
-s]brief, m -[e]s -e, -s|dekret, n -[e]s -e
fullmakt à ett ämbete el. en syssla. -s ]reCht, n-[e]s
-e rätt att insätta i ett ämbete, -s ]urkunde,
fi -n, se -s \briefi.
Bestand m -[e]s -e† 1. bestånd, fortvaro,
varaktighet, hållbarhet. ~ geben giva fasthet;
von ~ sein, ~ haben ha el. äga bestånd,
bestå; der Friede wird keinen o, haben freden
blir icke av lång varaktighet; das Glück hat
keinen ~ lyckan är obeständig; das Wetter
loird keinen ~ haben vädret kommer icke
att hålla i sig. 2. kansüspr. Mit o, [der [-Wahrheit]-] {+Wahr-
heit]+} sanningsenligt; mit ~ [Rechtens]
lagenligt, på giltiga grunder. 3. tillgång,
förråd, hand. [varu]lager, inneliggande lager,
lantbr. [kreaturs]upp-, be|sättning. an
tillgång på, förråd av; ~ e-s Forstes an Bäumen
trädtillgång i en skog, tillgång på skog el.
på virke; ~ der Feldfirüchte växande gröda;
<v; der Kasse kassabehållning; ~ e-r
Rechnung en räknings belopp; an Wechseln
hand. växelportfölj. 4. skogsv. [skogs]bestånd.
5. dial., se Pacht, -aufnähme, fi -n hand.
inventering. -buch [u:x], n -[e]s-erf [y:q] hand.
inventariebok.
bel|ständert, a försedd med pelare, stolpar, her.
gironerad. -standfest, a beständig, varaktig,
-standfroh. a poet. glad över sin tillvaro.
Bestandllgeld, n -[e]s -er hand. kassabehållning,
-heit, fi se Bestand 1. o. Beständigkeit.
beständig, I. a 1. bestående, beständig,
varaktig, stabil, äv. ståndaktig, om vädret
oföränderlig, stadig. o,er Preis bestämt pris;
wieder ~ werden om väderleken stadga sig. 2.
[be]ständig, oavbruten, ihållande, oavlåtlig.
~e Nachfrage hand. livlig efterfrågan. II.
adv beständigt, städse, jämt och ständigt,
oupphörligt, jfr ~ I. B^keit, fi -en 1.
beständighet, varaktighet, oföränderlighet,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
