Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blasenstrauch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-Strauch, m bot. Coiutea blåsbuske, -tang, m bot.
Fucus vesieulosus blåstång, -wand, f -e† anat.
blåsvägg. -wurm, m zool. blåsmask, dynt.
-wurst, f -e† korv (i kalvblåsor). -ziehen
[lsi:an], ra -s läk. uppdragande av blåsor (på
huden), b-ziehend, a. o,es Mittel farm.
dragmedel. -zins, m -es -en, se -steuer.
Blaseofen m -s -† O metaii. blåsugn.
Blaser, Bläser, m -s - 1. blåsare. 2. tooi., se
Kropf taube. 3. fys. magnet. 4. min. turmalin.
5. gruvt. a) utströmning av gruvgas; b) se
Gebläse. 6. ⚙ hjälpbläster, sötare.
Blaserei, /(ideligt) blåsande,
bläser[n, -te ge-t refl. Sich ~ ᚼ blåsa sig.
Blas‖[e]rohr, -[e]röhre, se -röhr o. -[e]tülle.
-[e]treter, m -s - en som trampar blåsbälgen.
-[e]tülle, f -n ⚙ blåsbälgsrör, bälgtätta.
ewei-se, f ⚔ »i«, se Trompetensignal, -ewerk, n -[e]s
-e i orgel bälgverk.
Blashorn [o], n -[e]s -er† 1. mus. valthorn,
franskt horn. 2. zool. Buccinum valthornssnäcka,
blasicht, o 1. se blasenartig. 2. »e blasig.
blasiert, a blaserad. Bosheit, f -en
likgiltighet, övermättnad,
blasig, a blåsig, full med blåsor, bläddrig,
pipig-
bläsig, a, se blähend under blähen II.
Blaslligkeit, f blåsighet, pipighet. -Instrument,
n -[e]s -e mus. blåsinstrument.
Blasius m npr Blasius. Herr <v F blåsten.
Blasloch, se Blaseloch.
Bläslein, ra, se Blase.
Blasofen, se Blaseofen.
Blason [bla/zo:], m -s -e [’zo:ns] o. äv. -s
[’zo:s] blason, heraldik, bo/ier|en [-’ni:-], -te
-it tr blasonera. -ierkunst, f -e† blasonering,
heraldik, -ist, m -en -en heraldiker.
Blaspheml|ie [-fe-’mi:], f -n [-’mi:an] blasfemi,
b-ler|en [-’mi:], -te -1 tr häda. b-isch [-’fe:-],
a (-er -[e]s«) blasfemisk. -ist, m -en -en
blasfemist. b istisch [-’mis-], se blasphemisch.
Blasrohr, n -[e]s -e 1. skjutvapen blåsrör,
luftbössa, kem. blåsrör, O glasblåsarpipa, metall,
o. mask. blästerrör, mask. äv. utblåsningsrör.
2. se Blas[ë]tülle.
blaß [a], a (komp. blasser o. blässer, blassest o.
blässest) blek äv. bildl., ljus, bildl. svag,
dunkel, t. ex. ~e Ahnung, Erinnerung. ~ machen
komma att blekna; ~ werden blekna. Bo/,
ra, se Blässe 1. bo/blau, a blekblå.
Bläßbock [a], m zool. Alcelaphus (Bubalis) albifrons
bläsbock.
Bläss‖e, f 1. blekhet. 2. se Wasserhuhn. 3. se
Blesse, b-el|n, bläss[e]le -te ge-t intr [h] vara
något blek, äv. vara sjuklig,
blass|en, bläss|en, -te ge-t 11, intr [h] vara el.
bli blek, blekna. II. tr ibi. komma att blekna.
Bläßente [s], f, se Wasserhuhn.
blaßlifarbig, a ljusfärgad. -fleischfarbig, a blekt
köttfärgad.
Bläßgans[e], f zool. Amer albifrons blaseras.
blaßllgelb, a blekgul. B-gesicht, se
Bleichgesicht. -grün, a blekgrön.
Bläßhuhn [e], se Wasserhuhn.
blassing, a lägt., se bläßlich.
bläß‖lich [e], a något blek, bleklagd, F blek
om nosen. B-ling, m, se Wasserhuhn.
blaß‖rot, a blekröd. B-schnabel, m -s -† F bildl.
bleknos. -schnäb[e]lig, a 1. om f&giar med blek
el. ljus näbb. 2. F bildl. blek om nosen.
Blast [a], m -es -e† % blåst, äv. väder från
magen.
Blasllung, f, se Blasen. -ventil [v], ra -s -e ⚙
blåsventil.
Blatt, n -[e]s -er† (dim. Blätt]chen -lein, pl
Blät-ter\chen -lein) 1. blad, äv. platta, skiva, folie,
i kläder våd, mus. pä träinstrument TÖrblad el.
tunga, tidn. [tidnings]blad, tidning, konst,
blad, gravyr, teckning, målning, tavla, i spel
kort, typ. korrektur, o, Papier pappersblad;
einzelnes ~ nummer (av en tidning); fliegendes
el. loses ~ flygblad; öffentliche Blätter
tidningar; sitzendes ~ bot. oskaftat blad; Wein
von drei Blättern treårigt vin; mir schießt
das ~ bildl. a) jag råkar i vredesmod; 6) det
går upp ett ljus för mig; das ~ el. Blättchen
wendet sich el. dreht sich um bildl. bladet
vänder sig, saken tar en annan vändning;
die Blätter abwerfen fälla bladen el. löven;
Blätter bekommen el. treiben få blad, lövas;
ein neues ~ beginnen bildl. slå om på en
annan bog, börja ett nytt liv; kein ~ vor den
Mund nehmen el. ᚼ kein ~ vornehmen bildl.
taga bladet från munnen, icke sticka under
stol med ngt; das steht auf e-m andern o/e
bildl. det hör inte hit, det är en annan fråga;
vom ~ singen mus. sjunga från bladet el.
prima vista. 2. sooi. Das grüne ~ Geometra
papiiionaria dagfjärilsmätare; das wandelnde o»
Mantis religiösa Vandrande bladet. 3. anat. a)
fontanell; b) skulder-, pi djur bog|blad. 4. ⚙
pl kniv, såg, yxa blad, väv. vävsked, skom.
ovanläder, snick. blad. Gerades, schräges,
schwal-benschwanzförmiges snick. rakt, snett blad,
blad med laxstjärt. 5. «£- pä ankare fly, p& åra
blad, pà roder blad el. skiva, -abnehmer, m
-s-typ. arkavläggare. -achse, f -n bot. bladaxel.
B lattage, pl, se Blattzeit.
Blatt‖aluminium, n -s O bladaluminium,
-an-’aØe> f ’n *><>*- bladanlag.
Blattang [blattag], m bot. Laminaria bladtång.
Blatt‖ansatz, m -es -e† bot. stipel.
b-ansatzar-tig [-’air], a bot. stipelartad. b-artig, a
blad|-aktig, -artad, -auge, n -s -n bot. bladknopp,
-beil, se Breitbeil, -bildung, f -en bot-
bladbildning. -binder, m -s - vävskedsmakare.
-blau, n -s kem. bladblått. -blei, n -[e]s -e ⚙
bly i skivor, -bräune,./pä päronträd bladskorv.
-breite, f -n band. pä tyg bredd.
Blättchen, n -s - lamell, bet. småblad; jfr Blatt.
-pulver [f], n -s - plattkrut.
Blattdorn [o], m -[e]s -e[n] bot. bladtorn.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
