Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - böden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(verlieren) vinna (förlora) maTk ti. terräng;
am f\j liegend bot. jordkrypande; sich auf
den s hinlegen lägga sig på marken; auf
dem bloßen s schlafen sova på bara marken
el. under bar himmel; unter den s bringen
lägga ngn i graven; unter dem s sein vara
i jorden, ligga i graven; zu s schlagen,
strecken, werfen n>. m. slå, sträcka, kasta
in. m. till marken; die Augen zu s
schlagen slå ned ögonen; e-n zu s trinken
dricka ngn under bordet. 4. jord, jordmån.
Schwerer s lantbr. styv jord; die Worte
fielen auf guten el. nicht auf unfruchtbaren s
bildl. orden föllo i god jord. 5. Grund und s
jord[egendom]; heimischer, fremder s
inhemsk, utländsk botten; Grund und s
besitzen vara jordägare; an den s gebunden
bunden vid torvan; jeder ist auf seinem
Grund und s Meister ordst. ung. var och en
är herre i sitt hus el. F herre över sin
stackare. 6. grund, grundval, t. ex. sittlicher st
auf dem s des Gesetzes; bot., se Fruchtboden.
Handwerk hat goldenen s ord«pr. ung. den
som är duglig i sina händer kan försörja
sig el. behöver inte svälta ihjäl; e-r S. (dat.)
den s entziehen bildl. rycka grunden undan
för ngt; sich auf den s e-s Antrages
stellen pari. biträda en motion. 7. golv. Zu s
fallen falla i golvet. 8. vind, loft, sty.
våning. Korn auf dem s haben bildl. ha en
samlad styver, ha pengar på kistbotten;
Zimmer auf ebenem s rum på nedre botten,
böden, se bodmen 1.
Bodenl|am|boß, m -bosses -bosse O bottenstake,
faff. -analyse, f -n kem. jordanalys. -anstrich,
m -[e]s -e golv-, ⚓ botten|målning. -art [a:],
f -en jord|art, -slag, -mån. -auflockerung, f -en
luckring av jorden, -bakterien, pl
jordbakterier. -balken, m -s - O botten bjälke, syll.
be-arbeitung, f -en lantbr. jordens bearbetning,
jordbearbetning, markberedning,
-bearbei-tungsgeräte, pl redskap för jordens
bearbetning. -beplattung, f -en i bottenbordläggning,
-beschaffenheit, f -en jordens el. markens
beskaffenhet, jordmån, -beschlag, m -[e]s -e†
⚙ böttenbeklädning, »£> förhydning.
besich-tigung, f -en kam. jordrannsakning. -besitz,
m -es -e besittning el. ägande av jord,
jordegendom, -besitzreform, f -en
jordreform. -bestandteil, m (n) -[e]s -e
beståndsdel i jorden, -bestellung, f -en jordens
brukande. -bewegung, f -en markrörelse,
-bildung, f -en geologisk formation, -blått, n
-[e]s -er† av tobak ytterblad, -bohne, f -n
krypböna. -bonitierung, f -en lantbr.
bonite-ring, jordgradering. b-bös, a genomelak.
-brennen, n -s bränning av ytjorden, -brett,
ri -[e]s -er botten|bräda, O tunnb. -stav.
-brü-ter, m -s - zool. fågel som häckar på marken,
-dieb, m -[e]s -e vinds[kontor]tjuv. -druck, m
-[e]s -e† Tys. bottentryck, -einschätzung, f -en
jord|taxering, -värdering, -einschnitt, m -[e]s
-e 1. remna i marken. 2. dalkjusa. -eisen, n
-s - ⚓ dikt-, driv|järn. b-eng, a veter.
mark-trång. -erhebung, f -en stigning, höjning
(i terrängen), -erschöpfung, f -en lantbr.
utsugning av jorden, -ertrag, m -[e]s -e†
jordegendoms avkastning, -erzeugnis, n -ses -se
jordens alster el. produkt, naturalster, -feld,
n -[e]s -er ⚓ art. stötbotten. -fenster, n -s
-vindsfönster, -feuchtigkeit, f -en
jordfuktighet. -feuer, n -s - skogsv. löpeld, -fläche, f -n
i järnvägsvagn golvyta, -gang, m -[e]s -e† «J*
bottenstråk, -gare, se Ackergare, -ge|laß, n
-lasses -lasse vindskontor, -geld, n -[e]s -er
lofts-, magasins|hyra. b-genug, adv mer än
nog. -gericht, n -[e]s -e t dona (utlagd
å marken), -ge|schoß, n -schosses -schösse 1.
bottenvåning, äv. källarvåning. 2.
vindsvåning. b-gut, a genom|god, -snäll, -güte, f, se
Bonität, -hammer, m -s -† O kopparsiagnres
trähammare, -haspe|, m -s - (f -n) vindspel,
-haube, f -n huvudprydnad (hos schwabiska bond.
kvinnor), -liefe, f -n bottenjäst. -heizung, f
en O upphettning av (från) bottnen, -holz,
n -es -er† O tunnb. bottenstäver. -impfung,
f -en lantbr. jordympning. -kammer, f -n
vinds|kupa, -kammare, -klasse, f -n ägograd.
-kohlrabi, m, se Kohlrübe, -krankheit, f -en
lantbr. sjukdom hos jorden, -kratzer, m -s -
bottenskrapa, -kredit [’di:t], m -[e]s -e
jordbrukskredit. -kreditanstalt, -kreditbank,
kre-ditgesellschaft, f -en jordbrukskreditförening,
hypoteksbank. -kreditpfandbrief, m -[e]s -e
hypoteksbrev. -kunde, f marklära. -kupfer,
n -s O metall, bottenkoppar, -litze, se
Unterlitze. b-los, a äv. bildl. bottenlös, utan
botten, bildl. äv. outgrundlig, gränslös,
oerhörd. Ein ses Faß F en slösare; er hat
e-n sen Magen el. Schlund F det är ingen
botten i honom, -losigkeit, f bottenlöshet.
-luft, f grundluft. -luke, f -n vindsglugg,
b-lustig, a genomglad. -matte, f -n golvmatta,
-mehl, n -[e]s -e kem. stärkelse, -meister, m
-s - magasins|förvaltare, -förman,
meliora-tion, f -en lantbr. jordförbättring,
meliora-tion. -miete, f -n, se -geld. -müdigkeit, f
lantbr. jordtrötthet, -nagel, m -s -† ⚙
tim-merm. dykert. -nässe, f fuktighet i jorden,
-nutzung, se -melioration. -Oberfläche, f -n
markens yta. -partie [-’ti:], f -n [-ti:on] konst,
markparti, -parzelle, f -n jordlott, -pflicht,
f -en ⚓ bottenbräda (i båt). -planke, f -n
bottenplanka, -platte, f -n ⚙ bottenplåt,
mus. på fioi botten, -ponton, m -s -s i docka
bär-ponton. -preispolitik, f -en tomtpolitik.
-Preissteigerung, f -en tomtprisstegring,
»probe, f -n bottenprov. -prüfung, f -en ⚙
jordsondering. -pumpe, se Bilgepumpe, -rad, n
-[e]s -er† O urm. bottenhjul. -räum, m -[e]s
-e† vind, vinds[loft, -kontor, -reform, f -en
jordreform, -renke, f -n zool. coregonus Fera ’
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
