Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Borstenschwänze ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-s - borstpensel, -schwänze, pl zool. Lepismatidae
borstsvansar. -tier, n -[e]s -e, se -träger.
b-tragend, a borstbärande, -träger, m -s
-borstdjur, vani. svindjur. b-umstarrt, a
omgiven av borst, -vieh, n -[e]s, se -träger.
-waren, pl bokbinderiarbeten, -wisch, m -es
-e damm|borste, -viska. -Wischer, m -s - ⚔
art. viskare. -würmer, pl zool. chaetopoda
borst-maskar. -zahn[fisch], se -fisch.
Borstfedergras, n, se Borstenhirse.
Borstickstoff m -[e]s kem. borkväve.
borstig, a 1. a) borstig äv. bot., borstbesatt;
b) se borsten]artig, -tragend. 2. F bildl. a)
borstig, trotsig; 6) häftig, hetlevrad, ilsken.
Er ist leicht o. han är som att tända eld i
blånor. 3. F i sht studentspr. ~ viel Geld gott
om mynt el. sekiner. 4. sprickig. ~ werden
få sprickor, spricka. B~keit, f 1.
borstighet. 2. bildl. häftighet, ilska.
Börstlein, se Borst o. Borste.
Borstsimse, f bot. Scirpus setaceus borstsäv.
Bort, fii -[e]s -e 1. se Bord I. 1. o. 2. 2. se Bord
II. 3. ark. plattlist.
Bort-, i sms., se Bord-.
Bört-, i sms., se Börd-.
Borte, f -n 1. bård, snöre, snodd, galon, träns,
p& epåiett kantilj, På tyg stad, salband. 2. se
Bort 3.
hörte‖n, -te ge-t tr ⚙ om patroner, se rändeln.
Borten‖arbeit, f -en snörmakeriarbete.
-ma-cher, »t -s - snörmakare. -röck, m -[e]s -e†
galonerad röck. -sims, m (n) -es -e ark. platt,
-sticken, n -s , -stickerei, f -en brodering av
bårder, -stuhl, se -wir k er stuhl, -waren, pl
snörmakerivaror. -weber, se -macher.
-Weberei tf -en snörmakeri. -Wirker, se -macher.
-Wirkerei, se -arbeit, -wirkerstuhl, m -[e]s -e†
snörmakarstol.
bortieren m. m., se bordieren m. m.
Borusslle m -n -n poet. preussare, -ia [Ta:], f
pl. -s poet. Preussen, b-ifizier]en [’tsi:], -te -t tr
preussificera. -ifizieren, n -s , -ifizierung, f -en
preussificering. b-isch, a poet. preussisk,
-omanie [’ni:], f borussomani, preusseri.
-ophobie [fo*’bi:], f preusshat.
Borverbindung, f -en kem. borförening.
Borwisch, se Borstenwisch.
bös, se böse, -artig [’a:], a elak, ondskefull,
illvillig, illasinnad, skadeglad, om häst osedig,
okynnig, om luft m. m. ohälsosam, osund, läk.
elakartad, malign. ~es Beispiel dåligt
exempel. Bösartigkeit, f elakhet, ondska,
ondske-fullhet, illvillighet, skadeglädje, om häst
osedighet, okynnighet, om luft m. m.
ohälsosamhet, osundhet, läk. malignitet. B^blume,
f se Sommerwurz.
Bosch-, i sms., se Böschungs-.
Böschen [be:sQan], n -s - F skämts, stygging.
bösch]en, -[e]s* -te ge-t tr ⚙ dos[s]era.
BÖSChung, f -en O dos[s]ering, lutning, slänta.
-s|absatz, m -es -e†, se Bankette o. Berme.
-s]anlage, f -n doserings-, lutnings|anlag.
s|-bekleidung, f -en beklädning av en dosering,
-s|ebene, -s|fläche, f -n doseringsyta. -sjfuß,
m -es -e† doseringsbas. -s|linie, se -s |awZa^e.
-s|mauer, f -n stöd-, terrass|mur.
-s|verklei-dung, se -s \bekleidung. -s|wage, f -n
klinome-ter. -s|winkel, m -s - doserings-,
lutnings|-vinkel.
böse, I. a (komp. -r -st) 1. dålig, t. ex. ^>s
Beispiel, Weg, elak, t. ex. ~s Epigramm, ~
Zunge, ond, illvillig, F stygg, t. ex. ~ Absicht,
adv illa, t. ex. ~ daran sein. Blick ont
öga; der ~ Feind el. Geist den Onde el.
Lede, Djävulen; o, Gesellschaft verdirbt
gute Sitten ordspr. ont sällskap fördärvar goda
seder; ~s Gewissen dåligt el. sjukt samvete;
Hund arg el. ilsken hund; in Ruf
bringen bringa i vanrykte; ~ Sieben
argbigga, ragata; f vr Spaß fult spratt; os
Verwüstung svår förödelse; Vorsatz jur. ont
uppsåt; auf ~ Wege geraten bildl. komma
på avvägar; o*s Wesen djävul; o,s Wetter
gruvt. gruvgas; ~r Wille illvilja, jur. ont
uppsåt; das ist ~ det var illa; e-m ~
begegnen behandla ngn nedrigt el. skamligt;
es {nicht) ~ meinen (inte) mena illa. 2. ond,
dålig, värkande, t. ex. ~r Finger, <vr Zahn.
ojS Blut, se under Blut; ojS Ding läk. fulslag,
onda bettet; ~r Hals läk. angina, halsfluss;
~r Kopf skorv; ~ Säfte läk. osunda
vätskor; das ~ Weh el. Wesen läk. fallandesot,
epilepsi. 3. ond, ledsam, svår att bära, t. ex.
~ Nachricht. ~ Zeiten svåra tider. 4. ond,
förargad, harmsen, uppbragt, arg, e-m el.
auf e-n über etw. (ack.) el. wegen etw. på ngn
för ngt. E-m höllisch o, Worte sagen läsa
lagen för ngn; e-n ~ machen reta el. förarga
ngn; seien Sie nicht wenn ... bliv inte
ond, om ...; sie war durchaus nicht ihn
zu sehen hon var inte alis missbelåten att
träffa honom; sich (dat.) el. miteinander o> sein
vara osams; ~ tun, sich ~ stellen låtsa sig
vara ond; ~ werden äv. bli vid dåligt
humör, råka i misshumör. II. B~(r), mo. f
adj. böjn. ond, dålig el. elak människa. Der
Bot den Onde, Djävulen. III. B~(s), n adj.
böjn. 1. ont. Das Boj det onda; Bo,s
beabsichtigen el. im Schilde führen ha ont i
sinnet; ein Schelm, der etwas Bojs dabei denkt
skam den som tänker illa därom; e-m Bo>s
nachreden tala illa om ngn, förtala ngn;
das Gute und das Boj unterscheiden skilja på
gott och ont; Bojs muß man mit Bo^m
vertreiben ordspr. ont skall med ont fördrivas;
im Guten oder im Bo^n med godo el. ondo.
2. olycka, t. ex. mir schwant Bo,s.
bös|en, -te ge-t, se erbosen.
bös‖en, -te ge-t intr [h] dial. bli dålig el. sämre,
försämras. B-e(r), se bose II. -ern, F, se
ver-bösem. B-e(s), se bose III. B-ewicht, m -[e]s
-e[r] kanalje, lymmel, skurk, bov, usling.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
