Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dichtfläche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dicht‖fläche, f -n ⚙ tätningsyta. -floß, n -es
-e† »1« flotte för kalfatring. d-gedrängt, a
tätt hoppackad, sammanträngd, d-gefügt, a
tätkornig. dgepackt, a tätt packad,
d-ge-refft, a bottenrevad. d-gesät, a tättsådd.
d-geschart, a i täta skaror, d-geschlossen, a
tätt sluten, d-gewebt, a tätt vävd. d-haltend,
a tätt slutande, t. ex. mes Ventil, -hammer,
m -s -† ⚓ diktklubba, -heit, -igkeit, f täthet,
fasthet, kompakthet, hårdhet, massivitet,
soliditet, konsistens, -igkeits|messer, m fys.
densimeter, täthetsmätare, -igkeits]messung,
f fys. mätning av tätheten, -klappe, f -n ⚙
tättslutande ventil, d-körnig, se d-gefügt.
Dichtkunst, f dikt-, skalde|konst.
dicht‖laubig, se -belaubt. D-meißel, m &
diktmejsel. D-naht, f -e† ⚓ diktnåt. -nähtig, a
försedd med täta sömmar, fogar el. nåt.
-po-len, n -s ø metaii. polning. D-prahm, m -[e]s -e,
se D-floß. D-ring, m -[e]s -e ⚙ [-tät[nings]-ring.-] {+tät[nings]-
ring.+} -säulig, a med tätt stående kolonner.
D-scheibe, f -n ⚙ underlagsskiva till tätning,
-schließend, a tättslutande.
Dichtsucht, f mani att skriva vers, F rimklåda.
Dichtung, f -en 1. tätning, förtätning, mur.
ifyllning (av fogar), O tätning, packning, <£>
diktning, kalfatring. 2. diktning, skaldskap,
poesi. 3. dikt, skaldestycke, -s -, se Dicht-.
-s|art [’a], f -en diktart, -s|gabe, f -n diktar-,
skalde|gåva. -s|kraft, f se <i></i> -s</i> \vermögen.
s|-nietung, f -en O tät nitning, -s|leiste, f -n ⚙
tätningslist. -s|ring, m -[e]s -e, -s|schnur, f
-e† ⚙ packningsring. -s|tiefe, /Ø
packningens djup. -s|vermögen, n -s diktar-,
skalde|-förmåga, poetisk förmåga el. kraft,
dicht|]verwachsen, a tätt hopvuxen, tovig.
D-werg, n -[e]s »t drev.
Dicht‖werk, se Dichterwerk, -wut, f, se -sucht.
dick, F berh -e, a 1. i allm. tjock, om persou äv.
fet-lagd, korpulent, knubbig, P mullig, om vätska
a) tjock[flytande], t. ex. me Suppe, b)
dräg-gig, oklar, grumlig. Ein schiuerer, mer Bauer
en mäkta rik bonde; mes Blut levrat blod;
das me Ende tjockändan, bildl. huvudsaken,
det viktigaste; das ~[s£]e Ende kommt nach
oidspr. det värsta kommer till sist; ein mes
Feil el. e-e me Haut haben äv. bildl. ha tjock
hud, bildl. ha en bred rygg, tåla vad man får;
me Freundschaft intim el. förtrolig vänskap;
e-n men Kopf el. e-e me Stirn haben bildl. cr)
vara a) tjockhuvad, ß) tjürhuvad; b) ha det
bekymmersamt; me Lüge F sabla lögn el.
osanning; me Milch sur mjölk, fil|mjölk,
-bunke; me Ohren haben vara lomhörd; in
men Strömen i stora (väldiga) massor; m
tvie ein Faß ch wie ein Schiuein F tjock som
en tunna; ~ auftragen om färg, smink lägga
på tjockt, äv. bildl. breda på; es wird wohl
nicht so m damit aussehen det är väl inte
så mycket bevänt därmed; ~ befreundet el.
me Freunde sein vara intima el. såta vän-
ner; f v besohlt tjockbottnad; es m hinter den
Ohren haben bildl. ha en räv bak örat; sich
mit etw. m machen brösta sig el. göra sig
viktig över ngt; das Englische sitzt bei ihm
nicht so m F han är inte så värst styv i
engelska; den men Wilhelm spielen el. machen
berl. sätta näsan i vädret; ~ tun, se -tun; m
werden tjockna, om blod levra sig, koagulera,
om mjölk löpna, ysta sig; mer werden äv. lägga
på hullet; durch m und dünn eg. genom skog
och mark, genom träsk och snår, över stock
och sten; mit e-m durch m und dünn gehen bildl.
följa ngn genom tjockt och tunt, i alla
väder, genom alla skiften el. i med och
motgång. 2. tät, t. ex. me Hecke, me Finsternis
djupt mörker; me Luft tung eh tryckande
luft; me Nacht kolmörk natt; ein Nebel m
zum Greifen en dimma så tät, att man kan
skära den med kniv; mes Wetter disigt
väder, tjocka. 3. svullen, uppsvälld, t. ex. e-e
me Backe, m geweinte Augen förgråtna ögon.
4. F havande, om djur dräktig. E-n men Bauch
haben P vara på tjocken; ~ geh[e~] n om djur vara
med ungar: {ein Mädchen) m machen, se
schwängern. 5. F äv. bildl. mätt, belåten, äv.
full, berusad. E-n, etw. m bekommen (haben)
bli (vara) utledsen eh led på ngn, ngt, ledsna
på ngn, ngt; sich m essen (trinken) äta
(dricka) sitt lystmäte. 6. F talrik, t. ex. sich m
zusammenfinden, me Tränen ymniga el.
strida tårar; das Geld geht me drauf P det
går åt väldigt med pengar; me draufI P
gå på eh stå i bara! 7. kansiispr. ~ besagt
m gemeldet, se dick\besagt, -gemeldet, -ährig,
a med tjocka ax. -armig, a tjockarmad, med
tjocka armar, -ästig, a med tjocka grenar.
D^backe, f -n tjock (pussig) kind. -bäckig,
a med tjocka (pussiga) kinder, -bändig, a
om böcker omfångsrik, diger, voluminös.
D~-bauch, m -[e]s -e† F tjock-, ister|buk,
«bauchig, a försedd med stor måge, tjockmagad.
D~bäuchigkeit, se Dmleibigkeit. -bebuscht, a
bevuxen med tätt buskage. D^bein, n -[e]s -e
1. tjockben, lår. 2. person med tjocka ben.
-beinig, a tjockbent. -belaubt, a lövrik,
lummig. -berührt, -besagt, a kansiispr. mera|berörd,
-bemäld, -nämnd, -bestanden, a med tätt
(täta) bestånd, -bewachsen, a tätt bevuxen
el. beväxt. D^blatt, n bot. a) sedum te\ephium
fetblad, kärleksört; b) crassuia crassula. [-blätt[e]rig, -] {+-blätt[e]-
rig,+} a tjockbladig. D^blattgewächse,
D~blatt-pfianzen, pl bot. Crassuiaceæ fetbladväxter,
kras-sulacéer. -blütig, a med tjockt blod. -brüstig,
-busig, a högbarmad. D^darm, m -[e]s -e† anat.
tjock-, grov|tarm. D^de, D~ditüde, f -w F berl.,
se Dicke, -e, se dick. Ume, fi. tjock|het, -lek,
täthet, om person fetlagdhet, korpulens,
Fknubbighet, mullighet, om vätska simmighet, om blod
koagul|ering, -ation; oklarhet, grumlighet;
svullnad. In die m wachsen tillväxa i tjocklek.
2. se Dickte. D~emilch, f, se dickl. D^enborke,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
