Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dreiviertel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels, tre kvarts. D-viertel, n -s - tre
fjärdedelar. D-viertelbauer, m kam. innehavare av
s/a hemman. D-viertelbleiche, f -n ⚙
tre-fjärdedelsblekning. D-viertelprofil, n -s -e
trefjärdedelsprofil. D-viertelspänner, m, se
D-viertelbauer. D-viertelstab, m -[e]s -e† ark.
trefjärdedelsstav. O-vierteltakt, m -[e]s -e mus.
trefjärdedels takt. D-walze, se Drillingswalze.
D-walzwerk, n -[e]s -e ⚙ triovalsverk. D-weg,
m -[e]s -e ställe där tre vägar mötas, ung.
vägskäl. D-weg[e]hahn, m -[e]s -e† ⚙
tre-vägskran. D-wegeventil [v], n -s -e ⚙ trevägs-,
växel|ventil. -weibig, a bot. trigyn. -wertig
[e:], a kem. trevärdig.
D-wertigkeit, f trevärdighet. -wink[e]lig, a trevinklig. -wöchentlich,
a var tredje vecka, -wöchig, a tre veckors, tre
veckor gammal, (varande) tre veckor. D-zack,
m -[e]s -e 1. mytol, treudd. 2. se D-stachel.
3. bot. Trigiochin sälting. -zackig, a treuddig.
D-zackpflanzen, pl bot. juncaginaceer. D-zahl,
f tre|het, -tal, triad. -zählig, a tretalig, bot.
tre-fingrad. D-zahn, m bot. Sieglingia (Triodia)
decum-bens axsvingel. -zähnig, a tretandad. -zehig,
a tretåig. -zehn, grundtal tretton, t. ex. zu
m am Tische sitzen. m Nächte tiden 24 dec.
—6 jan. D-zehn, f, äv. D-zehner, m (talet)
tretton. Die bose ~ det olyckliga
trettontalet. -zehnjährig, a trettonårig, tretton år
gammal, -zehnte, ordn.-tal trettonde. mr
Hauptmann ⚔ äldste kaptenen. (vid
infanteriregemente). -zehntel, a obaji. tretton[de]dels.
D-zehntel, n -s - tretton[de]del, -zehntens, adv
för det trettonde, -zeilig, a treradig. [-zif-f[e]rig, -] {+-zif-
f[e]rig,+} a tresiffrig. D-zimmerwohnung, f -en
trerumsvåning, äv. triplett, -zinkig, a
tre|tandad, -uddig, -zipf[e]lig, «, ’ se -spitz[ig].
me Klappe anat. tredelad valvel,
trikuspi-dalvalvel. -zöllig, a tretums-, t. ex. me
Bohle. -züngig, a tretungad; jfr -sprachig.
D-zwei-teltakt, m -[e]s -e mas. tre tvåendelstakt.
D-zylindermaschine, f -n ⚙ trecylindrig
maskin. -zylindrig, a trecylindrig.
Dréll, m -[e]s -e 1. tyg dräll. 2. se Drillbohrer.
3. i sms., se Drill-, d»», se drall 1. d’ven, a
av dräll, dräll-, d-ieren, se drallieren.
Dremel, se Drämel.
Orempel m -s - O byggn. tröskel, i sht
sluss-tröskel, <i* portdrympel. -haupt, n -[e]s -erf
tröskelstock, -mauer, f -n förhöjning el.
påbyggnad av stockvägg närmast under
takstolarna. drempel|n, dremp[e]le -te ge-t tr ⚙
anbringa tröskel på, förse med tröskel, -pfette,
f -n ⚙ takstolstass. -schleuse, f -n
tröskelsluss. -wand, f -e†, se -mauer.
Dresch|]arbeit, f -en trösk|arbete, ning. -bank,
f -e†, se -maschine. -boden, m -s -[f], -diele,
f -n, se -tenne. -e, f -n 1. se Dreschen. 2. se
-maschine o. -tenne. 3. se -zeit. 4. se Drusch.
5. P bil di. stryk, smörj.
dresch|en, drisch[e]st drischt drasch[e]st tv.
drosch[e]st dröschest gedroschen drisch tr o.
intr [h] 1. iantbr. tröska, bildl. F P a) smörja
el. klå upp; b) prata, sladdra; (?) kort. F dra.
Akten m tröska el. gno igenom handlingar;
auf dem hat der Teufel Erbsen gedroschen
ordst. han är koppärrig; Phrasen m svarva
fraser; leeres Stroh m bildl. tröska långhalm,
inte få något för sitt besvär, göra sig fåfäng
möda; du kannst mit ihm in e-r Scheune m
ordst. ni äro lika goda kålsupare. 2. ⚙
pappers-tiiiv. rensa (lump). D^, n -s trösk|ande, ning
m, m.
Dresch]]er, m -s - 1. trösk|are, -karl. Wie ein
m essen äta som en dagakarl. 2. ⚙
pappers-tiiiv. lumprens, raggdust. -erin, f -nen
trös-kerska. -flachs, m -es otröskat lin. -flegel, m
slaga. -knoten, pl frökapslar på lin. -korb,
m -[e]s -e† ⚙ kåpa, (slag)sko (i tröskverk).
-korn,.n -[e]s otröskad säd. -lein, m 1. se
-flachs. 2. bot. Linum usitatissimum vulgare
trösklin. -maschine, f -n ⚙ 1. iantbr. trösk|verk,
-maskin. ~ mit einflacher Reinigung
enkel-rensande tröskverk. 2. för silke slagmaskin,
-prügel, m F, se -flegel. -rolle, se -walze, -staub,
m -[e]s damm vid tröskning, -tenne, f -n
tröskplats, loge, loggolv, -trommel, f -n
trösk cylinder (på tröskverk), -wagen, m -s
-förr tröskvagn. -walze, f -n tröskvals, bult.
-zehnte, m -n -n tionde av tröskad spannmål,
-zeit, f -en trösk[nings]tid.
Dresd[e]n]|er, m -s - dresdenbo, invånare i
Dresden, -er o. d-isch, a från el. i Dresden,
Dresden-.
Dresen m -s - 1. penningskrin. 2. disk med
kassalåda.
Dresse, f -n ⚙ knypplat arbete.
Dress‖eur, se -ierer. -ier|bock, m -[e]s -e† jakt.
apporterbock. dressier|en [’si:], -te -1 tr 1.
dressera. 2. kök. uppsätta (fågel). 3. ⚙ n&itiiiv.
rikta. Blech m glätta plåt. -ieren, n -s , se
-ur. -ierer, m -s - dressör. -ier|[hals]band,
n -[e]s -er† dresserhalsband. -ier|holz, n -es
-erf, se -bock.-ier|leine, f -n dresserlina.
-ier|-meister, m, se -ierer.-ier|schule, f -n dresser-,
äv. rid|skola. -ierung, f -en, se Dressur.
Dressur, f -en dress|yr, -ering.
D. R. G., förk. = Deutsches Reichsgesetz.
D. R. G. M., förk. = Deutsches
Reichs-Gebrauchsmuster.
drgl., förk. = dergleichen.
dribbeln, dribb[e]le -te ge-t intr [h] fotboii
dribbla.
Driesch m. m., se Dreesch m. m. -ling, m -s -e,
se Champignon.
Driesel m -s - nty. ngt som snurrar runt, i sht
drejskiva, snurra, trissa; vattenvirvel; yrsel,
driesel|n, dries[e]le -te ge-t I. tr o. intr [h]
svänga el. snurra runt. II. opers. Es -t det
hällregnar.
Driet m -[e]s -e ⚙ väv. redkam.
1. Drift, m -[e]s -e 1. ⚙ färg. kypnät. 2. ett slags
sämre torv.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
