Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dummdreistigkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fusig. Dsvdreistigkeit, f -en dumdristig-,
framfusig|het. D^ejungenstreich, m [-Dummenjungenstreich[e]s-] {+Dum-
menjungenstreich[e]s+} Dummenjungenstreich e,
ein Dummerjungenstreich pojkstreck,
lyin-melaktighet. -ellg, se -lich. D^eling, m -s -e,
se Zaunkönig. D~e(r), se dumm. D~erja[h]n,
m ’S -e F dummerjöns; jfr Dmkopf. [-erjun-ge[n]haft, -] {+-erjun-
ge[n]haft,+} a drummel-, lymmel|aktig. -fromm,
a bigott. D-wfrömmigkeit, f bigotteri. -häuptig,
se dumm 1. D^heit, f -en 1. dumhet, a)enfald,
inskränkthet, obegåvning, b) obetänksamhet,
dumt streck, blunder, c) nonsens. E-e m
begehen el. machen äv. dumma sig. 2. veter., se
föij. D^koller, m -s - veter. koller. D^kopf,
m -[e]s -e† F dum|bom, -snut, dumming,
-köp-fig, se dumm 1. D^köpfigkeit, f, se Dmheit 1.
D^kraut, se Bilsenkraut, -kühn, m. m., se
tollkühn m. m. D^lack, m -s -e o. -s , se Dmkopf.
-lich, äv. dümmiich, a % F lite dum.
Dümmling m -s -e, se Dummkopf.
dummllpfiffig, a bondslug. D-priigel, m, se
D-beu-tel. D-rian, m -s -e, se D-erjo[h]n o. D-kopf.
Dummsdorf, n npr Tälje; Grönköping.
Dummlisein, n -s , se -heit 1. a), d-stolz, a
dum-dryg. -stolz, m -es dumdryghet.
Dumpalme, f bot. Hyph*ne thebaica doum-,
dumj-palm.
dumpel]n, -te ge-t intr [/t] 1. »i* stampa, duva.
2. om kanon, se dompen.
dumpf, a 1. om ljud dov, iv. bildl. t. ex. mer
Schmerz, fon. klanglös, bildl. dunkel,
obestämd, t. ex. mes Gefühl, Gerücht, me Stimme
äv. ihålig el. gravlik röst; mes Gold matt
guld. 2. nästan föråidr. inskränkt. 3. dyster,
tryckande, t. ex. mes Schweigen. 4.
okänslig, känslolös, bedövad, slö, t. ex. me
Gleichgültigkeit. 5* inskränkande, hämmande. 6.
kvav, kvalmig, tryckande, beklämmande,
kvävande. 7. unken, instängd, fuktig,
-brausend, a dovt brusande el. dånande, -brütend,
a dystert ruvande el. grubblande.
Dümpfel m -s -, se Tümpel.
dumpfllgrollend, a dovt mullrande. D-heit, f
1. dovhet; känslolöshet, slöhet m. m., jrr
dumpf 2. a) kvavhet, kvalm; b) unkenhet,
instängdhet, -ig, a, se dumpf 6. o. 7.
D-ig-keit, f l. se D-heit 2. b). 2. veter., se
Dämpfigkeit. -rollend, se -grollend. D-sinn, m -[e]s
slöhet. -sinnend, -sinnig, a se -brütend.
-tönend, -tosend, se -brausend.
dun, se duhn[e].
Düna, f npr geogr. Die m Dyna, Düna.
Dunder m ‡, se Donner.
Dune, se Daune.
Düne, f -n 1. geoi. dyn. 2. se Deining.
Dunen-, i sm«., se Daunen-.
dünenllartig [’a:], a dyn|formig, -lik. D-bildung,
f -en dynbildning. D-Ii af er, se Strandhafer.
D-gras, n, D-halm, D-helm, m, se Haargras.
D-kette, f -n rad av dyner. D-sand, m -[e]s
dynsand.
dung, förlldr. o. poet. imp. lud. av dingen.
Dung m -[e]s, se Dünger, -ablage, f -n
gödselstad. d-artig, a gödsel[artad, -liknande.
Dünge-, i sms., se Dung-.
Düngejauche, f -n lantbr. gödsel-, al[vatten.
düng‖en, -te ge-t I. tr gödsla. II. intr [h] tjäna
som el. vara gödselmedel. D-en, n, se
Düngung. D-epulver, n -s pudrett. D-er, m -s
-lantbr. dynga, gödsel, gödselmedel, trädg.
gödning. Frischer, verrotteter m färsk
(obrunnen), brunnen gödsel. D-er-, i sms., se
Dung-o. Dünge-.
Dungerde [’e:], f trädgårds-, växt|mylla.
Dünger‖schimmel, m bot. Mucor Mucedo kulmögel.
-Streuer, m, se Dungstreumaschine.
Düngesalz, n -es -e lantbr. gödningssalt.
Dung‖fabrik, f -en fabrik för tillverkning av
konstgödsel, -fliege, f zool. Scatophaga (Scopeuma)
dyngfluga. -forke, -gabel, f -n dynggrep[e].
-graben, m -s -f9 se -grube, -gräber, se
1Mistkäfer. -grube, f -n gödselgrop, gödsel-,
dyng|stad. -häuf|e[n], m -ens -en gödsel|hög,
-stack, -hof, m -[e]s -e†, se -stätte. -käfer, se
Mistkäfer, -lag% f ^n, -hauf e[n]. -mittel
n lantbr. gödselmedel, -pflanze, f -n lantbr.
gröngödslingsväxt. -pflügen, n -s
nedplöjning av gödsel. -statt, -stätte, f -n lantbr.
gödselstad, -stoffe, pl gödsel|medel, ^ämnen.
-streuen, n -s lantbr. gödselspridning,
streu-maschine, f -n ⚙ gödselsprid|ningsapparat,
-are.
Düngung, f -en 1. gödsling. 2. gödsel, -s -, i
sms., se Dung- o. Dünge-,
Düning, se Deining.
dunk|el, I. a (komp. -ler -eist) 1. dunkel, a)
mörk, skum, om färg a», djup, t. ex. -les Schwarz.
Der -le Erdteil mörka kontinenten, de
svartes världsdel; m gefärbtes Kleid mörk
[-färgad] klänning; ~ machen äv. förmörka;
~ werden äv. mörkna; es wird mir vor
den Augen det svartnar för mina ögon; in
-len Farben malen eg. skugga, schattera, bildl.
måla i mörka el. dystra färger; b) oklar, om
himlen mulen, om färg matt, om ton dov.
brennen brinna matt, lysa illa; ~ werden om ögonen
bli dunkla el. svaga. 2. bildl. a) dunkel, oklar,
otydlig, t. ex. e-e -le Erinnerung; svårfattlig,
hemlighetsfull, gåtlik. E-n im mn lassen
lämna ngn i ovisshet; b) mörk, t. ex. ein -ler
Fleck auf seinem Rufe; dyster, svårmodig,
melankolisk, t. ex. ein -les Gemiit. 3. okänd,
obemärkt, obskyr, t. ex. von -ler Herkunft.
4. ibi. oigenkännlig. II. Dunk|le(s), n adj. böjn.
mörker, t. ex. im D-eln tappen. Im D-eln äv. i
skuggan; im D-eln leben leva i obemärkthet;
ein Sprung ins D-le bildl. ett språng i mörkret
el. det okända; ins D-le spielend om färg
mörk-aktig. Jfr munkeln. n -s dunkel, mörker,
bildl. obemärkthet. Seine Pläne in m hüllen
inhölja sina planer i dunkel, förhemliga
sina planer.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
