Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - einsichtig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
des Briefes efter att hava tagit
kännedom om brevets innehåll; nach m der Akten
efter granskning av handlingarna; zur
gefälligen m till benäget påseende; jeder
Aktionär kann in das Inventar m nehmen varje
aktieägare kan ta del av inventariet. 2.
insikt, omdöme, förstånd, urskillning;
uppfattning, åsikt. ~ von etw. haben förstå sig på
ngt; »v von etw. nehmen ta kännedom om
el. del av ngt; mit m handeln handla med
urskillning el. insiktsfullt; zu der m kommen,
daß... komma till insikt om att... 3. ~
nehmen, se Einsehen 2.
einsicht‖ig, I. a insiktsfull, omdömesgill. E-e
me Auswahl treffen välja med urskillning.
II. adv. m handeln handla med urskillning.
-lich, a ᚼ lättfattlig, klar.
Einsichtnahme, f -n. m in etw. (ack. el. gen.), se
Einsicht 1.
einsichtsl‖os, I. a utan insikt, inskränkt, oklok,
omdömeslös. II. adv. m handeln handla utan
urskillning. E-losigkeit, f O inskränkthet,
omdömeslöshet. -voll, a insiktsfull, klok,
förståndig.
einsickern, intr [s] o. refl sich m sippraei. sila in
el. ned, suga el. tära sig in, om vatten söka sig
ner. E~, ra, Einsickerung, f -en in-,
ned|sipp-rande.
einsieben, tr sikta el. sålla i.
Einsiedel m -s - eremit, -ei, f -en 1.
eremit|age, -boning. 2. eremitliv, episch, se
einsiedlerisch. -er, se Einsiedler. e~]n, -te ge-t
intr [h] leva som eremit,
ein|sieden, se -kochen.
Einsiedler m eremit, ensittare, ensling, -ei, se
Einsiedelei. -\n,f-nen, se Einsiedler. episch,
a eremitartad, eremit-, enslig, -krebs, m
zool. Pagurus eremitkräfta, -leben, n eremitliv.
e~n, se einsiedeln.
einsiegeln, tr försegla.
einsilbllig, a enstavig, bildl. äv. fåordig,
ord-karg. E-igkeit, f enstavighet; ordkarghet.
E-[l]er, m -s - enstavigt ord.
einsingen, I. tr 1. sjunga till sömns, sjunga
vaggvisa för. 2. öva i sång. 3. E-m etw. m
sjunga in ngt i ngns hjärta. II. refl. Sich m
öva sig i att el. lära sig sjunga,
einsinken, intr [s] 1. sjunka in el. ned, t. ex. in
den Kot, ins Wasser m. 2. sjunka ihop,
sjunka, sänka sig. ra, Einsinkung, f -en ned-,
hop|sjunkande.
ein‖sintern, se -sickern. -sitzen, I. intr [s] sitta
inne, hålla sig hemma. Eingesessen, se d. o.
II. tr sitta sönder el. ned, t. ex. ein Sofa m.
Eingesessen sönder-, ned|sutten. E-sitzer, m
1. se Insasse. 2. ensitsig cykel, -sitzig, a
ensitsig.
einsmals, se einsti
einsohtig, a enkelbottnad.
einllsommern, refl. Sich m vänja sig vid
sommarvärmen, bli acklimatiserad, -spannen, tr
I. spänna in el. upp, t. ex. Zeug in e-n
Rahmen m. 2. spänna för, t. ex. die Pferde, den
Wagen m. 3. ᚼ bidl. Die Nasen eingespannt!
sätt inte näsorna i vädret!
Ein‖spänner, m 1. enspännare, enbetsvagn. 2.
enstöring. 3. ᚼ mynningsladdare,
spänner|-natur, f enstöringsnatur, e-spännig, a
en-spänd. mer Wagen enspännare.
ein‖speicheln, tr fukta el. genomtränga med
spott, -speichern, tr magasinera, upplägga
på magasin,
einsperren, I. tr spärra el. stänga in, t. ex. in
ein Kloster m; fängsla, sätta i fängelse. Bei
Wasser und Brot eingesperrt sein sitta på
vatten och bröd. II. refl. Sich m stänga el.
låsa in sig. E~, ra, Einsperrung, f -en
instängning, inspärrning,
ein‖spielen, I. tr inöva i speining, spela över.
Eingespielt sam spelt; die Musiker sind gut
eingespielt musikanterna äro bra samspelta.
II. refl. Sich m öva sig i speining. Sie haben
sich schnell eingespielt de ha fort blivit
samspelta. III. intr [h] spela in, inverka,
»spinnen, I. tr spinna in, Midi, omspinna. II. refl.
Sich m spinna in sig; Midi, isolera sig.
Ein|sprache, f -n invändning, gensaga,
protest; jfr -spruch, -rede.
einsprechen, I. intr [h] 1. falla i talet, blanda
sig i samtalet. 2. Für e-n m lägga in ett gott
ord för ngn, lägga sig ut för ngn; gegen etw.
m göra invändning el. protestera mot ngt. 3.
Auf e-n m tala ivrigt till ngn, besvära ngn
med sitt prat. 4. Bei e-m m titta in och
prata med ngn, titta till ngn, hälsa på el.
besöka ngn. II. tr 1. in|tala, -giva, t. ex. e-m
Mut, Hoffnung m. 2. Ein Wort mit m ha ett
ord med i laget.
Einsprecher m opponent, motståndare,
einsprengen, I. tr 1. spränga, slå in, t. ex. e-e
Tür m. 2. spränga in, t. ex. Öffnungen,
Grotten in den Felsen m. Eingesprengtes Erz
insprängd malm. 3. [be]stänka, t. ex. mit
Wasser m. Mit Salz m beströ med salt, rimsalta;
die Wäsche m stänka kläderna. 4. ⚙ bokb.
marmorera. II. intr [s] spränga in. Auf el.
in die Feinde m spränga löst mot fienderna.
E~, ra, se Einsprengung.
Einsprenglliing m -s -e insprängd metall,
-maschine, f -n ⚙ stänkmaskin, -ung, f -en 1.
språngning, t. ex. ~ e-r Tür. 2. stänkning.
3. kavallerichock,
einspringen, I. intr [s] 1. hoppa in, t. ex. in
den Wagen m. Auf e-n m störta på ngn,
rusa mot ngn; bei der Mensur m fäktn. gå
emellan, intervenera. 2. F. Bei e-r
Gesellschaft m gå in i ett sällskap. 3. springa
sönder, få sprickor. 4. ark. bukta inåt. 5. i&s
smälla igen. 6. F. Für e-n m ila el. komma
ngn till hjälp, bistå ngn; mit Geld m satsa
pengar. II. tr spränga,
einspritzen, tr 1. spruta in, t. ex. e-m Tiere das
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
