Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erzeugungskurve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(skapande, produktiv) kraft ci. förmåga,
-kur-ve, -linie, se -fläche, -ort, m -[e]s -e O. -erf
ursprungs-, produktions|ort. -preis, m -es -e
tillverknings-, främst ällnings|pris. -stelle, f
-n elektr. genereringsställe. -trieb, m -[e]s -e
avlings-, avels|drift. -wärme, /Ø
värmeinnehåll, totalt ångvärme; ångbildningsvärme.
Erzfall m -[e]s -e† gruvt. geoi. fältstupning.
Erzfälscher m ärkeförfalskare.
Erzfarb‖e, f -n 1. malmfärg, malmens färg. 2.
bronsfärg. e-en, e-ig, a brons-, äv.
metall|-färgad.
Erz faß, n fasses -fässer, se -Jcübel.
erz‖faul, a ärke-, genom|lat. E-feind, m -[e]s -e
ärkefiende. E-flegel, m ärkelymmel.
Erz‖flöz, m -es -e .gruvt. malmflöts. -förderung,
f -en gruvt. malmuppfordring. -förderwagen,
m-s - malmvagn. -formation, f -en gruvt.
gångformation.
Erzfresser m storätare, ,F glupvarg, matvrak.
Erz‖frischverfahren, n -s - [-malm[färsknings]-process.-] {+malm[färsknings]-
process.+} e-führend, a malmförande, -fiihrung,
f -en ung. malmens förekomstsätt. -gang, m
-[e]s -e† gruvt. malmgång.
Erzllgaudieb, se -dieb. -gauner, m -e - ärke|-
skälm, -skojare,
erz‖gebildet, a se -gegossen. E-gebirge, n -s
I. 0 npr. II. - malmberg, malmförande berg.
-gebirgisch, a från Erzgebirge. E-gebirg[l]er,
m invånare i Erzgebirge, -gegossen, a gjuten
i brons (metall). E-gehalt, m -[e]s malmhalt.
Erzgeizhais m -es -e† äkta (genuin) girigbuk.
Erz‖gemenge, n -s , -gemisch, n -es
malmblandning. e-gepanzert, e-gerüstet, »e e-bewehrt.
-ge-tön, n -[e]s O malmklang, e-getrieben, a
driven i (i driven) brons (äv. metall), -gewinnung,
/-en gruvt. malm|utvinning, -brytning, -gicht,
f-en gruvt. malmsättning, -gießer, m
brons-gjutare. -gießerei, f -en bronsgjuteri.
-glüh-frischen, n ⚙ torrfärskning. -gräber, m ung.
gruvarbetare,
erzllgrimmig, I. a ytterst (mäkta) förgrymmad.
II. adv oerhört m. m., t. ex. es ist s kält.
E-grobian [’gro:], m -[e]s -e ärkegrobian.
Erz‖grube, f -n malm|brott, -gruva, -guß, m
-gusses 1. ⚙ gjutning i brons (metall), brons-,
metall|gjutning. 2. -giisse bronsavgjutning.
e-haft, a 1. malm|aktig, -liknande. 2.
malm|-haltig, -förande, -halde, f -n gruvt. varphög.
e-haltig, se e-haft 2.
Erzhalunke m -n -n ärke|skurk, -skälm, -bov.
Erzhaufen m -s - malm|hög, -hop.
1. Erzhausen -es -er† gruvt. malmficka.
2. Erzhaus, n -es -er† ärkehertigs|hus, -familj,
ärkehertiglig familj, t. ex. das s Österreich.
Erzherzog m -[e]s -e† ärkehertig, -in, f -nen
ärkehertiginna, e^lich, a ärkehertiglig. ses
Haus, se 2. Erzhaus. -tum, n -[e]s 1. ⚙
ärkehertiglig värdighet, rang av ärkehertig. 2.
-erf ärkehertigdöme.
Erzheuchler m inbiten (genuin) hycklare.
Erz‖höhle, f -w, ne -karren, e-hufig, a poet. om
häst stålskodd.
erzieh‖en, QD tr 1. [npp]fostra, t. ex. Kinder s;
äv. uppdraga, odla, t. ex. junge Pflanzen s.
Wohl erzogen väluppfostrad; auf dem
Lande erzogen uppfostrad el. uppfödd på
landet. 2. föråidr. draga [framåt], t. ex. e-n Wagen
kaum s können. 3. dial. dragabort (undan). E~,
n -s , se E-ung. E-er, m uppfostrare, pedagog,
lärare; äv. guvernör; äv. informator. E-erjamt,
n -[e]s -er† uppfostrar|ämbete, -kall,
-ställning. Sein s erlaubt ihm nicht.. hans
ställning som pedagog (uppfostrare) tillåter
honom icke .. E-erin, f -nen uppfostrarinna;
kvinnlig pedagog: guvernant, -erisch, a 1.
uppfostrar-, uppfostrings-, rörande
uppfostran. 2. [upp]fostrande, t. ex. der se Einfluß
der Schule. E-er|mangel, m -s brist på
uppfostrare (pedagoger), äv. lärarbrist.
E-er|-Stand, m -[e]s 1. se E-er\amt. 2. kon. alla
uppfostrare, pedagoger, -lich, se -erisch. E-ung,
/-en [upp]fostran, t. ex. er hat e-e gute s
gehabt; förr äv. tukt: äv. uppdragande, odling,
t. ex. ~ seltener Rosen.
Erziehungs‖anstalt, f -en
uppfostringsinstitu-tion, pedagogisk anstalt; se äv. -haus. -art, f
en uppfostrings|sätt, -metod, -beihilfe, f
uppfostrings|hjälp, -bidrag, t. ex. ~ auszahlen
müssen, -berechtigte[r), 111 o. f adj. T)öjn., ung.
målsman, -buch, n -[e]s -er† pedagogiskt
arbete. -fach, n -[e]s. Das s uppfostrings-,
pe-dagog|facket. e-fähig, a mottaglig för [upp-]
fostran, läraktig, -gang, m -[e]s uppfostrans
gång (äv. metod), -geld, n -[e]s -er motsv. ung.
pupilltillägg till pension, el. uppfostringsbidrag
till minderårig, -grundsatz, m -es -e† pedagogisk
grundsats (maxim), -haus, n -es -erf
uppfostringsanstalt, t. ex. ~ junger Sträflinge.
-kapital, n -s -e o. -ien utgifter för uppfostran,
-kunde, f, se -lehre, -kunst, f konst[en] att
uppfostra, uppfostringskonst, uppfostrans
konst, pedagogik, -künstler, m ᚼ pedagog,
-lehre, f lära[n] om uppfostran, pedagogik,
e-los, a ᚼ ouppfostrad, utan uppfostran,
-method e, f, se -art. -rat, m -[e]s -e† ᚼ ung.
skolöverstyrelse. -satz, se -grundsatz. -schritt, f -en
pedagogisk skrift. - - und Bildungsanstalt, se
-anstalt, -verein, m -[e]s -e pedagogisk
förening, pedagogiskt sällskap. -Vorschrift, f -en
pedagogisk föreskrift (regel), -wesen, n [-uppfostringsväsende].-] {+upp-
fostringsväsende].+} -Wissenschaft, /0
uppfost-ringsvetenskap, pedagogik,
erzielt|en, oo tr 1. eg. a) sikta på, ta på kornet,
ta till (som) mål; b) träffa, t. ex. das konnte
ich. nie s. 2. bildl. a) avse, åsyfta, ha till
syfte; eftersträva; 6) uppnå, ernå,
åstadkomma, t. ex. e-n großen Erfolg s; vinna, t. ex.
ein praktisches Ergebnis s. -ter Gewinn
erhållen (inhöstad) vinst; die -ten Preise de
pris som uppnåddes (betalades). 3.
frambringa, t. ex. e-e gute Ernte s; äv. odla, t. ex.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
