Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fuchsjagd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fuchs‖jagd [a:], f -en rävjakt. -jäger, m -s -
räv jägare.
Fuchsje(s), pl ⚓ kabelsplits.
Fuchsllkanal m -[e]s -e†, se Fuchs 11. a). -kanin-
chen, n zool. Lagostomus trichodactylus vizcachan,
harm ws. -köpf, m -[e]s -e†, té Fuchs 5. -kot,
m -[e]s O jakt. rävträck, exkrementer av räv.
-kUSu, TO zool. Pbalangista rulpina pungräv, l’ävkusu. .
Fiichslein, n -s -, se Füchschen.
Fuchs|loch [x], n -[e]s -er† [9] 1. rävkula, rävlya.
2. vattenb. hål i botten på ett vattenbäcken,
-lösung, f, se -kot. -major [ma/jo:r], m -[e]s -e
studentspr. ung. äldre student, som har hand
om fuchsarna (jfr Fuchs 4). -mutze, f -n
rävskinnsmössa, -nätter, f zool. Coiuber vuipinus
rävsnok. -partie [-’tr.]. f -n [’than] biij. ett
slag» karambolagespei, -paß, m -passes -pässe
jakt. rävpass. -pelz, m -es -e 1. rävskinn.
2. rävskinnspäls. Den e anziehen bildl.
begagna list. -prellen, n prellning av räv.
-räude, f -n mk. alopeci, rävsjuka,
hårförlust, hårlöshet. -röhre, f -n, se -bau. -rose,
f bot. Rosa eglanteria gul tÖmrOS.
fuchsrot, a fuxröd, t. ex. ees Pferd.
Fuchsllrute, f -n rävsvans. -Scheck, m -en -en,
Schecke, f -n ljus fux. -schrot, m (n) -[e]s -e
rävhagel. -schwänz, m -es -e† 1. rävsvans.
E-m den e streichen ställa sig in hos ngn,
göra sig till för ngn. 2 smickrare, krypare,
lismare. 3. bot. a) Aiopccuru? kavle.
Gegliederter {kleiner el. kriechender) e Aiopecurus
genieulatus kärrkavle; 6) Amarantus caüdatus
räv-svans; c) Langer e Phieum pratense timotej.
4. ⚙ fogsvans, fuxsvanssåg.
-schwanz|ama-rant, m bot., se -schwanz 3 b).
fuchs‖schwänzeljn, fuchsschwänz[e]le, -te ge-t
intr [h] F lisma, smickra, vifta på svansen.
E-m e, «e e-m den Fuchsschwanz streichen
under Fuchsschwanz 1. -schwänz]en, - [-schwänz[es]t-] {+schwän-
z[es]t+} -te ge-t. se -schwänzeln.
Fuchsschwänzer m -s - F lismare, krypande,
inställsam person, -el, f -en F lismeri,
lismande, kryperi. -in, f -nen F lismerska.
frisch, a (komp. -er -[e]sf) F lismande,
krypande.
Fuchsllschwanz|gras, n, se -schwanz 3 a).
-schwanz]säge, f -n, se -schwanz 4. -schweif,
m -[e]s -e, se -schwanz 4. -segge, f bot.
Carex vulpina rävstarr. -semeSter, n-s -
studentspr. ung. första termin, »fuchstermin».
-spiel, 11 -[e]s -e rävspel, -spur, f -en
rävspår. -stute, f -n fuxsto. -sucht [x], f, se
-räude. -taufe, f -n studentspr. intagningsdop
(vid intagning i en förening) motsv. ung. av recen-
tiorsgask. -terrier [tsrTar], m -s - foxterrier.
fuchsteufelswild, a F topp tunnor rasande,
ursinnig, bindgalen.
Fuchslltraube, f bot. vitis labrusca vild amerikansk
vinranka. -türmchen[^], 11 zool. ett »lags snäcka.
Fuchs und Gänsespiel, Fuchs und Hühnerspiel,
n -[e]s -e lek ung. mota Olle i grind.
Fuchswedel m bot. Myriophyllum vcrticillatum krans-
slinga.
fuchs|wild, se -teufelswild.
Fuchsl|witlerung, f -en jakt. rävlukt, vädring av
räv. -würz, f bot. Aconitum neomontanum
stormhatt. -ziemer, m -s - rävlår.
Fuchtel [föxtal], f -n 1. fuktel, färla, tukt,
näpst. Die e bekommen få stryk, få smaka
piskan; e-m die e geben giva ngn stryk,
smörja upp ngn; e-n unter dere haltenhålla
efter ngn; unter der e jds stehen stå under
ngns fuktel, färla, uppsikt. 2. F svärd,
värja. Nicht gern mit der e herausgehen
icke draga svärdet i brådbrasket. -hieb, m
-[e]s -e slag med värjans flatsida, med flata
klingan, -klinge, f -n bred, flat klinga,
fuchtel]n, fucht[e]le -te ge-t I. intr [ä] 1.
fäkta, svänga av och an, t. ex. mit dem
Schwerte, mit den Händen, mit der Peitsche
e. 2. fäkta, slåss. II. tr slå med flatsidan
av klingan, fuktla, prygla, tukta. F~, n
fäktande, pryglande,
fuchtig, a F ibi., se fuchsteuf ’eiswild.
Fuchtler m -s - 1. fäktare. 2. piskare,
tuktomästare.
fucinisch [-tj-], a geogr. Der Fee See Fuci-
nosjön (Lågo di Celano).
Fuco-, se Fuko-.
Fuder, n -s - (dim. Fuder\chen -lein, Füder\chen
-lein) 1. fora, lass, t. ex. ein e Dünger. 2.
m&tt foder (800—1000 liter), -faß, n -fasses
-fässer, se Fuder 2.
fud[e]rig, füd[e]rig, a utgörande en vagnslast,
fuderweise, adv lassvis.
fufzehn, fufzig, se fünfzehn, fünfzig.
Fug m -[e]s O fog, grundat skäl, t. ex. ~ zu
etw. haben, mit e und Recht. Mit gutem e
välbefogat.
Fugasse [fu-’gasa]/ -n, 3e Flattermine.
fugato [fu*’ga:to:], adv mus. fugato, fugerat,
i fugastil. F~, n -s -s mus. fugato, i
fugastil behandlad sats.
Fugbank, f, se Fügebank.
1. Fuge, f -n 1. äv. O fog, fogning, t. ex. das
Reich, das Schiff kracht in allen en.
Ruhende, liegende en O liggfogar; senkrechte
en O stötfogar; die en e-r Mauer mit
Mörtel verstreichen O fogstryka en mur; aus den
en bringen bildl. bringa ur sina fogningar;
aus den en gehen el. weichen bildl. gå sönder,
lossna i fogningarna, komma i olag; die
Zeit ist aus den en bildl. tidén är ur led.
<&. anat. fog, söm, sutur, kommissur.
2. Fuge, f -n mus. fuga.
Füge‖bank, f -e† ⚙ snick. fogbänk. -bock, m
-[e]s -e†, se -lade. -eisen, n -s - O giasmäst.
kröjsel. -hobel, m -s - O foghyvel. -holz [o],
n -es -er† O virke el. trästycke till
inpass-ni n g.
Fugeisen [’ai-], n -s - O mur. fogslev.
Fügeillade, f -n ⚙ snick. fogbock. -maschine»
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
