Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gaunerbande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bov. -bände, f -n tjuvband, skojarfölje. -ei,
fi -en bovstreck, bedrägeri, tjuvknep, skoj.
-gesicht [i], n -[e]s -er bovfysionomi.
haft, a skojaraktig, bedräglig, bovaktig,
tjuvaktig, -herberge [hsrberga], f -n
tjuv-näste, -in, f -nen bedragerska, skojerska,
tjuvkona. g^isch, se gmhafit. -leben, n -s ⚙
skojarliv.
gauner|n, gaunere -te ge-t intr [Ä] skoja,
bedraga, lura, begå bovstreck, leva som
skojare. G"v, n, se Gaunerei.
Gauner‖sprache [a:], f -n tjuvspråk, tjuvslang,
-streich, m -[e]s -e, -stück, n -[e]s -e
tjuvstreck, tjuvknep, skojeri. -tum, n -[e]s ⚙
skojar-, tjuv|väsen. -weit, f skojarvärld,
skojarpack, tjuvvärld, tjuvpack.
Gaupe, fi -n dial. ark. vindskupa, -n|fenster
[fsnstor], n -s - ark. vindsknpefönster.
Gaur m -[e]s -e o. -en zool. Bos gaurus gaur.
Gauschaft, f -en förr samtliga invånare el.
medlemmar i distrikt m. m.; jfr Gau.
Gautsch‖brett, n -[e]s -er O pappcrsfabr.
gusk-bräde. -brief, m -[e]s -e typ. skämts,
intagningsbrev.
Gautsche, fi -n dial. gnnga.
1. gautsch|en, gautsch[e]st -te ge-t tr 1. ⚙
pappcrsfabr. guska. 2. typ. upptaga i
bok-tryckaryrket (genom ett slags skämtsamt dop).
G’v/, n, se Gautschung.
2. gautsch|en, gautsch[e]st -te ge-t tr dial.
gunga.
Gautsch‖er m -s - O pappcrsfabr. guskare. -ung,
f -en guskning. -walze, f -n guskvals.
Gaul turnfest, n -es -e sport,
gymnastikuppvisning (för ett distrikts gymnaster), -verband,
m -[e]s -e† sport, idrottsförbund inom ett
distrikt. Verfassung, f -en distrikts
författning. Vertretung, f -en distriktsstyrelse.
-vnrsitzende(r), m adj. böjn. ordförande i
>Gauverband>.
gauweise, adv landskapsvis, distriktsvis,
kretsvis, efter landskap m. m.; jfr Gau.
Gau|[wort [o], n -[e]s -er† provinsialism,
dialektord. -Wörterbuch [u:x], n -[e]s -er† [y:g]
dialektordbok.
Gavial [garvfcr.l], m -[e]s -e o. -s zool. gavial.
Gavotte [ga/vote], f -n mus. gavott.
Gayal [’gaijal], m -s -s zool. Bo» frontalis gayal.
Gaylussit, rn -[e]s -e min. gaylussit.
Gaze [’gcuza]./-n O tyg gas, gasvävnad. Glatte
mn släta gasvävnader; geblümte mn
fasonerade gasvävnader, g^artig [a:], a
gas-artad, tunn el. skir som gas. -artigkeit, f
gasartad beskaffenhet, gasartat utseende,
-band, n -[e]s -er† gasband. -bausch, m -es
-e[f] läk. tampong (av gas), -binde, /* -n
gasbinda.
Gazelle [gci/tssla], f -n zool. Gazella dorcas gasell,
g^n|artig [a:], a gaseiliknande. ^n|auge, n
-s -n gasellöga. g^|äugig, a med gasellögon.
g^n|haft, se gmn[artig.
Gazellmusselin [mus(a)’li:n], m -s -e gasmuslin,
-papier [pcr’pr.r], n -s -e gaspapper, -schaft,
m -[e]s -e† ⚙ väv. gasskaft, -schleier, m -s
-gasslöja. -Steifer, m -s - O väv. gas|^tyvare,
-appreterare. -streifen, m -s - gasremsa.
-Stuhl, m -[e]s -e† ⚙ väv. gasvävstol.
Gazette [ga/zeta], f -n gazett, tidning.
Gazellweber m -s - gasvävare, -weberin, f -nen
gasväverska. -Webstuhl, se -stuhl.
gbr., förk. = gebräuchlich, gebraucht.
g. D. = gehorsamster Diener.
G. d. K. = General der Kavallerie.
G-Dur, n - - mus. G-dur.
ge- [ga], förstavelse, som tjänar till att bilda: 1. S
Cl) sådana, som beteckna samhörighet, t. ex. Gehilf Q
Gemahl, Geselle, Gevatter; b) talrika neutrala
verbalsubstantiv, särskilt sådana, som uttrycka ett
upprepande, t. ex. Geächze, Gebettel, Geflüster,
Gefrage, Gelächter, Gespött; c) neutrala sam.
manfattningsord, t. ex. Geäst, Gebälk, Gfebein,
Gebilde. 2. a a) av S., angivande
förefintligheten av det, som subst, betecknar, t. ex. gearmt\
b) av a utan betydclseskillnad med stamordet, t. ex.
getreu, gestreng] c) ar a med förstärkande bety.
deise, t. ex. gemein, gewahr, gewiß, gewohnt.
3. v, t. ex. gefallen, gedeihen, gedenken,
gefrieren. 4. pp, ofta med adjektiv betydelse, t. ex.
geachtet, geblümt, gefiedert, geflügelt, [obs. l
i poesi o. sty. bortfaller ge ibi. t. ex. er ist [-kommen.]-] {+kom-
men.]+}
Geächtete(r) [ga’sq-], m fi adj. böjn. förklarad
i akt, biltog, fredlös, fågelfri.4
Geächz, n -es O, se föij. -e, n -s O (ihållande,
ständigt) stönande.
Geacker, n -s O odlande, brukande (av
jorden).
Geadelte[r), m fi adj. böjn. adlad, adlig person,
adelsman, adelsdam.
Geäder, n -s O 1. anat. o. bot. ådersystem,
ådernät. 2. ⚙ ådring, marmorering,
geädert, geädert, a 1. bot. ådrig, nervig. 2. ⚙
ådrig, marmorerad.
Geäfter, n-s - jakt. sporrar, lättklövar,
små-klor.
geapfelt, a (om hästar) apelkastad.
gearmt, a försedd med arm(ar).
geartet [a:], a artad. Wohl mes Kind
välartat barn. jfr arten.
Geäse, n -s -, Geäß [-e:s], n -es -e jakt. 1. föda,
bete. 2. (på hjortar o. rådjur) mun, mule.
Geäst, n -es -e, se rarj. -e, n-s - grenverk,
grenar,
geästet, a herald grenig.
geäugt, geäugt, a försedd med ögon, i sms.
-ögd, t. ex. braun m brunögd,
geb., förk. 1. = geboren född (förk. f.). 2. = ge-
bunden bunden.
Geb. = Gebrüder.
Gebabbel, n -s O babblande, struntprat,
vrö-vel.
Gebäck, n -[e]s -e 1., se Gebacke. 2., se Gebäck.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
