Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gesiebent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m -[e]s -e† ansikts-, anlets[drag. [jfr f. ö. sms.
med Augen- o. Gesichter-.]
gesiebent, se siebenfach.
Gesims, n -es -e ark. gesims, listverk, Ps, ugn
spisel|kappa, -krans. ~ über e-r Tür
dörr-gesims. -anker, m -s - O ankarjärn å
gesims. -Hobel, m -s - O »nick. simshyvel.
-ka-chel [a], f -w O gesimskakel.-klammer, f -n, se
-anker, -leiste, f -n kantlist, -stein, m -[e]s-e
⚙ gesimstegel. g~t, a prydd el. försedd med
gesims, gesimsprydd. -uhr, f -ew pendyl.
»Verzierung, f -en gesims|prydnad, -dekoration.
Gesinde, n -s - I. pi O tjänste|folk, -personal,
tjänare, husfolk. II. pl - 1. t tjänare,
tjänsteande. 2. dial. bondgård. 3. se Gesindel.
-amt, n -[e]s -erf, se -bureau. -bier, n
-[e]s -e hu8hållsdricka. -brot, n -[e]s -e
tjänares bröd, grovt bröd, hushållsbröd.
-bureau [by’ro:], n -s -s platsanskaffnings-,
tjänste[folks]|byrå,
kommissionskontor.-dieb-stahl, se Hausdiebstahl, -dienstbuch [u:x], n
-[e]s -er† [y:^] betygsbok (för tjänare),
-dienst-vertrag, se -vertrag. -essen, n-s - mat el.
kost för tjänstefolk, husmanskost. -gericht,
n -[e]s -e 1. rätt för tjänstefolk. 2. föråidr.
gårdsrätt, -kaminer, f -n dräng- el.
pig|-kammåre, jungfrukammare, drängstuga,
-kost, f O, se -essen, -küche [y], f -n kök för
tjänstefolk.
Gesindel, n -s O pack, slödder. Herrenloses s
löst pack.
Gesinde[llohn, m -[e]s -e† tjänstelön. -markt,
m -[e]s -e† folkmarknad. -not, f brist
på tjänstefolk. -Ordnung [ord], f -en
lego-stadga. -schlafstelle, f -n säng|ställe, -plats
för tjänare. -Steuer, f -n skatt å
tjänstefolk. -Stube, f -n, se -kammer. -tisch, m
-es -e 1. tjänare« bord. 2. se -essen.
-Vermieter, m -s -, -Vermieterin, f -nen innehavare
av kommissionskontor el.
platsanskaffnings-byrå. Vermietung, f -en plats|anskaffning,
-förmedling, -vermietungskontor, n -s -e. se
’bureau. -vermitt[e]lung, se -Vermietung, [-ver-mitt[e]lungskontor, -] {+-ver-
mitt[e]lungskontor,+} n -s -e, se -bureau.
-vertrag, m -[e]s -e† tjänsteavtal, städjebevis,
-wohnung, f -en bostad för tjänstefolk.
-Zeugnis, n -ses -se tjänstebetyg, -zeugnisbuch,
se -dienstbuch. -zimmer, n -s -, se -kammer.
Gesing, n -[e]s 0, -e, n -s O (oupphörligt)
sjungande, skrål.
gesinnt, a sinnad, t. ex. kaiserlich, katholisch
s, e-m el. gegen e-n feindlich, gütig,
freundlich, freundschaftlich s sein. Gegen e-n
übel s sein vara avogt stämd mot ngn; wie
ist er sf vad har han för åsikter? G^heit,
f O i sms. t. ex. Übelgs ondsinthet.
Gesinnung, f -en sinnelag, tänkesätt,
uppfattning, mening, karaktär. Treue s trohet.
Gesinnungs‖änderung, f -en sinnesförändring,
-genösse, m -n -n själs-, meningsfrände,
liktänkande. -n pl meningsflock, -gleichheit,
f O likhet el. överensstämmelse i tänkesätt,
själsfrändskap. -kundgebung, f -en
opinionsyttring. g-los, a princip-, hållnings-,
karaktärslös, ostadig, -losigkeit, f O karaktärs-,
hållnings|löshet, ostadighet. -probe, f -n
prov på sinnelag, karaktärsprov. g-stark, a
principfast. g-treu, a trogen sin övertygelse,
pålitlig, lojal, karaktärsfast, -treue, f O
trofasthet, pålitlighet, lojalitet,
karaktärsfasthet. g-tüchtig, a lojal, rättsinnig,
pålitlig, trogen, karaktärsfast, -tüchtigkeit, f O
lojalitet, rättsinnighet, pålitlighet,
karaktärsfasthet. g-verwandt, a själsbefryndad.
g-voll, se g-tüchtig. -Wechsel [-ks-], m -s -
ombyte av åsikter.
Gesippe, n -s 0, se Sippschaft.
gesippt, a besläktad, befryndad,
gesittet, a sedig, anständig, städad, bildad,
väluppfostrad, civiliserad, t. ex. ses Wesen,
s machen civilisera; ser Zustand
civilisation. G~ heit, f O se Gesittung.
Gesittung, f -en sedigbet, anständighet,
bildning, civilisation, -s|stufe, f -n
kulturstadium.
Gesitz,.» -es 0, -e, n -s O (ständigt) sittande.
Gesöff, n -[e]s -e P 1. ᚼ supande, rumlande.
2. usel dryck, lank, blask, slask, »soppa»,
gesoffen, gesogen, se saufen, saugen.
Gesondertheit, f O avskildhet, avsöndring,
gesonnen, I,, se sinnen. II., se gesinnt.
Gesorge [o], n -s O orolig omsorg, ängsligt
sörjande, ständiga bekymmer.
Gesott, n -[e]s O lantbr. sörp[a].
Gesott[e]ne(s), n adj. böjn. kokt; jfr sieden.
gespalten, se spalten. G^heit, f O kluvenhet.
Gespan [’Jpam], m I. -[e]s o. -en, -e[n] ‡
stallbroder, kamrat, medarbetare. II. -[e]s -e i
Ungern chef för ett grevskap el. komitat,
greve.
Gespänge, n -s O spännen.
Gespann, n -[e]s -e 1. spann, anspann, par
dragare, t. ex. im s gehen, ein s fahren
2. ᚼ åkdon, fordon. 3. widi. par. 4. metan,
paket. ö. lantbr. arbets|skift, -lag.
gespannt, a 1. spänd, t. ex. se
Aufmerksamkeit, hoch se Erwartungen, ses Verhältnis.
Auf etw. (ack.) ~ sein avbida ngt med
otålighet, vara mycket nyfiken på ngt; mit e-m
auf sem Fuße leben el. stehen, mit e-m über
den Fuß s sein leva el. stå på spänd fot
med ngn. 2. läk. överspänd, överretad.
G^-heit, f O 1. spänning, sträckning. 2. bildl.
spänning, spänd uppmärksamhet, spänd
förväntan, spänt förhållande.
Gespanschaft Q"pa:n], f -en 1. se
Genossenschaft. 2. i Ungern komitat, grevskap.
Gesparr, Gesparr, n -[e]s 0, -e, n -s O ⚙ byggn.
sparrar, sparrverk, bjälklag.
Gellspaß [Jpais], n -es 0, se föij. -spaße, -spasse,
n -s O (oupphörligt) skämtande, skämt,
gellspaßig, -spassig, dial., se spaßhaft.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
