Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gewinnlos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lott. g-los, a icke vinstgivande, icke
lönande, ofördelaktig, -minderung, f -en
vinstförminskning. -möglichkeit, fi -en
vinstmöjlighet, chans, -nummer, se Gewinnummer.
-plan, m -[e]s -e† vinstplan. -rechnung, fi-en
hand. vinst|räknin g, -konto. g*reich, a
vinstgivande, lönande. -steuer, fi -r. skatt å
lotterivinst. -sucht, f O vinningslystnad,
vinstbegär. g-süchtig, a vinningslysten. -teil, se
-anteil. -teilung, f -en vinstdelning,
g-tra-gend, se g-bringend.
Gewinnummer, f -n vinstnummer.
Gewinn- und Verlustkont[o, n -os -os o. -i hand.
vinst- och förlust]konto.
Gewinnung, f -en 1. vinn|ande, -ing,
förvärvande. 2. ⚙ utvinnande, utvinning,
produktion. -s|geld, se Gesteinsarbeit, -s [ko
Sten, pl produktionskostnader.
Gewinn‖verteilung, f -en vinstutdelning, g-voll,
se g-reich. -Ziehung [tsi:ug], f -en [-[vinst]-dragning.-] {+[vinst]-
dragning.+}
Gewinsel, n -s O (om hundar) gnäll(ande), tjut.
Gewinst m [n) -es -e * vinst.
Gewirbel [i], n -s 1. pi O virvlande, virvel,
trumvirvlar, om lärkor drillar. 2. pi - vimmel,
folkträngsel.
Gewirk [i], n -[e]s -e 1. virkning, väv, vävnad,
[jfr Geioebe ~\ 2. vax-, honungs|kaka.
Gewirr, n -[e]s -e, -e, n -s - 1. pi O virrvarr,
oreda, förvirring, trassel, härva. 2. lantbr., se
Wirrstroh. 3. 0, se Eingerichte 1.
Gewispei, Gewisper, n -s O viskande, viskning,
susning.
gewiß, I. a (komp. gewiss]er -est) 1. predikatet
viss, säker, e-r (gen.) Sache på ngt, t. ex. der
Tod ist uns allen m, das ist so m wie Amen
in der Kirche. Seine Stimme ist el. bleibt mir
~ jag är säker om hans röst, jag kan säkert
räkna på hans röst; so ~ wie was, so
wie zweimal zwei vier ist så säkert som aldrig
det, så säkert, som två gånger två är fyra;
ich bin es m jag är säker på det, jag vet det
med bestämdhet (jfr II. 2.)\ m machen
utröna, utfinna, taga reda på. 2. attributivt a) beton,
viss, säker. Ein gewisses Einkommen, Gehalt
haben hava en. fast inkomst, lön; von gewisser
Hand från säker hand: 6) obeton. viss, t. ex.
ein gewisses Etwas. Er hat e-e gewisse Angst
davor han är liksom rädd för det. II. adv 1.
visst, säkert, t. ex. ich weiß es ich tu’s, so m
ich hier stehe. 2. bekräftande visst, säkerligen,
sannerligen, förvisso, t. ex. er wird m der
letzte sein, ich will Ihnen m keine Vorwurf e
machen. Ich bin es ~ bin ich es visst är
det jag (jfr I. /.);. m und wahrhaftig yisst
och sant, så sant jag lever. 3. som svar visst,
ja visst [ja], t. ex. wirst du es auch tun? m!
m nicht! visst icke! nej, för ali del! 4.
obeton. visst, väl, troligen, sannolikt, nog,
t. ex. dus haben Sie ~ auch schon gehört.
III. Gewiss|e(r), m o. f adj. böjn. Ein G-er en
viss. IV. Gewiss|e(s), n adj. böjn. Ein el. etwas
G-es haben hava visst (i lön, arvode m. m.),
nichts G-es haben inte hava ngt visst (att leva
på); wir wissen nichts G-es vi veta ingenting
säkert el. med säkerhet; das G-e für das
Ungewisse hingeben taga det säkra för det
osäkra.
Gewissen, n-s - samvete, t. ex. ein gutes m ist ein
sanftes Ruhekissen, die Stimme des ms, das m
schlaft, wacht auf. Weites, zartes m rymligt,
ömtåligt samvete; Klugheit steht of t höher
als das m ordspr. ung. det som är klokt, går
ofta före det som är rätt; sich (dat.) [h]ein
m aus etw.</i> machen (icke) göra sig [något]
samvete av ngt, (icke) sky el. rygga tillbaka
för ngt; aufs auf Pflicht und m på heder
och samvete; e-m etw. auf das ~ binden
lägga ngn ngt på hjärtat; e-m aufs m
fallen tynga på ngns samvete; etw. auf dem
m haben hava ngt på sitt samvete; e-m ins
m reden tala till ngns samvete; e-m etw.
ins ~ schieben pådyvla el. påbörda ngn ngt;
sich mit seinem ~ abfinden ackordera med
sitt samvete; nach bestem Willen und m
efter bästa förmåga; etw. nicht über sein ~
bringen können icke kunna förmå sig till
ngt, icke kunna ta[ga] ngt på sitt samvete:
wider besseres Wissen und m mot bättre
vetande, g^haft, a samvets|grann, -öm,
skrupulös, -haftigkeit, fi O samvets|grannhet,
-ömhet, g^v/los, a samvetslös, -losigkeit, fi
⚙ samvetslöshet.
Gewissens]angst, fi -e† samvets|ångest, -kval.
g-ängstlich, a ängsligt betänksam,
samvetsöm. -arzt [a:], m -es -e† samvetsläkare.
-bedenken, n-s - samvetsbetänklighet, Pi
samvetsskrupler, -bedrängnis, fi ⚙
samvetsnöd. -beschwerung, fi -en
samvetsbetänklighet. -biß, m -bisses -bisse samvets|agg, -sting,
-förebråelse, -griller, t. ex. sich (dat.) -bisse,
über etw. (ack.) machen, -ehe [e:a], fi -n
samvetsäktenskap. -fall, m -[e]s -e† samvetsfall.
-frage, fi -n samvetsfråga, -freiheit, fi ⚙
samvetsfrihet, -freund, m -[e]s -e, se -rat 1. -furcht,
se -ångst, -geld, n -[e]s -er samvetspengar.
-ge-mahlin, fi -nen konkubin. -gericht, n -[e]s -e
samvets-, jury|domstol. g-halber, adv av
samvetsskäl, för att freda sitt samvete, -lehre,
f -n kasuistik. -lehrer, m -s - kasuist.
-lei-tung, fi O rei. samvtitets ledning, -pein, fi 0, se
-qual. -pflicht, f -en samvetsplikt. -prüfung,
fi -en självprövning, -punkt, m -[e]s -e
sam-vetspunkt. -qual, fi -en samvetskval, -rat,
m -[e]s -e† 1. rei. biktfader, rådgivare i
samvetssaker. 2. se -lehrer. -regung, fi-en
sam-vetsoro. men pl samvetsskrupler, -richter,
m -s -, se -rat 1. -ruhe [ru:a], fi O samvets|ro,
-lugn. -rührung, fi -en samvetsagg, -sache,
f -n samvetssak, -schlaf, vi -[e]s O samvetets
sömn. -Sfcrupel, m -s - samvetsbetänklighet,
samvetsskrupler, -unruhe [ru:e], fi O sam-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
