Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gnadenpforte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-[e]s -e nådemynt, medalj, -pforte [o], f -n
reiig. nådens port el. dörr, -quartal, n -s -e
nå-dekvartal -quell, m -[e]s -e, -quelle, f -n
nådekälla, nådens källa, g-reich, a nåderik, -reich,
n -[e]s O reiig. nådens rike. -ruf, se -beruf.
Sache, f -n nåde-, benådningsfråga. -schoß
[o:], m -es nådens sköte. -siegel, n-s -
nåde-brevssigill. -sold, m -[e]s -e, se -gehalt 1.
-Söldner [elt, eld], m -s - pensionär, gratialist.
-spende, f -n nådevedermäle, -stand, m -[e]s ⚙
reiig. nådastånd, nådens tillstånd, -stoß, m -es
-e† nådestöt, t. ex. e-m den m geben el.
versetzen. -stuhl, m -[e]s O bibl. nådastol, -tafel, f 0,
-e -tisch, -tage, pl hand. respitdagar. -thron, m
-[e]s O bibl. nådastol, -tisch, m -es O reiig.
nådebord. -unterstützung, f -en av nåd
beviljat understöd. -Verheißung, f -en teol.
nådelöfte. g-voll, a nådefull, -wähl, f O teol.
nådaval. -wappen, n-s - herald, vapensköld
som nådevedermäle, -weg [e:], m -[e]s O. Im
/v/e i nådeväg. -werk, n -[e]s -e reiig.
nådeverk. -wink, m -[e]s -e nådig vink.
»Wirkung, f -en teol. nåde|verkan, -verkning,
-zeichen, n -s - nåde|tecken, -bevis, -zeit, f
⚙ nåda-, nåde|tid. -zustand, se -stand.
gnädig, a 1. nådig, e-m ngn el. mot ngn, t. ex.
Gott sei mir Sünder m! mit e-m
verfahren. mer Himmel! Gud i himmelen! Herre
Gudi Herre Jesus I noch m davonkommen
slippa undan för gott köp; machen Sie es
m! var mänsklig I var icke för svår! 2. som
tltei nådig, me Frau, meine Gm[st]e! min
nådiga 1 nådig frun! mes Fräulein, meine
G/v[stf]e/ [nådig] fröken! der me Herr herrn,
herr X.; die me Frau [nådig] frun; mer
Herr (till en högre prelat) Ers Högvördighet.
-lich, adv nådigt, nådeligen,
gnagen, se nagen.
gnappern, P, se knabbern.
gnarr|en, -te ge-t intr [h] P 1. (om hundar) morra;
jfr knurren. 2. (om bam) grina, gnälla.
Gnatz m -es -e 1. se Grind 1. 2. knarrig el.
vresig människa, tvärvigg.
Gnatze, Gnätze, f -n, 1. se Grind 1. 2. se Gnitze.
gnatz en, -te ge-t intr [h] P brumma, knorra,
vara knarrig,
gnatzig, gnätzig, a 1. s« grindig. 2. knarrig,
vresig.
Gnatzkopf m -[e]s -e† 1. se Grindkopf. 2. se
Gnatz 2.
gnaullen, -te ge-t intr [h] F lipa. -ig, a grinig,
gnällig.
Gneis m -es -e 1. min. gnejs. 2. se Kopf schabe.
g^ähnlich, g^artig [’a:], a gnejsartad.
»formation, f -en geoi. laurentian, laurentiska
formationen, g^ig, a 1. gnejsförande,
innehållande gnejs. 2. gnejsartad.
gnibbel|n, -te ge-t tr dial. gnida, gnugga, glätta,
gnietschig, a P dial. 1. kinkig, vresig. 2. se
geizig.
gnitter-, se knitter-.
Gnitze, f -n zool. Simuiium knott.
Gnom m -en -en gnom, jordande, tomte, rå.
-e, f -n gnom, tänkespråk, sentens,
g^en|-artig [’a:J, a gnomisk. -en|dichtung, f -en
gno-misk poesi, g^enjhaft, se gmenartig. -ide, f -n
kvinnlig jordande, bergsrå, bergtroll, -iker
[’gno:-], m -s - gnomiker,
tänkespråksförfat-tare. g^isch, a gnomisk.
Gnos‖eologie [-’gi:], f O øios. gnoseologi,
kunskapslära. -is [’gno:], f O teol. gnosis,
kunskap, vetande, -tiker [’gno], m -s - teol.
gnostiker. g-tisch, a gnostisk, -tizismus, m
- O teol. gnosticism.
Gnu, n -s -s zool. Catopleba« gnu gnu.
Gnubberkrankheit, se Drehkrankheit.
gnug, gnung, P, se genug.
gnuiTen, P dial., se knurren.
Goal [go:l], n -[s] sport, goal, mål.
Gobelin [goba’ls:], n -s -s O. äv. -e [-Ihne]
gobeläng. -malerei, f -en gobeläng|måleri,
-målning, -manufaktur, f -en
gobelängtillverkning. -stich, m -[e]s -e gobelängstyng.
-stoff, m -[e]s -e gobelängtyg. -tapete, f -n
gobelängtapet, -weberei, f -en
gobeläng-väveri.
Gockel, Göckel, m -s -, -hahn, m -[e]s -e† bamspr.
tupp, kukeliku.
Gödel, f -n dial., se Patin.
Godron [go^dro:], n -s -s 1. hal skrås. 2 .ark. o.
guidsmedst. äggformigt 6irat, kant, list.
Goelette [go-e-’lsta], f -n »i* gaffel|skonare,
-skonert.
Goethekultus m - O Goethe|kult, -dyrkan,
goeth‖esch, vani. -isch, a av Goethe, Goethe-.
Goffer, rn -s - zool. Geomys buisarius goffer.
Goger m -s - zool. squiiia mantis havsgräshoppa.
Go|i [go:i], m -i[s] -jim [jun] jud. icke jude,
hedning.
Gold, n -[e]s (dim. -chen) guld, t ex. ~ und
Seide spinnen, treu wie m, ein Herz wie m, in
m bezahlen, er (das) ist mes wert, er tut es
nicht für alles m in der Welt, eigner Herd ist
mes wert, Reden ist Silber, Schweigen ist m}
es ist nicht alles m, was glänzt, Morg
enstun-de hat (führt) m im Munde. Trinkbares m
ai-kemi drickbart guld, livselixir; das m ihrer
Haare hennes gyllene hår; das m geht den
Reichen nach ordspr. mer vill mer ha, allt
vatten skall till havet; die Sonne geht zu me
[unter] solen går ned i guld; es ist nicht für m
und Silber zu haben det kan inte fås för guld;
bis über die Ohren im me stecken vada i guld;
etw. mit m aufwägen betala för ngt dess vikt
i guld. -abfall, m -[e]s -e† guld|avfall, -spån.
-ab|fluß, m -flusses -jiüsse guldutförsel, -ader,
f -ii 1. guldåder. 2. läk. gyllenåder,
hemor-rojder. -adler, m zool. Aquila chrjsa.nus guld-,
kungs|örn. -after [a], rn zool. rorthesia chrjsoerhoea
äpple-, rödjgumpen. -agio [a:310:], n -s hand.
guldagio. g^ähnlich, a guld|lik, -liknande.
-ähre, f -n gyllene ax. -amalgam [-’ga: 111], n -s
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
