Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gunstbezeigung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-ien försök att vinna ngns ynnest, fikande
efter gunst, -bezeigung, -bezeugung, f -en
ynnest-, gunst|betygelse, ynnestbevis, favör,
-brief, m -[e]s -e tillståndsbevis.
Günster, se Ginster.
Gunstllerschleichung, f -en försök att ställa sig
in hos ngn, kryperi.
günstig, a 1. om personer gunstig, bevågen,
yn-nestfull, e-m ngn. E-n für e-n ~ stimmen
stämma ngn till ngns fördel, göra ngn
gynnsamt stämd mot ngn. 2. om saker
gynnsam, fördelaktig, favorabel. Den ~en
Augenblick abpassen passa på rätta ögonblicket:
die r^e Gelegenheit wahrnehmen taga
tillfället i akt, gripa ögonblicket i flykten; dem
Vorhaben jds ~ sein gynna ngns
förehavanden; ~er Wind förlig vind, medvind.
Günstling m -s -e gunstling, favorit, -in, f
-nen (kvinnlig) gunstling, -schafi, f 1. pi ⚙
gunstlings-, favorit|skap. 2. pl -en
gunstlingsskara. -s|regierung, f -en, -s|unfug, m
-[e]s 0, -s|wirtschaft, Gunstwirtschaft, f O
gunstlings|regemente, -välde, favoritsystem.
Gur, f -en gruvt. löst, jordartat sediment i
klipphålor.
Guranuß, f bot. köla-, guru|nöt.
Gurde [u], f -n gurd.
Gurgel, f -n (dim. -chen) 1. strupe, svalg, t. ex.
e-m die ~ abschneiden, e-m das Messer an
die ~ setzen, etw. in die unrechte el. falsche
*\i bekommen, e-n an der ~ fassen el. packen.
Sich (dat.) die ausspülen P fukta strupen
el. sin aska; könnt’ ich ihm nur an die F
kunde jag bara komma åt honom! alles ist
durch die ~ gegangen allt har supits upp;
sein Geld el. sein Vermögen durch die ~
jagen supa upp sina pengar el. vad man äger
och har. 2. ⚙ krokigt rör å pumpverk,
-abschneider, m - 1. mördare, bandit. 2.
bildl. ockrare, procentare. -ader, f -n anat. 1.
jugularven. 2. sköldkörtelåder. -bein, n -[e]s
-e anat. strupben. -e\, f-en, se Gurgeln,
-ge-räusch, n -es -e gurglande [ljud], -hahn, se
Auerhahn, -mittel, n -s se -wasser.
gurgel|n, gurg[e]le -te ge-t intr [å] tr 1. av
refl sich ~ gurgla [sig]. Sich (dat.) aen Hals
/x; gurgla sig [i halsen]. 2. frambringa
gurglande läte el. strupljud. G~, n -s gurg|lande,
-ling.
Gurgelllplatte, f -n strupskena (å rustning),
-schnitt, m -[e]s -e läk. strupsnitt, bronkotomi.
-schutz, m -es strupskydd; jfr -platte. -ton, m
-[e]s -e† strup|]jud, -ton. -wasser, n -s -[†] uk.
gurgelvatten, gargarisma.
Gurjunbalsam m farm. gurjunbalsam, wodoil.
Gurke, f -n 1. bot. Cucumis äv. kök. gurka.
Indische se -n\wurz. 2. bildl. F potatis-,
bränn-vinns|näsa. Sich (dat.) herausnehmen F ta
sig friheter; ein Gesicht machen wie saure
f^n F se ut som de sju svåra åren; Zeit der
sauren ~[w]> se (saure) Gurkenzeit.
Gurkemei, f, se Gelbwurz.
Gurkenilbaum, WI bot- Magnolia acuminnta gurkträd.
-beet, n -[e]s -e gurk|säng, -list. -dill, se Dill.
-faß, n -fasses -fässer, -fäßchen, n -s -
gurk-tina. -frucht, f -e† bot. gurkfrukt. -kraut,?»
bot. a) se Borretsch; b) se Dill, -mistbeet, n
-[e]s -e gnrklist. -pflanze, f -n gurkväxt,
-salat, m -[e]s -e gurksalat. Was versteht el.
weiß der Bauer vom *>u ordspr. F det är som
kaviar för bönder, han dömer som den
blinde om färgen, det går över hans horisont,
würz, f bot. Mjrsiphyiium myrtenblad. -zeit, fO
gurktid. Saure ~ bildl. död säsong; es ist
saure ~ det är ingenting att göra.
Gurre, f -n 1. häst med uppblåst buk, i vid.
bem. hästkrake, skinkmärr. 2. dial. slyna,
sköka.
gurr|en, -te ge-t intr [å] 1. om duvor kuttra,
kurra. 2. opeis Es -t ihm im Bauche det
kurrar i magen på honom.
gurrig, se kurrig.
Gurt [u], m -[e]s -e, f -en (dim. Gürt]chen -lein)
1. gördel, bälte, skärp, [liv]rem. 2. a) band.
resårband; b) O [sadel]gjord. 3. ark. gördel,
rundstav. 4. ⚔ gördel, ö. se Gürtel 3. -band,
n -[e]s -er† O gördel, gjord, ark. se av.
-ge-sims. -bett, n -[e]s -en, -bettstelle, f -n tält-,
fäll|säng. -bogen, m -s - ark. valvbåge,
bo-genvorlage, f -n ark. (halv)pelare utan sockel,
-bremse, se Bandbremse, -e, f -n, se Gurt.
Gürtel m -s - 1. gördel, bälte; jfr Gurt 1. ~
von Festungswerken fästningsgördel; den
lösen el. aufschnüren bildl. taga mödom.
2. geogr. m. m. zon, bälte. 3. midja, veka livet,
t. ex. das Wasser geht ihm bis an den 4.
se -rose. 5. se Gording, g^artig [’a:], a bält-,
gördel|liknande. -assel, f zool. armadillo,
bältdjur. -ausschlag, m -[e]s -e†, se -rose, -bahn,
/-en ring|bana, -linje, -band, n -[e]s -er† liv-,
midje|band, skärp, -blech, n -[e]s -e -i«
liv-hultsplåt. -flechte, se -rose, g-förmig, a bält-,
gördel|liknande, lik el. som ett bälte,
-ge-wölbe, n -s - ark. valv med stärkringar,
gördel val v. -haken, m -s - gördel-, bält|hake.
-kette, f -n bältkedja, chåtelaine. -kind, se
Mantelkind. -kraut, n bot. Lycopodium clavatum
mattgräs. -linse, f -n zonlins. g-los, a utan
gördel el. bälte, -macher, se Gürtler, -magd,
f -e† kammarjungfru, -maus, f zool.
Cbiamy-dopliorus gördelmus, sköldsork. -messer, n -s
-slidkniv.
gürte‖n, giirt[e]le -te ge-t I. tr 1. ᚼ förse med
gördel, omgjorda. 2. skogst. E-n Baum ~
ringa ett träd. II. gegiirtelt p p o. a försedd
med gördel el. bälte, indelad i bälten el.
zoner.
Gürtel‖panzer, w -s - ⚔ i gördelpansar, -riff,
n -[e]s -e ringrev. -ring, m -[e]s -e gördel-,
nyckel|ring. -rose, f -n. läk. bältros. -schlie-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
