Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hastig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hastig, a 1. hastig, brådstörtad, adv hastigt,
i hast, fort, raskt. E-m ~ in die Rede fallen
tvärt el. häftigt avbryta ngn. 2. häftig,
uppbrusande, hetsig. H~keit, f O 1. hastighet,
skyndsamhet. 2. häftighet, hetsighet.
Hat, n band., so Haben 1.
Hatsche, Hätsche [e:], f -n dial. and.
Hätschelllchen [s:], n -s - kelgris, -ei, f-en
ständigt smekande, klemande, kel(ande),
8mekning(ar). -kind, n -[e]s -er, se -chen
hätschel]]n [e:], -[’e]le -te ge-t tr 1. smeka. 2.
klema el. kela med, skämma bort. H~, n -s ,
H-ung, f -en smek, klemande, kel(ande).
hatsch|en, hätsch|en [s:], -te ge-t dial. I. tr. se
hätscheln. II. intr [h] halta, linka.
hatschi [ha’tfi:], interj nysning atschi!
Hatschier [ha/tjiir], m -s -e 1. förr bågskytt.
2. ⚔ livgardist, livdrabant. 3. dial.
polisbetjänt, gendarm, -garde, f -n livgarde
till häst, livvakt, -hauptmann, m -[e]s -erf
kapten vid livvakten el. livgardet.
Hättich, n oböji, se Habich.
Hätz m. m., se Hetz ni. ni. Il~i, se hatschi.
Hau m -[e]s -e 1. hugg, slag. ~e bekommen
få stryk el. smörj. 2. ßkogsv. hygge,
huggning, fall|e, ning. 3. mus. (vid trumpetblåsn.)
tungstöt. 4. dial. a) höslåtter; b) hö.
interj hundskali vovvov. -am|boß, m ’bosses
-bosse O huggstäd. -axt, f -e† huggyxa.
-bajonett, n -[e]s -e ⚔ bugg-, sabel|bajonett,
-bank, f -e† huggbänk. Iwbar, a skogs*,
hugg-, avverknings|bar.
Häubchen, n -s - liten huva el. mössa.
Haube, f ~n (dim. Häub[chen -lein) 1. ror frun.
timmer mössa, huva, hätta. Ein Mädchen
unter die oj bringen bildl. gifta bort en flicka;
unter die oj kommen wui. bli gift. 2. för män
huva, hjälm, kask. E-m eins auf die ~ geben
F ge ngn på skallen cl. på huden; dem
Feinde auf die ~ gehen el. rücken bildl. gå
fienden inpå livet; e-m auf der ~ sitzen el. sein
a) hålla noga öga på ngn; 6) vara i hack
och häl efter ngn; c) besvära el. trakassera
ngn. 3. fjäderbuske, tofs (på fåglar). 4.
falkhuva. 5. zool. a) nätmage; b) Holländische
OJ Argonauta argo papperssnäcka. 6. bot. å mossor
mössa, calyptra. 7. veter. huva. 8. ⚙ huv,
klockplatt, bockhuvud (vid brobyggning); «t»
bonnett. 9. ø a) hammar-, yx|öga; b)
knivbeslag. 10. jakt. huvformigt nät.
Häubeladler, se Haubenadler.
häubel|n, häub[e]le -te ge-t tr falkjakt sätta huva
på.
haub|eji, -te ge-t I. tr 1. ᚼ förse med mössa el.
huva. 2. se häubeln. II. gehaubt P P o. a
försedd. med el. klädd i mössa el. huva, försedd
med tofs, betofsad.
Hauben]]adler, m zool. Harpyia destructor harpya.
-band, n -[e]s -er† möss-, hak|band. -besatz,
m -es -e† möss[garnering, -krås. -dach, n
-[e]s -er† kupoltak. -draht, m -[e]s -e† ⚙
karkas. -drossel, /*, se Seidenschwanz, -eisen,
n -s se Haube 9. b), -ente, f zool. Puiiguia
ciistata vigg. -flor, m -s -e hand. mössflor.
»f|üge|, m -s - fladdrande mössband. h-förmig, a
mössliknande, huvlik, i form av en mössa,
-gewölbe, se Klostergewölbe, -henne, f, -huhn,
n zool. tofs|höna, -höns. -kolibri, m zool. Trocbilus
cristatus tofskolibri, -könig, se Zaunkönig, -kopf,
se -stock, -krämer, m mösshandlare, -lerche,
f zool. Aiauda cristata tofslärka. -macherin, f
mössmakerska, modist, -mädchen, n -s - %
huså. -meise, f zool. Parus cristatus tofsmes.
-nadel, f -n mössnål. -netz, n -es -e fisk.
huvformigt nät, fisknot, -papagei, se Kakadu.
Schachtel, f -n möss-, hatt|ask, -kartong,
-schleife, f -n mössrosett, -steckerin, se -ma-
cherin. -steißfuß. m zool. Podiceps cristatus
skäggdopping. -Stock, m -[e]s -e† 1. ⚙
möss|stock, -block. 2. widi. dial. träskalle,
-streif, -strich, m -[e]s -e, se -besatz. -taube,
f zool. tofsduva. -taucher, m, se
-steiß-fuß.-wachte|, f zool. Lophortyx californicus
tofs-vaktel.
Hauberg m -[e]s -e m. m., se Hackwald m. m.
Haubitz-, i sms., se Haubitzen-.
Haubitze, f -n ~ haubits. Besoffen wie e-e ~
P full som en kaja, stupfull, -n, i sms. jfr likn.
sms. av Kanonen-, -n|kanone, se Haubitze,
n|-schaluppe, f -n ⚓ slup, armerad med
hau-bitser.-n|schießscharte, f -n skottglugg för
hanbitser.
Hau‖block, se Hackblock, -bock, m -[e]s -e†
huggbock. -boden, se Hackboden.
Hauch m -[e]s -e 1. [ut]andning, ande]dräkt,
-drag. 2. fläkt, anda, doft, t. ex. wie ein ~
aus der Jugendzeit. Es ist kaum noch ein ~
des Lebens in ihm det finns knappt en
gnista liv i honom. 3. (lätt) imma. 4. gram.
aspiration. Mit e-m ~ gesprochen aspirerad.
5. se -blått. -bild, n -[e]s -er fys. Mosers el.
mosersk bild. -blatt, n -[e]s -er† anat.
tung-spen, uvula. -buchstabe, m -w[s] -n, se -laut.
hauch|en, -te ge-t I. intr [h] 1. andas, t. ex. in
die Hände oj. 2. dofta, fläkta. 3. framviska.
II. tr 1. [ut]andas. Duft, Freude ~ sprida
kring sig vällukt, glädje; sich (dat.) die
Finger warm ~ andas på fingrarna, så att de bli
varma. 2. inblåsa, inspirera, ingiva, t. ex. e-m
Mut in die Seele <n». 3. fläkta el. blåsa bort,
t. ex. Tränen vom Auge 4. utsprida som
en fläkt el. doft. 5. gram. aspirera. H~, n -s
1. (ut-, in-)andning, ingivelse. 2. gram.
aspiration.
Hauchüer m -s - 1. en som andas m. m. 2. se
-laut, -figur, f -en fys. elektrisk figur, -forelle,
f zool. saimo hucho Donaulax, huch. -laut, m
-[e]s -e, -lauter, m -s - gram. aspirerat ljud,
aspirata. -zeichen, n -s - gram.
aspirationstecken, spiritus asper.
Haudegen m -s -1. huggvärja, pamp, huggare.
2. bildl. duktig fäktare, god klinga, krigsbuss.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
