Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - heftigkühn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-kühn, a ᚼ ytterst djärv el. öförvägen.
werden, n -s uppbrusning, utbrott av häftighet.
Heftllkiefer, pl zool. Plectognathi fastkäkar, -lade,
f -11 O bokb. häft|låda, -stol. h-los, a skaftlös,
utan bandtag. -macher, m O skaftmakare.
-maschlne, f -n ⚙ bokb. häftmaskin. -nadel,
f -n 1. ⚙ bokb. häftnål. 2. läk. synål. -nagel,
m -s -† O häftstift, -naht, f -e† tråckling.
-niete, f -n (fäst)nit. -nut, f -eraøtappbål för
handtag, -pflaster, n -s - häftplåster, häfta,
-pflock, m -[e]s -e† ⚙ häftstift, -schnür, f
-e† o. -en O bokb. häftsnöre.
-seide, f tråckel-silke. -Stich, m -[e]s -e tråckelstyng,
tråckling. -Stift, m -[e]s -e ⚙ häftstift, h-weise, adv
häftesvis, i: häften, -zweck, m -[e]s -e, -zwecke,
f -n häftstift, F lus. -zwirn, m -[e]s -e, se
-faden.
Hege, f O 1. hägn, skydd, skärm, vård. ~
und Pflege huld och skydd. 2. skogsv.
inhägnad, skyddad el. fridlyst ungskog. 3. jakt.
skyddat villebrådsstånd, fridlysning av
villebråd. -bäum, m -[e]s -e†, se -reis. -bereiter,
se -reiter. -brache, f -n lialvträda. -dorn, se
Hagedorn, -holz, n -es -erf, se Hege 2.
Hege|l|ianer, m m. hegelian. h-[iani]sch, a
hegeliansk. -ianismus, m - m. hegelianism.
Hegeling m -s -e 1. gärdsel. 2. se Äsche.
Hegemeister m skogsuppsyningsman.
Hegemonie [’ni:], , f -n [’ni:9n], hist. hegemoni,
heg‖en, -te ge-t tr 1. in-, om|hägna. 2. fred-,
frid|lysa. 3. dial. gömma, bevara, spara. Heg
was, hat was ordspr. den som spar, han har.
4. hägna, skydda, omhulda, vårda. ~ und
pflegen skydda och vårda; geiüinne sie zur
Frau und liege sie! gift dig med henne och
var rädd om henne! sich ~ re», vara rädd
om sig, vara om sig. 5. ᚼ Das Gericht ~
skipa rätt. 6. innesluta, innehålla, hysa,
härbärgera. 7. biidi-. hysa, nära, t. ex. Achtung,
e-n Wunsch H^, n -s , se II eg ung.
Heger m -s - 1. bevarare, skyddare, vårdare.
Auf e-n kommt ein Feger ordspr. snål spar,
och f -n tar. 2. skogvaktare. 3. länsv.
skattebonde. 4. se näher. 5. skogsv. svämbildning.
-ding, se -gericht.
Hegeüreis, n -es -er skogsv. yngre träd (som vi«i
hygge får kvarstå för att inväxa i det blivanda beståndet).
-reiter, m hejde-, skogs|ridare, skogvaktare.
Hegerltgericht, n -[e]s -e förr ett slags feodal
domstol. -grund, m -[e]s -e†, se Heger 5. -gut,
w -[e]s -er† förr skattehemman -herr, m -n
-en, -junker, m förr länsherre.
Hegeilsäule, f -w jakt. råmärke fror fridlyst område),
-schere, se Baumschere, -schlag, m -[e]s ef, sc
Hege 2. -tiere, pl djur i en djur|park, -gård.
-wald, -wasser, Se Bann[wald, -wasser. -weide,
f -n fridlyst betesmark, -wiese, f -n
inhägnad el. fridlyst ängsmark, -wisch, m -es -e
haimviska som fridlysningstecken. -zeichen, n
-s - anslagstavla som fridlysningstecken. -zeit,
f -en jakt. fridlysningstid, förbjuden tid.
Hegira, se Hedschra.
Hegung, f -en hägnande, skyddande,
fredande, fridlysning.
Hehl, n (‡ m) -[e]s O hemlighållande,
förhem-ligando, döljande, hemlighet. Ich habe el.
mache [a«s] der Sache, dessen, es el. daraus
kein[en] ~ jag gör ingen hemlighet därav;
ohne "v öppet. Iwbar, a möjlig att dölja,
|w|en, -te ge-t tr dölja, hemlighålla,
undangömma, förhemliga, förtiga. Gestohlenes ~
gömma tjuvgods. H^en, n -s , se -erei.
Hehler m -s - person som döljer el.
hemlighåller; i sht tjuvgömmare, t. ex. der ~ ist so
gut wie der Stehler, ohne ~ kein Stehler.
-bands, f -n tjuv[gömmar]|band, -liga. -ei, f
en undandöljande. förhemligande,
hemlighållande, förtigande; i sht tjuvgömmande.
~ treiben gömma tjuvgods, vara
tjuvgömmare. -in, f -nen tjuvgömmerska; jfr Hehler.
-nest, n -es -er tjuv|gömma, -härbärge,
hahr, a hög, majestätisk, upphöjd, helig,
sublim. H^e, H~heit, f O höghet, majestät,
helighet. H~rauch, se Ilerauch.
hei, interj hej! hoppsan! hejsan! Man muß
nicht ~ rufen, eh"* man über clen Berg ist
-rdspr. ropa inte hej, förrän du är över
backen! -apopeia, && eia[popeia).
Heid-, i sms se Heide[n)-.
heida, so hei o. heidi 1.
Heide, I. f -n 1. hed., ljunghed. 2. ibi. mo. 3.
dial. [barr]skog. 4. bot. a) se -kraut, -korn;
b) Erica klockljung. 5. zool. Gorgonia placonius
hornkorall. II. m -n -n 1. hedning. 2. ibi.
bjässe, baddare. Stark wie ein ~ stark som
en björn, -bauer, m -s -n hedbonde.
-bereiter, se Ilegereiter. -besen, m -s - ljung-,
ginst|kvast. Iwbewaclisen, a ljungbevuxen.
-bewohner(in), m (/) hedbo. -biene, f -n
hedbi. -blume, -blüte, f -n ljungblomma,
-boden, m -s -[†] hedmark, -brand, m -[e]s
ljungbränning, -drossel, se Weindrossel.
-erde, f, se -boden, -feld, n -[e]s -er hed.
-flachs, m bot. Linaria sporre, -futter, ii -s
hed-foder. -gebüsch, n -es -e hedbuskar,
-ge-wachs, 11 bot. hed-, ]jung| växt. ~e pl
ljungväxter, erikacéer. -ginster, m bot. uiex
curo-pacus ärttörne, -gras, n -es -er† hedgräs.
-grieß, in, -grlitze, se Buchweizengrütze,
-ho-nig, m -s O honung av hedbin. -hopfen, se
(wilder) Hopfen, -huhn, se Birkhuhn, -hügel,
m -s - ljungbacke, -käte, f -n koja el. hydda
på heden, -knecht, m -[e]s -e skogvaktare,
-korn, n -[e]s bo vete. -kraut, n bot. Caiiuna
vulgaris ljung. Mit ~ bewachsene Heide
ljunghed, h^krautähnlich, h^krautartig [’a:],
a Ijung|liknande, -artad, h^krautbewachsen,
a ljungbeväxt. -krautwurzel, f -n
brnyére-trä. -krug, m -[e]s -e† hedkrog. -land, n -[e]s
hedland, ljungmark, -läufer, se -knecht.
Heidelbeer‖e, f -n bot. vaccinim mjrtnius blåbär.
Große ~ V. uiiSinosum odon. -Strauch, m -[e]s
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
