Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hetzen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
auf e-n ci. hinter e-"m her Leute an,
gegen el. wider einander tussa ihop folk;
die Hunde matt utmatta hundarna; seine
Diener halbtot ~ jaga livet ur sina tjänare.
2. jaga, btidi. förfölja, eftersätta, t. c*, e-n
Bettler vom Hofe ~. Mit allen Hunden ge-t
sein vara en inpiskad skälm el. en gammal
räv; zu Tode ge-t hetsad till döds,
utscha-sad, tröttkörd; ein Wort m. m. zu Tode ~
upprepa ett ord m. m. till leda. II. intr [h]
rusa, störta, jaga. III. refl. Sich (matt) ~
trötta ut sig. H~, n -s , se Hetze 1. o. 2.
Hetzer m -s - 1. jakt. hetsjägare, hetsare,
pådrivare. 2. biidi, upphetsare, agitator,
in-piskare. -ei, f -en 1. hets|ande, ning,
upphetsände, bildl. äv. agitation. 2.
brådskande, brådska, jäkt. h~isch, [sup. -[e]s«] a
[upp]hetsande.
Hetzllgarten m -s ■†, se -bahn, -haus, n -es
-erf byggnad för djurhetsning, amfiteater,
-hund, m -[e]s -e jakt. hets-, jakt-, vint|hund;
bildl. ibi., se Heißsporn. -jagd, f -en hetsjakt,
-leine, f -n, se -riemen. h-los, a jakt. lössläppt.
Die Hunde ~ machen släppa [lös] hundarna,
h-oh, se hetz, -peitsche, f -n hund-, jakt|piska.
-platz, m -es -e†, se -bahn, -presse, f -n
agitationspress, gul press, -rede, f -n
upphetsande tal, brand-, agitations|tal. -redner, m
agitator, demagog, uppviglare, -riemen, m
hetsrem. -schirm, m -[e]s -e jakt. skärm,
bakom vilken jakthundar hållas, -spräche,
f upp|hetsande, -viglande el. agitatoriskt
språk, -strick, r.i -[e]s -e, se -riemen. -wort,
n -[e]s -e upphetsande el. agitatoriskt ord.
-zeit, f -en jakttid, -zwinger, m, se -bahn o.
-haus.
Heu, n -[e]s O 1. hö. Fuder ~ hölass; ~
machen vända el. torka hö; ~ machen, weil die
Sonne scheint ordspr. begagna tillfället; ~ in
Haufen setzen volma hö; wie ~ und Stroh
bildl. huller om buller; das ist weder ~ noch
Streu bildl. det är varken hackat eller malet.;
kein ~ im Kopf haben widi. icke vara så
dum, ha huvud på skaft, jfr Geld 1. 2. bot.
Heiliges se Heiligheu. -asthma, se -fieber.
-auf guß, m -gusses -güsse höte (dryck för boskap),
-aufladen, n -s hölassning. h^bar, a 1.
hö-givande, gräsbärande. 2. mogen för slåtter,
-bäum, m -[e]s -e† höbom. -bazill|us, m -us
en bot. Bacillus subtiiis höbacill. -bauch, m -[e]s
-e† vet. ett slags hängbuk hos hästar,
-binderen), m (/) höbind|are, -erska. -boden, m -s
-[f] höskulle, loft. -bucht, f -en dial., se -raufe.
-Bund, n -[e]s -e, -bündel, n hö|knippa, -binge.
Heuchel]|buße, f -n hycklad el. låtsad bot el.
ånger. -Christ, m -en -en skenhelig person,
skrymtare, skenkristen. -ei, f -era hyckleri,
hyckel, skrymteri, förställning,
skenhelighet. h-isch, se heuchlerisch, -freund, m -[e]s
-e falsk vän. -gift, n -[e]s -e skengift, låtsat
gift. -gtëube|[n], m -ns -n skentro.
heuch|eln, -[e]le -elte ge-elt I. intr [h] 1.
hyckla, skrymta gegen e-n el. vor e-m inför ngn.
2. ᚼ E-m smickra ngn. II. tr. se
erheucheln. III. refl. ᚼ Der Schmerz heuchelt sich
zur Wollust smärtan ikläder sig vällustens
skepnad. Ho, n -s , se Heuchelei.
Heuchelilrede, f -n skenfagert tal, hyckleri,
-reue, se -büße, -schein, m -[e]s O falskt sken,
skenfagert yttre, -tat, f -en låtsad handling,
skenmanöver, -träne, f -n hycklad tår,
krokodiltår. -tum, n -[e]s 0, se -el. -wort, n -[e]s
-e hycklande el. skenfagert ord.
Heuchlerli(in), m (f) hyck|lare, -lerska,
skrymt|are, -erska. h-isch, a hycklande,
skrymtaktig, sken|heli-g, -fager.
heuch|lich, -lerisch.
Heu|dieme, se -miete.
heu|en, -te ge-t intr [h] lautbr. slå, syssla med
höslåtter, bärga, ansa el. torka hö. H~, n-s
slåtter, höbärgning.
Heuer, I. m -s - slåtterkarl, höbärgare. II./
-n 1. dial. hyra. 2. arrende. 3. »i* a)
förhyrning, befraktning; b) hyra. h~, adv sty.
i år, nu för tiden, i våra dagar, nu. -acker,
m -s -† arrendejord, -bas [a:], m -es -e »i«
sjömanshusombudsman. -bezug, m -[e]s -e†, se
-geld. -brief, m -[e]s -e -i* certeparti,
befrakt-nin^sbrev. -buch [ir.x], n -[e]s -er† [y:g] &
mönstringsbok. -feld, n -[e]s -er, se -acker.
-geld, n -[e]s -er »i* hyra. -in, f -nen
slåtter-kvinna, höbärgerska. -jähr, n -[e]s -e hyres-,
arrende|år. -kontor, n -s -e sjömanshus,
-kontrakt, m -[e]s -e ⚓ hyreskontrakt, -leute, pl
arrendatorer; hyresgäster, -ling, m -s -e I. 1.
hyresgäst. 2. dial. dagsverkstorpare. II.
årsprodukt, särsk. fisk, lamm m. m. för året.
-lingsstelle, f-n, -lingswirtschaft, f -erc
dags-verk(storp). -lohn, m -[e]s -e† lautbr.
slåtter-lön.
heu|ern, -[e]re -ertc ge-ert tr I. mest «1» hyra,
arrendera. Sich ~ lassen ⚓ taga hyra. 2.
se heiraten. H~, n -s , se Heuer II. 3.
Heullernte, f -n hö|bärgning, -slåtter, -and,
-skörd, -erntezeit, f -en höbärgningstid.
«ertrag, m -[e]s -e† hö|avkastning, -skörd.
Heuerllstube, f -n, se -kontor. -vertrag, m -[e]s
-e† 4> hyresavtal. -Vor|schuß, m -schusses
-schüsse -i* hyresförskott. -wein, m -[e]s -e,
se Heurige[r), -werk, n -[e]s arrende, -wesen,
n -s hyres-, arrende|väsen.
Heu‖falter, m zool. höfjäril. -feim, m -[e]s -e, se
-schober. -fieber, n läk. hö|feber, -astma, -snuva,
-forke, se -gabel. -futter, n -s höfoder. -gabel,
f -n högaifel. -galgen, se -reiter. -gewinn, m
-[e]s -e, se -ertrag, -häcksel, m höhackelse.
-händler, m höhandlare. -harke, f -n höräfsa.
-häuf|e[n], m -ens -en 1. höbinge. 2. se
-schober. -hopser, F, -hüpfer, m, se -schrecke.
-jähr, n -[e]s -e höår, t. ex. gut schlecht
Kornjahr, -lader, m hölassare, slåtterkarl.
Heulaffe, se Brüllaffe.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
