Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Indien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indien, n npr geogr. Indien. -fahrer, m <i«
(ost)-indiefarare.
Indienne [’ena], f tyg kattiin.
lndienstllhaltung, /& permanent krigstillstånd,
-beredskap. -Stellung, f -en 1. ⚔ inkallelse
(av trapper), inställelse till krigstjänst. 2. <i»
utrustning.
Indier m. m., se Inder m. m.
indifferent, a indifferent, likgiltig. I^ismus,
m - flios. indiffer|entism, -ens.
Indifferenz, f -en fys. 6. kem. indifferens, -låge,
f -n språkv, indifferensläge. -punkt, m -[e]s -e
filos, indifferenspunkt, rys. nollpunkt.
Indig m -s -[e], se Indigo, i-blau, o indigoblå.
-blau, n -[e]s O kem. indigoblått, indigotin.
-blauschwefelsäure, f kem. indigosulfo[n]syra.
Jfr sms. med Indigo-,
indigen [’ge:n], a infödd. I~at [7na:t], n -[e]s
-e indigfenat, hemorts-, infödings|rätt.
Indigestion [gestT’om], f -en läk. indigestion,
matsmältningssvårighet.
Indignllation [digna-tsi’o:n], f -en indignation,
ovilja, harm, förtrytelse, i-ier[en [’ni:], -te -t
tr indignera, förtryta, kränka, harma. i-iert,
a indignerad, harmsen, förtörnad.
Indigo [’in], m -s -s bot. o. hand. indigo.
Gemeiner m Indigofera tinctoria indigo|buske, -växt;
wilder m Baptisia tinctoria vild indigo;
deutscher m, se Färberwaid, -[auf]lösung, f -en
indigolösning. -auszug, m -[e]s -e†, se
-extrakt. -braun, n -[e]s O kem. indigobrunt.
-ex-trakt, m (n) -[e]s -e indigoextrakt. -farbe,
f -n indigofärg. i^haltig, a indigohaltig.
-karmin, n (m) -s kem. indigokarmin,
löslig indigo, -küpe, f -n ⚙ indigokyp.
-lö-sung, se -[auf]lösung. -pflanze, f -n bot.
in-digoväxt. -purpur, m -s kem. indigopurpur,
fenicin. i^sauer, a kem. indigosur. -säure, f
kem.indigosyra. -tin [’ti:n], n -s kem.
indigotin, indigoblått. -tinktur, f -en
indigo-tinktur. -weiß, n -es O kem. indigovitt. jfr sms.
med Indig-,
Indik [’in], m -s geogr. Indiska oceanen, -an
[’kain], n -s kem. indikan.
Indikation [tsT’o:n], f -en läk. indikation,
sjukdomssymtom.
Indikativ [’ti:f, ’in], m -s -e gram. indikativ.
irisch, a indikativisk. -|us, m -us -e, se
Indikativ.
Indikator [’ka:], m -s -en [’to:] O indikator,
-diagramm, n -s -e ⚙ indikatordiagram,
-ge-stänge, n -s O indikator stänger, -pferdekraft,
f -e† ⚙ indicerad hästkraft.
Indrkatrix [’ka:], f - mat. indikatris.
indirekt [’i-’r-, ’in], a indirekt, medelbar, t. ex.
me Rede.
indisch, a indisk, t. ex. der Ime Ozean, me
Zeder bot. Cedrus Deodara deodara, Himalayaceder.
indiskret [’i-’k, ’in], a indiskret, ogrannlaga,
taktlös. l~ion [’i-tsi’o:n], f -en indiskretion,
o grannlagenhet, taktlöshet.
indis‖kutabel, a som ej kan bli föremål för
diskussion, -pensabel, a indispensabel,
oundgänglig, oeftergivlig, ovillkorlig, -ponfert
[’i-’n, ’m], a indisponerad, ohågad, olustig.
I-position [’i-tsT’o:n], f -ew indisposition,
håglöshet, opasslighet. -putabel, a indisputabel,
oomtvistlig, obestridlig. l-ziplin, f O brist på
disciplin, tuktlöshet. -zipliniert, a
indisciplinerad, tuktlös, otyglad.
Individual-, i sms. individual-.
individua‖lisier| en [’zi:], -te-t individualisera.
n -s , 1-lisierung, f -en individualisering.
l-lismus, m - individualism. Mist, m-en -en,
l-listin, f -nen individualist, -listisch, a
individualistisk. l-lität [’ts:t], f -en
individualitet, egendomligt skaplynne,
individu‖ell, a individuell, egendomlig,
personlig, säregen. I-|um, n -ums -en individ.
Indiz [’di:ts], u -es -ien indicium, tecken,
symtom.
Indizes [’m], se Index.
Indiz‖ienbeweis [’di:], m -es -e jur. indiciebevis,
indirekt bevis, i-ier|en [’tsi:], -te -t tr
indicera, indikera, angiva, antyda, t. ex. -te
Pferdestärke, -|mm, » -iums -ien, se Indiz.
Indo‖china, n npr geogr. Indo-Kina.
i-chlne-sisch, a indokinesisk. -europäer, m geogr.
in-doeuropé. i-europäisch, a indoeuropeisk.
-germane, m -n -n indogerman. i-germanisch,
a indogermansk.
Indol [’do:l], n -s kem. indol.
indollient [’i, ’i-’l-], a indolent, oföretagsam,
likgiltig, slö. l-enz [’i-’l-], f -en indolens,
oföretagsamhet, likgiltighet, slöhet.
indossllabel, se -ierbar. I-amen t [dosa’msu«t],
n -[e]s -e hand. endoss|ement, -emang, -ering.
l-ant [’sant], m -en -en endoseent. I-at, m -en
-en, l-atar, m -s -e endossat[arie]. l-ement,
se I-ament. I-ent, se I-ant. -ierbar, a
endos-serbar, som kan överlåtas, l-ierbarkeit, f
möjlighet att endossera el. överlåta, -ier|en
[’si:], -te -t tr endossera, transportera,
överlåta. I-ieren, n -s , l-ierung, f -en
endosse-ringé l-|o, n -os -os o. -i, se I-ament.
Indri m -s -s zool. Lichauotus indri indri, babakut.
Indukt‖anz, f elektr.
självinduktionskoeffici-ent. -ion [tsT’o:n], f -en ai. o. fys. induktion,
-ions|apparat, m -[e]s -e elektr.
induktionsappa-rat. -ions|beweis, m -es -e m.
induktionsbe-vis. -ions|elektrizität, f induktionselektricitet.
i-ions|frei, a induktionsfri, -ions|funk|e[n], m
-ens -en induktionsgnista. -ions|rolle,
ions|-spule, f -n elektr. induktionsrulle. -ions|strom,
m -[e]s -e† elektr. induktionsström.
ions|-wage, f -n elektr. induktionsvåg. I-iv [’ti:f,
-va], a induktiv, -ivität [’te:t], f elektr.
induktivitet, genomtränglighet, -or [’duk], m
-s -en [’to:] elektr. induktor, -orium [’to:], n
-s elektr. induktorium, gnistinduktor,
Induktions|apparat, -rulle,
indulg‖ent [’gent], a indulgent, eftergiven, för-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
