Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - langährig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
siktet (F synen); e-n een Hals machen [-[nyfiket]-] {+[ny-
fiket]+} sträcka på halsen; e-n een Senf von
etw. machen göra (spinna) en lång
historia av ngt; sich den lieben een Tag strecken
ligga och dra (el. lata) sig hela guds långa
dag; etw. den een Weg (dem &en Steg nach)
falzen falsa (vika) ngt längsefter (på
längden); so e er war i hela sin längd; Sie sind
die längste Zeit (äv. zum längsten) Abt hier
gewesen! ni kommer inte att vara abbot här
mycket längre till! wenn er zwei Stunden
nach mir eintrifft so ist es das längste om han
kommer två timmar efter mig så är det det
[allra] mesta; länger werden om tyg längas,
länga sig; die Speise wird e im Hals tuggan
växer i munnen (går inte att få ner); der
Wein wird e vinet blir ’långt’ trådigt; die
Zähne werden ihm e vor Gier ung. ban visar
tänderna av lystnad; unserm jungen Herrn
begannen allgemach die Zähne e zu werden
vår unga herre började visa.klorna; lassen
Sie sich die Zeit nicht e werden laga nu så
att ni får tiden att gå, roa er nu under tiden
så gott ni kan; etw. auf die ee Bank schieben
dra’ ut på tiden med ngt; mit eer Nase
abziehen få [gå med] lång näsa; etw. mit een
Zähnen essen ha svårt [för] att äta ngt, finna
ngt motbjudande att förtära; seit een
Jahren (eer Zeit, äv. seit ^e[rø]) sedan lång tid
tillbaka, sedan långliga tider; von eer Iland
långt i förväg (påförhand); von eem Wüchse
lång till växten; vor een Jahren för många
år sedan; subst, wer ~[es] hat läßt ~[es]
hängen ordspr. den som har ngt att skryta med
visar det gärna; ein ees und breites (äv. hees
und Breites) über etw. reden, sich des een
und breiten (länger[e]n und breiter[e]n) über
etw. äußern orda (yttra sig) vitt och brett
om ngt. Se breit. II. adv 1. tid länge, t. ex. ~
anhaltender Beifall, e abgeben hand. dra på
lång sikt; über kurz oder e förr el. senare.
Jfr -e. 2. tid, efterstäiit hel[a], t. ex. sein Leben
e, e-n Tag e. Drei Jahre e i (under) tre
års tid (tre [hela] år); Monate e månader
igenom; e-e Zeit e för en tid, en tid bortåt.
3. rum långt. ~ und breit vitt och brett; ~
aufgeschossener Mensch lång, gänglig
människa. 4. F längs [med], t. ex. dem Fluß e.
Immer die (der) Nase e! alltid rakt fram
dit näsan pekar! jfr ente. -ährig, a med
långa ax. -anhaltend, a ihållande, långvarig,
t. ex. eer Beifall. L^arm, m -[e]s långarmad
varelse, ’långarm’. L^armaffe, m zool. Hylobates
gibbon, långarmad apa. -ärmelig, a med
långa ärmar, -armig, a långarmad. eer Affe
a)&e-armaffe, 6)orangutang. L^armkrebse, /;/
zool. Gaiathea ett släkte halvstjärtar.
L^armspin-ne, f zool. Phrynus rcniformis art tarantelskorpion.
L^asseln, pl zool. idotheidæ tångloppor,
-at-mend, se -atmig 1. -atmig, a 1. som kan hålla
andan länge, som tar djupa andetag. 2. bildl.
lång|dragen, -trådig, tråkig, t. ex. ee Beden.
E-e ee Erklärung en långrandig förklaring.
Lr^atmigkeit, f bildl. långtrådighet, tråkighet,
-ausgesponnen, a långdragen, ee
Verhandlungen förhandlingar som draga (dragit)
[långt] ut på tiden. L^ball, m -[e]s -e† lek
långboll. L~bart, m -[e]s -e† 1. långskäggig
man, ’långskägg’. 2. zool. Sllurus clarias slags
mal. -bärtig, a långskäggig. L^barts|nuß, se
Lambertsnuß. L^bau, m -[e]s -ten långsträckt
byggnad, -bäuchig, a häng-, stor|bukig.
Le-baum, m -[e]s -e† ⚙ 1. trumstång på vagn. Z.
regel. Lebaumjwagen, m -s - bakvagn.
Langbein, n -[e]s -e 1. person äv. m lång]ben,
-skånk. 2. stork [pappa] långben, -fliegen, pl
zool. Doüchopodidæ långbens-, stylt|flugor. I~ig,
a långbent, -igkeit, f långbenthet.
iangi|bewimpert, a med långa ögon|hår el.
-fransar. L-binder, m O mur. löpsten, löpare, [-blät-t[e]rig, -] {+-blät-
t[e]rig,+} a långbladig, med långa blad. L-blei,
n -[e]s -e, L-bleige schoß, n -schosses -schösse
⚔ spetskula. L-blutleiter, se Längsblutleitër.
L-boot, n -[e]s -e o. -böte storbåt,
»dauernd, a långvarig, -denkend, a ᚼ långsamt
tänkande. L-distel, f bot. Eryngium campestre slags
martorn, torna, -dornig, a bot. med långa
tornar. L-drehbank, f -e f O svarv med lång
bädd. L-duodez, n -es långkatekesformat,
oblong duodes.
lang[e, (komp. länger sup. am längsten) adv 1. tid
a) länge, t. ex. ~ leben, e soll er leben! ja, må
han leva! er kann e bitten, ehe ich wieder gut
werde han får allt be länge, innan jag blir god
på honom igen (förlåter honom); ich gedenke
länger hier zu bleiben jag tänker stanna här
en längre tid; er bleibt länger als ich han
stannar (dröjer) längre än jag; er bleibt e
han dröjer (låter vänta på sig); was zauderst
du e† varför tvekar (dröjer) du? ~ nachher
långt därefter; nicht e darauf ick.Q långt
därefter; ~ vorher långt förut (före, tidigare); b)
på länge. Ich habe Sie ~ nicht gesehen jag har
inte sett er på länge, det är en evighet sedan
jag såg er sist; ich habe Sie nicht e gesehen]ag
har just nyss fått syn på er, det är inte lång
stund sedan jag fick se er; ich bin [seit] e
(äv. seit -em, seit -er Zeit) nicht so
vergnügt gewesen jag har icke på länge haft så
roligt; er ist noch e nicht fertig han är
inte färdig på länge; c) talesätt. Mit etw. e
machen söka dra ut på tiden med ngt; er
wird es nicht e mehr machen han har snart
slutat [sina dagar]; den muß man nicht erst
e fragen honom behöver man inte fråga
först; er kam e nicht det dröjde länge
innan han kom; nicht e so kam er han kom
strax därpå; auf e [hinaus] för lång tid
[bortåt]; Zimmer auf längere Zeit nehmen
hyra rum för [en] längre tid; für e för [en]
längre tid; ich habe es schon länger bemerkt
jag har märkt det [redan] länge; sind Sie
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
