Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lemmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lemm‖er m -s -, Ing, m -s -e zool. Myodes lemmus
lämmel.
Lemnazeen, pl bot. Lemnaceæ and mats växter,
lemnisch, a lemnisk, från Lemnos. Eibele
färg. terra sigillata (di Siena).
Lemnisk‖ate [’ka:ta], f -n mat. lemniskata. -|us
[’m], m -us -en ylleband, yllekudde.
Lemongrasöl, n -[e]s -e hand. lemongras-,
nar-dns|olja.
Lemuril[e] fmu:], m -en -en 1. »ut., pl. lemurer.
2. rooi. Lemur maki. Grauer (ringelschwänziger)
L. catta katt|a, -maki. -iden, pl zool. Lemuridæ
makilika.
Len‖a, f, -chen, n npr Lena.
Lende, f -n länd, äv. höft.
Lendenllader, -arterie, f -« anat. ländartär.
blut-ader, f -n anat. lumbarven. -braten, m -s - kök.
filé, [ox]stek av tjooka fransyskan. -faSZifr [-[’fciS-tsla], f -] {+[’fciS-
tsla], /+} -n anat. ländmuskel. -gegend, f
länd-trakt. -gicht, f O, se Ischias, -gurt, m -[e]s -e
ländgördel. -kraut, n bot. Rumex pratensis slags
syra (skräppa). l-lahm, a höftlam. Ein *>»es
Dementi bildl. en kraft-, verknings|lös
dementi. -fahmheit, f lamhet i höften; bildl. ung.
slöhet, dåsighet, lättjefullhet. -muskel, m -s -n
(f -n) anat. ländmuskel. -schmerz, m -es -en,
se -weh. -schmerzkraut, n, se Ahlbeerstrauch.
-schnitte, f ’n kök. biffstek av tjocka fransyskan,
skiva av ländstycket. -schürz, m -es -e[f]
länd|skört, -gördel. I-stark, a med kraftiga
länder (höfter), -stein, m -[e]s -e läk., min.
njursten, -stück, n -[e]s -e slakt, ländstycke,
tjocka fransyskan, -tuch, n -[e]s -erf, se
-schürz, -weh, n -[e]s ryggskott, värk i
korsryggen. -Wirbel, m anat. ländkota.
Len|e, se -a.
Long, rn -[e]s -e, -fisch, rn zool. Gadus molva (Molva
vulgaris) vanlig långa.
Lenitivmittel, n läk. lenande medel.
Lenkllachse, f -n ställbar axel. -ballon [’lo:], m
-s -e o. -s styrbar ballong. - l-bar, a styrbar,
/x; verbunden O ledat förenad; der (das) L~e
det styrbara luftskeppet, -barkeit, f O
styrbarhet. -baum, se Langbaum 1. -beil, n -[e]s -e
tunnbind. däxel, bandyxa. -bolzen, se
Drehbol-zen 3. l-|en, -te ge-t I. tr 1. länka, leda, rikta,
styra, t. ex. ein Boot, ein Pferd, e-n Staat, seine
Schritte, e-n Wagen ou. Den Verdacht auf
e-n anderen ~ vända (leda, rikta)
misstankarna mot ngn annan; möchte Gott alles
zum Besten måtte Gud styra allt till det
bästa! 2. förse med leder, leda. E-e elastisch
ge-te Welle O en elastiskt ledad axel. II.
intr [h] 1. leda, styra. Der Mensch denkt,
Gott -t ordspr. människan spår, Gud rår. 2.
vända sig. Der Wanderer -t heimwärts
vandraren vänder hemåt; sie -te in e-e andere
Straße hon vek av [in] på en annan gata.
III. refl. Der Weg -t sich um den Hügel
vägen svänger (viker av, slingrar sig) omkring
kullen, -en, n -s 0, se -ung. -er(in), m -s - (/
-nen) 1. styresman, ledar|e, -inna, styrande
[person]; üygv. pilot, förare; chaufför. 2. ⚙
styrstång, -er|sitz, m -es -e flygr. pilots
(förares) plats (hytt), -gabel, f -n ⚙ remgaffel,
-leine, f -n löplina, töm. -messer, n, se -beil.
-rad, n -[e]s -er† O hjul P& piog. -rolle, f -n
⚙ ledrulle. l-sam, a lättledd; äv. medgörlig,
foglig, -samkeit, f O böjlighet, lättleddhet,
medgörlighet. -scheit, n -[e]s -e vagns
vänd|-krans, -skena. -stange, f -n ⚙ länkstång,
velocipeds styrstång, -ung, f -en ledning,
länkande, styr|ande, ning. Vorrichtung, f -en
styranordning, -zapfen, m -s - O svängtapp,
pivot, pivå.
Lenne, f -n, se Ahorn,-piere, f -n, se Elritze.
lens, a dial., se lenz.
Lentlllbulariazee, f -n bot. Lentibulariacene
bläddre-växt. -zelle[’tsslo], f -n bot. lenticell; barkpor.
lento, adv mus. lento. n -s -s o. Lenti mus.
ett lento.
lenz, a oböji. predik. ⚓ läns. Die Pumpe ist
(schlägt, geht) ~ pumpen är läns; er ist ~
bildl. han är pank; e-n ~ machen supa upp
hela förrådet för ngn.
1. Lenz, m oböji. ~ machen göra galenskaper.
2. Lenz, m -es -e poet. vår, t. ex. der ~ des
Lebens. Sie zählt nur 16 ~e hon är (räknar)
blott 16 vårar, -alter, n -s livets vår. -blume,
f -n vårblomma.
Lenzlldruckrohr, n -[e]s -e ⚙ länsrör.
-ejek-tör, m -s -en -£« O länsejektor.
1. lenz|en, -[es]t -té ge-t intr [h] o. opers vara
vårlig, väcka vårkänslor. Es -t det våras.
2. lenz|en, -[es]« -te ge-t I. intr [h] 1. se 1. Lenz
ex. 2. se II. II. refl. Sich ~ lata sig, slå dank.
3. lenz|en, -[es]« -te ge-t I. intr [h] ⚓ länsa
undan. Vor Topp und Takel ~ driva för
tackel och tåg. II. tr pumpa läns. n -s
⚙ ⚓ 1. läns|ning, -ande. 2. läns[pump]ning.
Lenzes-, ᚼ poet. i sms., se äv. Lenz-, -böte, m -n -n
vårens budbärare, -hoffnung, f -en vårliga
förhoppningar, vårstämning, -odem, m -s ⚙
vårens andedräkt. Es lag ~ in der Luft det
var (låg) vår i luften.
Lenz‖test, n -es -e vårfest, -flur, f -en äng med
vårblommor (i vårdräkt), l-frisch, a vårfrisk.
-frische, f vårfriskhet, -frost, m -es -e†
vårfrost. l-haft, l-ig, se l-isch.
Lenzin, n -s kem. lenzin. -weiß, n -es kem.
len-zinvitt.
lenz‖isch, -lich, a poet. vår|lig, -lik.
lenz|machen, machte lenz -gemacht, se -pumpen.
Lenz‖monat, m -[e]s-e vårmånad, -nacht, f -e†
vårnatt.
Lenzpumpe, f -n ⚓ läns-, slag|pump. I~n,
pumpte lenz lenzgepumpt tr länsa, pumpa läns.
-n, n -s läns[pump]ning.
Lenztlregen m vårregn, -schlotter, f -n bot. Pui.
satilla vernalis mo|sippa, -vippa. -Spark, m bot.
Spergula pentandra art Spärgel, -tag, m -[e]s -e
vårdag, -zeit, f -en vårtid.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
