Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mauerpflanzen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-pflanzen, pl tradg. murväxter; äv. spaljéväxter.
-profil, n -s -e ark. murprofil. -putz, m -es puts,
rappning, -quader, m -s - kvadersten. -rampe,
f bot. Dipiotaxis muralis mursenap, -raute, f bot.
Asptenium rata muraria mnrruta. Rote se
(TO-tes) Frauenhaar, -rempe, se -rampe. -riß, vi
-risses -risse, -ritze, f -n mnrspricka, spricka
i mnr. -rochen, m, se Morchel, -salat, m, se
a) -lattich; b) \wilder) Lattich, -salpeter, m,
-salz, n mursalt. -sand, m -[e]s mursand.
-schwalbe, f -n zool. Cyp?eius apus mnr-,
torn|-svala. -schwamm, m, se -salpeter,
-schwein-chen, n, se Kellerassel. -Segler, m, se
-schwalbe. -spalte, f -n rämna (spricka) i mur. -specht,
m, se -lauf er. -speise, f, se Mörtel. -sprung,
m-[e]s-ef, se -ritze, -stärke, f murtjocklek.
-Stein, m -[e]s -e tegelsten, Pi. murtegel, -stirn,
f -en murgavel. -Strichfarn, m, se -raute.
-trä-ger, m vägg|stöd, -konsol, -träublein, n, se
-pfeffer. -türm, m -[e]s -e† torn på mur.
-ung, f 1. 0, se -n. 2. -en [-mur[nings]materia-l[ier].-] {+mur[nings]materia-
l[ier].+} -verband, m -[e]s -e† ⚙ murförband.
-Verblendung, -Verkleidung, f -en
murbeklädnad. -Vertiefung, f -en, se -blende, -vorsprung,
m -[e]s -e† ark. kragsten. -wall, m -[e]s -e†
murad fästningsvall, -werk, n -[e]s -e
murverk. -wespe, f zool. Eumenes muraria murargeting.
-würz, f, se Efeu, -zacke, f -n, -zahn, m -[e]s
-ef, se -zinne. -ziegel, m, se -stein, -zinne, f -n
murtinne. -Zirkel, m, se -kreis. Se äv. Maurer-.
1. Mauke, f -n dial. hemligt gömställe, gömma
för pengar etc.
2. Mauke, f -n eool. Tipula phalænoides art
egentlig harkrank.
3. Mauk‖e, f O veter. mugg, äv. lera. m-ig, a
veter. behäftad med mugg.
1. Maul, n -[e]s -erf, se -esel.
2. Maul, n -[e]s -er† 1. djurs mun, mule, gap,
t. ex. das ~ des Pferdes, des Rindes, des
Löwen; äv. käftfar]; F människas mun, F gap, F
käft, P try ne, P trut. Ein böses o- haben ha en
elak tunga; ein großes haben vara stor i
orden; ein loses ~ haben vara lösmynt; ein
schiefes ~ machen se sur ut, göra miner
(grimaser); ein weiches <x, haben å) om häst
vara lösmunt; b) vara mör i mun[nen]; das
nu haltenhålla sin tunga i styr, tiga; haWs
P håll mun (käften, truten)! das ~
hängen lassen hänga läpp; nimm das ~ nicht so
voll! ta inte munnen så full! das ~ spitzen
spetsa munnen; das ~ steht ihr keinen
Augenblick still munnen går som en väderkvarn
på henne; e-m das ~ stopfen täppa till
munnen på ngn; er kann sich das ~ danach
wischen det får han se sig om efter; der ist
nicht aufs gefallen han blir aldrig svaret
skyldig; e-m eins aufs ~ geben ge ngn [ett
slag] på käften, äv. ge ngn en
tillrättavisning (skrapa); er war wie aufs ~
geschlagen han var svarslös (kunde inte få fram ett
ord); sich selbst aufs ~ schlagen försäga sig,
motsäga sig [själv], råka in i motsägelser;
in der Leute Mäuler kommen komma i var
mans mun; er redet vne es ihm ins ~ kommt
han pratar just som det faller honom in;
e-m etiD. ins f v» schmieren göra ngt mycket
lättförståeligt för ngn; mit dem ~ kann er
alles när man hör honom [tala], skulle man
tro att han förstår sig på allting; er hat es
bloß mit dem ~ det är bara munväder hos
honom; e-m, Ubers ~ fahren ge ngn en
åt-hutning; e-m Honig ums ~ schmieren
smickra ngn; e-m ums ~ gehen [söka] ställa sig
in hos ngn; e-m geschenkten (iaul sieht man
nicht ins ~ ordspr. man bör aldrig skåda
given häst i munnen; das ~ nach der Tasche
richten rätta mun efter matsacken. 2 bildl.
a) mun, t. ex. 14 Mäuler zu ernähren haben;
b) skvallei aktig person. Bose Mäuler onda
tungor; dies lose ~ von e-m Weibe detta
lösmynta (skvalleraktiga) kvinntolk. 3.
mynning, t. ex. ~ e-r Pistole; gap, öppning, bett,
t. ex. ~ e-r Zange, Schere; käft, t. ex. ~ e-s
Schraubenschlüssels; hyvris springa. 4. biol.
peristome. -affe, m -n -n F [en som står med]
öppen mun. feilhalten, se raij. m^atfjen,
-te ge-t intr [h] [enfaldigt el. närgånget] stå
och gapa pä, ngt. -affengesicht, n -[e]s -er
enfaldigt ansikte [med gap mde mun], -afferei,
f -en gapande; dagdrivarliv. -aufreißer, m
storpratare, skrävlare.
Maulbeer m -[e]s 0,8e -baum. m^ähnlich,
artig, a mullbärsliknande. -baum, m bot. Morus
mullbärsträd, -blatt, n -[e]s -erf
mullbärsblad. -e, f -n 1. se -baum. 2. mullbär, -feige,
f, -feigenbaum, m bot. Ficus sycomorus
mullbärsfikonträd, sykomor. nwförmig, a
mullbärs-form|ad, -ig. -holz, n -es O mullbärsträ.
-melde, f bot. Blitum virgatnm bärmålla.
pflan-zung, f -en mullbärsp i antage, -saft, m -[e]s
mullbärssaft. -spinner, se Seidenspinner, -stein,
m -[e]s -e läk. mullbärssten i blåsan.
Maulbronn [’bron], n npr.
Mäul|Chen, n -s - o. -erchen 1 liten mun (F trut).
~ machen hänga läpp. 2. [liten] kyss, F puss.
Maulllchrist m -en -en munkristen, skrymtare.
-Christentum, n -[e]s O munkristendom,
skrym-teri. -diarrhöe, /P pratsjuka. m-dien en, -^e^e-i
intr [K] lisma, -diener, m lismare. -drescher,
m pladdrare, prat|makare, -kvarn, -ecke, f
-n mungipa, -eisen, n munkorg av järn[tråd].
m-|en, -te ge-t intr [ä] 1. hänga läpp, se
trumpen ut; vara trumpen (sur[mulen]). 2. ge
näsvisa (oförskämda) svar. 3. se munden, -en,
n -s O trumpenhet, surmulenhet.
Maulesel m 1. zool. Hinnus mulåsna. 2. skämts,
nybakad student, -in, f -nen mulåsnesto.
-führer, m, »e -treiber. -haut, f -e†
mulåsnehud. -stall, m -[e]s -e† mulåsnestall,
-trei-ber, m mulåsnedrivare. -Wärter, m
mulåsneskötare. -zucht, f O mulåsneavel. -züchterei,
f -en mulåsnestuteri.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
