Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Micro- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lump, strunt; pack, patrask, kreti och pleti,
jfr Mischmasch.
Micro-, se Mikro-.
Midasohr, n -[e]s -en 1. Midas-, åsnejörà. Ä.
zool. Auricula auria Midæ midasöra.
Middlingbäümwolie, f hand. middling.
Midgard m -s npr mytol. Midgård.
Midianit‖er, m -s - bibl. midianit. m-isch, a
mi-dianitisk.
M i dol i ne [’liino], f -n boktr. stilsort midolin.
Midrasch [mi-’draj], m jud. midràsch,
’skriftforskning’.
Midship[man, m -mans -men eng. midshipman.
miéd, se meiden.
Miédé, f -n ⚙ väv. vävsked.
Mieder, n -s - liv, livstycke, snörliv, korsett.
Miegl]ë, f O, se 2. Harn, m-|en, -te ge-t intr [h],
se harnen.
Mien]|e, f -n min; grimas: fysionomi, uppsyn,
utseende. Zu etw. e-e bedenkliche ~ machen
visa sig betänksam (el. se tveksam, villrådig
ut) i fråga om ngt; er zeigte e-e bestürzte ~
rv han såg bestört ut; e-m e-e finstere ~
machen se hotfull (sträng) ut möt (rynka
pannan åt) ngn; e-ë f reundliche ~ machen se
vänlig ut; seine ~ wurde nach und nach f
reundlich hans uppsyn ljusnade så småningom;
e-e fromme ~ annehmen ta på sig en from
min; e-e gelehrte ~ annehmen el. aufsetzen
antaga ett lärt utseende, sätta på sig el.
anlägga en lärd min; gute ~ züm bösen Spiel
machen o.dst. hålla god min i elakt spel; mit
saurer ~ surmulen; ohne e-e ~ zu verziehen
utan att förändra en min; mächen etw. zu
tun göra min äv att [vilja] göra ngt. m-[en,
-te ge-t intr [h] göra miner (grimaser).
Miënénl|deuter, m fysionomist, -deüterei, f-en,
-förschuhg, f O, -kunde, f O, -lehre, f O
fysio-nomik. -spiel, w -[e]s -e minspel, -spräche, f
-n minspråk.
1. Miere, f -n bot. a) ~n Aisineæ
stjärnblomst-riga växter, F stjärnblommor; b) Klebrige ~
Aisine viscosa sandnörel; steife ~ a. stricte
rak-nörel; c) Rote ~ Anagaiii» arvensis rödarv; blaue
A. femina (coerulea) blåarv.
2. Miere, f -n, se Ameise.
miérig, a F ömklig, eländig, usel. Sich ~
machen visa sig snål.
1. mies, së mistig 2.
2. mies, a dial. P olustig. Laune dåligt
humör el. lynne; mir ist ~ jag känner mig slö
(olustig, skral, F hankig).
1. Mies’, f -en kissé[katt].
2. Mies, » -es -e di»i. mossa, -adler, m, se
Weiß-felchen.
Miëschbeere, se Moosbeere.
Mieöllcheri, n -s -, -[e]katze, f -n kissé[katt],
kissunge.
Miesel, n -s -% tös, käresta, -ei, f -en, se
Liebelei. m~|n, -té ge-t ihir [Æ] o. tr. se liebeln.
Mieselsucht, se Miselsucht.
mfcs|en, -te ge-t intr [K] ropa ’kiss, kiss\
Miesepet‖er, m -s - F sur [o. missnöjd]
människa, pessimist. Du bist ein rechter ~ du
gnatar [då] jämt. m-[e]rig, a [jämt]
missnöjd, sur, vid dåligt lynne, pessimistisk.
mieserig, a dial. [mycket] liten, förkrympt.
Miesmacher m -s - pessimist, glädjestörare; jfr
Spielverderber.
Miesmuschel, f -n zool. Mytiius blåmussla.
Gemeine el. eßbare ~ m. eduiis vanlig blåmussla:
fossile ~ mytilit, fossil blåmussla; schwarze
~ Lithodomus lithophagus stendadel. m martig, a
musselartad. -bank, f -e† mussel|bank, -bädd.
Miest m, se 2. Mist.
Mietllackér, m -s -† arrenderad åket,
arrende-åker. -ausfall, m -[e]s -e† hyres-,
ärrende|-förlust. m-bar, a som kan hyras (arrenderas),
-bédingung, f -en hyres-, arrende|villkor.
-besitz, m -es O 1. innehavande av egendom mot
hyra el. arrende. 2. konkret hyrt hus, hyrd
våning, arrenderad gård o. d. -bureau, -buro, n
-s -s o. -x, se -kontor. -dienst, m -es -e lejd
(städslad, hyrd) tjänst, -droschke, f -n hyr-,
åkar|droska.
1. Miete, f -n, se Milbe.
2. Miete, f -n lantbr. 1. stuka för rotfrukter. 2.
volm, stack; skyl.
3. Miet‖e, f -n 1. hyra, hyres|medel, -summa,
-belopp, t. ex. 1000 Kronen ~ für e-e
Wohnung zahlen; äv. arrende[summa, -belopp].
Die ~ ist fällig hyran (arrendet) är
förfallen [till betalning]; die ~ einziehen uppbära
hyran (arrendet). 2. hyra, hyresförhållande;
äv. arrende. E-e ~ kündigen el. aufsagen säga
upp en hyresgäst (arrendator); Kauf geht
vor [bricht) ~ köp bryter kontrakt; in (zu) ~
haben hyra, arrendera; zu ~ geben hyra ut,
utarrendera; bei e-m zur ~ wohnen hyra av
(vara hyresgäst hos) ngn. 3. förhyr|ande,
ning av fartyg, äv. befraktning. 4. ᚼ städ|ja,
-sel, -sling. 5. sjömans hyra. -einigungsämt, n
-[e]s -er† hyresnämnd.
1. miet[en, -ete ge-et tr lantbr. 1. lägga i stuka.
2. stacka, volma; lägga i skyl[ar]. n -s ⚙
1. inläggande i stuka. 2. stack|ande, ning,
völmjande, ning; läggande i skyl[ar].
2. miet|en, -ete ge-et tr 1. hyra, t. ex. e-e
Wohnung, ein Klavier äv. absoi., t. ex. das Haus
gefiel uns Und wir haben dort ge-et. Sich
(dat.) e-e Droschke ~ hyra en droska. 2.
arrendera, t. ex. e-n Hof té. 3. förhyra,
befrakta, t. ex. ein Schiff 4. anställa,
engagera, städsla, t. ex. ein Dienstmädchen, e-e
Köchin leja, t. ex. e-n Lohndiener E-n
Führer ~ engagera (anställa) en förare. 5.
-i» [för]hyra matroser. M~, n -s O hyr|ning,
-ande; arrenderande; förhyrning,
befraktning; anställande, engage|rande, -mång; se-en.
Mietllenhof m -[e]s -e† arrendegård, -entschädi-
gurig, f -en h.yres|bidrag, -ersättning, -er, m
-s - 1. hyres|gäst, -man. 2. arrendator, -erin,
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
