Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nominalistisch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
n-istisch, a nominalistisk. -kerze, f -n elektr.
nominellt ljus. -kraft, f -e† nominell
hästkraft. -summe, f -n nominell summa, -wert,
m -[e]s -e nominaivärde, nominellt värde,
namnvärde. -Zinsfuß, m-es hand. nominalränta.
Nomin‖ation, f -en, se -ierung. -ativ [’ti:f, -v-],
m -s -e gram. nominativ, -ativ[papier, se
Relcta-jpapier. -ativ[us [’ti:v], m -us -e, se -ativ.
n-ell, a nominell. ~e Leistung O nominell
effekt; in e-m nen Werte von .. hand.
nominellt lydande å .. n-ier|en, -te -t tr benämna;
nominera, [ut]nämna. -ieren, n -s 0, -ierung,
f -en nomin|ation, -ering, benämnande,
ut-nämn|ande, -ing.
nomllisch, a nomisk. N-othet [’te:t], m -en -en
grek. ant. nomotet.
Nompareil, f O, se Nonpareille.
Non‖a, f -en nionde klass i högre läroanstalt,
-agon [’go:n], n -s -e mat. nonagon, niohörning.
Noncha‖lance [no-Ja’la:s], f -n nonchalans,
be-kymmerslöshet, vårdslöshet, likgiltighet,
n-ant [no’Ja’la:], a nonchalant,
bekymmerslös, vårdslös, likgiltig.
Non|ie, f -n 1. kat. kjrk. nn nona. 2. nn nonæ
i den fornromerska kalendern. 3. mus. nona. 4. dial.
middagsrast, n-|en, -te ge-t intr [h] dial. hålla
middagsrast, -en|akkord, m -[e]s -e, se None 3.
-ett, n -[e]s -e mus. nön ett.
Noni|us, m -us -ws[se] o. äv. -i fys. nonie.
Nonkonformist m -en -en kyrki. nonkonformist,
dissenter. n~isch, a nonkonformistisk,
dissenters
Nönnchen, n -s - liten el. ung nunna.
Nonn‖e, f -n (dim. Nönn]chen, -lein) 1. nunna,
kloster|syster, -jnngfru. n werden äv. taga
doket (slöjan). 2. zool. a) Mergus albellus
sal-skTake; 6) Psilura (Ocneria) monacha nunn|a, -e-
fjäril; d) kastrerat sto; kastrerad sugga. 3.
⚙ a) korvhorn; b) ’nunna’ slags taktegel; c)
metall, matris, pressform, n-|en, -te ge-t tr 1.
göra till nunna. 2. kastrera honliga husdjur.
Nonnen‖affe, m zool. Cercopithecus mona
nunnemar-katta. n-artig, a nunnelik, som en nunna,
-äuglein, n, se -nägelein. -brot, n -[e]s -e,
-brötchen, n-s - pepparnöt. -chorus [’ko:],
m - -chöre nunnekör. -ente, f, se Nonne 2 a).
-fleisch, n -es. Es ist ihr kein n gewachsen F
skämts, ung. hon är inte skapt till vestal (till
helgon), -furz, m -es -e†, -fürzchen, n -s - P,
se -brot. -gans, se (weißwangige) Baumgans.
-garn, n -[e]s, se -zwirn, -geräusch, n -es -e
läk. ’nunnesusning’. -gewand, n -[e]s -er† o.
-e, se -kleid. n-haft, se n-artig. -haube, f -n
nunnehuva. -kleid, n -[e]s-er, -kleidung, f
en nunnedräkt, -kloster [o:], n -s -†
nunnekloster. -kraut, n, se Erdrauch 1. -leben, n
-s nunne-, klosterliv, -meise, se Hanfmeise.
-nägelein, n bot. xigella sativa äkta
svartkummin. -orden [or], m -s - nunneorden, -pflicht,
f -en nunnas plikt; ᚼ klosterlöfte, -sausen, n
-s 0, se -geräusch. -Schleier, m nunnedok. -tau-
cher, m, se Nonne 2 a), -tracht, f -en, se -kleid.
-tum, n -[e]s O 1. nunneväsen[de]. 2. nunnor
koii. -weihe, f -n invigande till nunna,
anläggande av doket,, -zelle, f -n nunnecell. -zwirn,
m-[e]s mycket fin tråd, ’hundranummerstråd’.
Nonner‖ei, f O, s<> Nonnentum. -ich, m -[e]s -e
F skämts, munk.
Nönn|lein, n -s -, se -chen o. Nonne.
Nonpareil [no*pa’rsi], I. m -s -s nonpareil,
paragon, solitär stor diamant. II. f O, se följ. [-le[-schrift]-] {+-le[-
schrift]+} [no’pa’rslja], f O boktr, nonparelj,
halvcicero.
Non‖plusultra [nonplus"ultra:], n -s O non pius
ultra, det yppersta, -sens [’nonzsns], m -[es]
-e nonsens, dumheter, snicksnack. -valenz
[va/lsnts], f O insolvens.
Noologll[e] [no-o*], m -en -en filos, noologist.
-ie, f O noologi. n-isch, a noologisk.
Nopal [nO*’pa:l], rn -[e]s -e bot. Nopalea coccinelllfera
nopal, koschenillkaktus. -gewächse, pl
no-palväxter. -pflanze, f, se Nopal. -pflanzung,
/-en nopalplantage. -schildlaus, f zool. Coccus
Cacti koschenillinsekt.
Nopp‖e, f -n ⚙ klädestillv. noppa, nn nopp koll.
-eisen, n nopp|järn, -sax, -tång. n-|en, -te ge-t
tr ø noppa, -en, n -s O noppning. -er,
m-s-noppare. -erin, f -nen nopperska. -zange, f
-n, -zänglein, n, se -eisen.
Nord [o], m -[e]s (förk. N) 1. ⚙ väderstreck nord,
norr, t. ex. ~ und Süd, von n bis Süd. n zu
Ost (West) (förk. NzO (TF)) nord till ost (väst);
der Wind ist n vinden är nordlig el. på norr;
jfr -en 1. 2. ⚙ poet. norden. Gen n mot
norden. 3. -e, se -wind, -abdachung, f -en,
-ab-hang, se - hang. -afrika, n npr Nordafrika,
norra Afrika, -amerika [’no-’me:], n npr
Nordamerika, -amerikaner, m -s - [-nordame-rikan[are].-] {+nordame-
rikan[are].+} -amerikanerin, f -nen
nordamerikanska. n~amerikanisch, a nordamerikansk,
-ansieht, f -en utsikt åt norr på tavla, -armee,
f -n nord|armé. -här. n^atlantisch, a
nord-atlantisk. -bahn, f -en nordbana, nordlig
järnväg, -bewohner(in), m -s - (f -nen), se
-länder I. o. -länderin. n^deutsch, a nordtysk,
t. ex. der Nne Bundt dieNne Tiefebene,
-deutsche^), m o.f adj. böjn. nordtysk. -deutschland,
n npr Nordtyskland, norra Tyskland, -e, m
-n -n %, se -länder 1. -en, m -s O 1. (förk. N)
vader-streck nord, norr. Im n i norr, norrut; im n der
(gen.) Donau norr om D.; nach n mot (åt) norr,
norrut, nordvart; der Wind ist nach n
umgesprungen har sprungit om på nord (norr);
von (aus) n från norr, norrifrån; von n nach
Süden från norr till söder. 2. trakt nord. Der
n norden, nordlanden; gegen n mot norden;
im [hohen] n i [höga] norden; im n
Deutschlands el. von Deutschland i norra Tyskland,
-ende, n -s -n nordända t. ex. p& magnetn&i.
Nordenskiöldmeer [’nordanJælt], n -[e]s. Das
n geogr. Nordenskiölds hav.
Nord‖er, m -s - våldsam nordlig storm, -er|-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
