Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Romanzement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Roman zement [’main], m (n) -[e]s ⚙
romance-ment.
Romanzenildichter m romansdiktare. -sänger
(-in), m (f) romans sångare (-sångerska).
-Zykl|us, m -us -en romanscykel.
Romanzero [’tse:ro:], m
-s-sromancero,romans-samling.
Römelllei, f O F ßrkien. bet. lntande (dragning) åt
katolicism (papism), -er, se Römler. r-|n, [-rö-m[e]le-] {+rö-
m[e]le+} -te ge-t intr [ä] F vara papistiskt
sinnad, luta åt katolicism (papism).
Römer m -s - 1. romare. Die e av.
romarfol-ket, romerska folket. 2. remmare slags
renvins-gias. -brief, m -[e]s. Der e bibl. Romarbrevet,
Pauli brev till romarna, -brücke, f -n
forn-romersk bro. -herrschaft, /. Die e
romarväl-det. -hügel, m arkeol, gravhög, -in, f -nen
ro-marinna. -kerze, f -n fyrv. romerskt ljus.
-krone, f -n% romersk kejsarkrona, -nase, f
-n romersk näsa, örnnäsa, -preis, m -es. Der
t\t konst, romerska priset, Eompriset. -reich,
n -[e]s. Das e romar|riket, -väldet,
romerska riket, -saal, m -[e]s. Der e salen i
Römer i Frankfurt a. M. -Straße, f -n ’romarväg’,
romersk härväg. -tum, n -[e]s O 1. romerskt
väsen, romersk karaktär, romerska seder. 2.
se Romanismus 1. -zeit, /. Die e romartiden,
romerska tiden, romarväldets tid. -zinszahl,
f -en romerskt skattetal, indiktion. -zug, m
-[e]s -e† hist. romartåg.
Rom[fahrt, f -en, se -reise o. Römerzug.
römisch, a romersk, t. ex. eer Kaiser, ees
Recht, ee Ziffern, der Ree Stuhl, das Heilige
Ree Reich, eer Kohl, se Beißkohl; eer
Kümmel, se Pfefferkümmel; eer Salat, se
Bindesalat; eer Spinat, se Beißkohl; ee Wage
romersk våg, pyndare; ~ machen romanisera.
- -katholisch [’rø:-’to:], a (förk. röm.-kath.)
romersk-katolsk.
Romit, n -[e]s O kem. romit sprängämne.
röm.-kath., förk. = römisch-katholisch.
Röm[ler, m -s -, se -ling.
Römiing m -s -eFpapist. -tum, n-[e]s0 Fpapism.
Rommel, se 1. Rummel.
Romreise, f -n rom|resa, -färd.
Ronde [’ro:-, ronda], f -n 1. runddans. 2. ⚔
visiterpatrull. 3. se Rundschrift. 4. ⚙ boktr,
rond.
Rondeau [ro-’do:], n -s -s o. -x utt.hist. rondå.
Rondellboot, n -[e]s -e o. äv. -böte ⚓ patrullbåt.
-feder, f -n rundskriftspenna.
Rond|]el [’ron], n -s -e, se -eau. -eil [ro*-, ron’dsl],
n -s -e ⚔ fortif, o. trädg. rundel, -en[gång, m -[e]s
-e† ⚔ fortif, rundgata. -en[offizier, m -s -e ⚔
visiterande officer, patrullbefälhavare av
officers grad. -e|schreiben, n -s , se Rundschrift,
-e|-schrift, f l. se Rundschrift. 2. boktr., se Ronde
4. -o [’rondo:], n -s -s mus. rondo.
Ronkalisch [rog’ka:], a. Die een Felder hist.
Ronkaliska fälten.
rönne, se rinnen.
Röntgenllapparat m -[e]s -e röntgenapparat,
-aufnähme, f -», se-photographie 2. -behandlung,
f, se -therapie. -bestrahlung, f -en
röntgenbestrålning. -bild, n -[e]s -er röntgenbild; jfr
-ogramm. -durchleuchtung, f
röntgengenom-lysning, röntgeno-, radio|skopi. -einrichtung,
f -en röntgenanläggning, r-isier|en, -te -t tr
röntgenisera, F röntga, -lehre, f, se -ologie.
-licht, n -[e]s röntgenljus. -ogramm, n -s -e
röntgeno-, radio[gram. -ographie, f O
rönt-gen[ografi, -fotografi, -ologie, f O
röntgenologi. -oskopie [’pi:], /0, se -durchleuchtung.
-photographie, f 1. ⚙ röntgenfotografering.
2. -n röntgenfotografi, -platte, f -n
röntgenplåt. -röhre, f -n röntgenrör. -schädigung,
/-en skada [förorsakad] genom
röntgenstrålar. -schirm, m -[e]s -e röntgenskärm, -strahl,
m -[e]s -en röntgenstråle, -technik [’tsqnik],
f röntgenteknik, -therapie, f läk.
röntgen|-terapi, -behandling, -verfahren, n -s , se
-tech-nik. -Wissenschaft, f, se -ologie.
Roof [u:], m (n) -[e]s -e ⚓ rulf, roff.
Roquefort [rok’fo:r], m -s -s , -käse, m -s
-roquefortost.
ror|en, rör[en, -te ge-t intr [ä] 1. jakt. om hjort
bröla. 2. om åsna skria; veter. om häst ha
pipande kvickdrag.
Roren, Rören, n -s O 1. jakt. bröl[ande]. 2. om
ftsna skriande; veter., se Pfeiferdampf.
Röring, se Röhring.
Rorllqual, -wäl [’ro:r], m -s -e zool. Megaptera boop»
(longimana) puckelval.
Rosa, I. f npr Rosa, Eose. II. n oböji. [-rosa[-färg].-] {+rosa[-
färg].+} r~, a oböji. rosa[färgad], skär. -band,
n -[e]s -er† skärt band, -blech, n -[e]s
kartamin färgämne. r~farben, r~farbig, se rosa. -lack,
m -[e]s rosalack färg. -lindé [’lin], f npr [-Rosalind[a].-] {+Rosa-
lind[a].+} -mund[e] [’mun], f npr Rosamunda.
Rosüanilin [’li:n], n -s kem. rosanilin. -arijum, n
-ums -en rosarium, a) kat. kyrk. rosenkrans,
b) rosen[träd]gård.
rosa‖rot, se rosa. -seiden, a av rosafärgat
(skärt) siden, ee Gardinen rosafärgade
(skära) sidengardiner. R-vergoldung, /0
rosaförgyllning. R-zee [’tse:], f -n bot. rosacé. en
Eo-saceæ rosacéer, rosblommiga, törnrosfamiljen.
rösch [ø:], a (sup. -est) knaprig, mör. R~e, f O
knaprighet, mörhet. ~en, -[es]* -te ge-t tr
göra knaprig (mör).
Rös[chen [0:], n I. npr Rosa. II. -s - 1. liten
ros. 2. förr, boktr, röscha.
Rose, f (dim. Rös]chen, -[e]lein, -el) I. npr Rosa,
Rose. II. -n 1. bot. a) Rosa TOS, vilda arter äv.
nypon. Bengalische e tt. indica semperflorens
månadsros; bibernellblättrige e b. Pimpineiiifoiia
pimpine‖ros; filzige e r. tomentosa luddnypon;
französische e b. gaiiica törn-, provins|ros;
gelbe e r. lutea gul ros; hundertblättrige e
R. centifoiia centifolia-, trädgårds[ros; indische
B. damascena damascenerros; meergrüne ~
B. giauca blånypon; rauhblättrige e r. trachy-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
