Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schenkelbein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heberbarometer, -bein, n -[e]s -e, se -Jcnochen.
-beuge, f -n ljumske, ’lårveck’. -blutader, f
-TI anat. lårven. -bruch, m -[e]s -efiäk. 1.
lårbensbrott. 2. lårbråck. -bug, m -[e]s -e† anat.
ljumske, -deich, m -[e]s -e tvär|damm,
-fördämning. -druck, m -[e]s ridn. skänkeltryck.
-gegend, f -en anat. lårjparti, -trakt, -gelenk,
n -[e]s -e anat höftled, -geschwulst, f -e† 1.
läk. flegmasi. 2. reter. lårflegmon. -haken, m
-s - ⚓ fatlänga, -hals, m -es -e† anat.
lårbenshals. -heber, m [sug]hävert. -hilfe, f-n,
vanl. pl. ridn. skänkellljälp.
-schenk[e]lig, a i sms. Dick^ med (som har)
tjocka ben; gleiche geom. likbent.
Schenkel‖knochen, m -s - anat. lårben, [-lår[bens]-pipa.-] {+lår[bens]-
pipa.+} -köpf, m -[e]s -e† anat. lårbenshuvud,
-manometer, n ⚙ hävar- el. öppen
kvicksilver|-manometer. -muskel, m -s - (/ -n) anat.
lårmuskel. S-|n, -te ge-t tr ᚼ förse med skänklar.
Ge-t, se s-ig. -pore, f -n zool. skänkelpor bos
ödior. -pulsåder, f -n lårpulsåder, s-recht, a ridn.
~ sein om häst lyda skänklarna. -schiene, f -n
på harnesk lår[bens]skena. -schmerz, m -es -en
läk. värk i lårbenet; »r. ischias. -seite, f -n
ridn. skänkels (lårs) innersida, -strumpf, m
-[e]s -e† långstrumpa, -weite, f -n passares
skänkelavstånd. -Zirkel, m passare,
schenk|en, -te ge-t I. tr 1. skänka, giva [bort],
ge [till skänks], förära, F presenta, t. ex. e-m
Freund ein Andenken Etw. ge-t
bekommen få ngt till skänks: ich möchte es nicht
ge-t haben jag skulle inte vilja ha det till
skänks [en gång]; ich verlange nichts ge-t
jag vill inte ha ngt gratis (till skänks); e-m
die Freiheit ~ återgiva ngn friheten; der
Himmel -e ihm den ewigen Frieden må
himlen skänka (förläna) honom evig frid; sie -te
ihrem Gatten drei Kinder hon skänkte sin
man tre barn; sie -te e-m Sohn das Leben hon
gav livet åt en son; e-m sein Herz ~ skänka
ngn sitt hjärta; e-m Glanben ~ sätta tro till
ngn, skänka ngn tilltro; ~ Sie mir einige
Minuten! bevilja mig några minuter! e-m
Gehör låna ngn sitt öra, lyssna till ngn;
e-m sein Vertrauen ~ skänka ngn sitt
förtroende; e-m seine Zeit ~ ägna sin tid åt
ngn; sich (dat.) etw. ~ F bespara sig ngt;
ordspr., se Gaul; der Mutter schenk’ ich, der
Tochter denk’ ich ordspr. den som vill ha
dottern, får hålla sig väl med modern. 2. [efter-]
skänka, t. ex. e-m e-e Schuld man hat den
Pächtern die Pacht ge-t. Das Übrige -e ich
dir resten skänker jag dig (får du behålla);
er wird mir nichts ~ han kommer att laga
så att han får sitt; es soll dir ge-t sein det
må vara dig förlåtet; es ist dir nicht ge-t
du ska få igen det, gömt är inte glömt; ich
-e dir die Einleitung inledningen kan du
hoppa över (bespara dig). 3. skänka (hälla,
slå) i, t. ex. das Glas voll 4. ut|skänka,
-minutera, t.«x. Wein, Bier r>u. 5. Die Mutter
-t ihrem Kind modern ger barnet bröstet. 6.
Den Ball r>* i l&ngboii ge upp bollen. II. re/7.
Sich arm ~ skänka bort allt vad man har,
bli fattig på välgörenhet. n -s O l.[bort-]
givande* skänkande; efterskänkande. 2.
i-skänkning; ut|skänkning, -minutering.
Schenk‖enlamtj se -amt. -er(in), m -s - (f-nen)
1. givar|e, -inna; donator. 2. långboll [-uppgi-v]are, -] {+uppgi-
v]are,+} -erska. -faß, n -fasses -fässer
vinkylare, ishink. -garten, m -s -† värdshus-,
re-staurang|ti ädgård; trädgårdsrestaurang,
ge-rechtigkeit, f -en, se -recht, -haus, n -es -evf,
se -e 2. An, f-nen värdshusvärds fru,
kröger-ska, förr krögarmadam. -känne, f -n
serveringskanna. -keller, m ’källare’, källar|lokal,
-krog.
-schenk|lig, se -elig.
Schenkl|mädchen, n, -mamsell, f -en värdshus-,
serverings|flicka, uppasserska, kaliskänka,
-maß, n -es -e utminuteringsmått för
dryckesvaror. -meister, m ᚼ munskänk, -räum, m
-[e]s -e†, se -stube, -recht, n -[e]s -e
utskänk-ningsrättighet. -statt, f -enf, -Stätte, f -n, se
-e 2. -Stube, f -n utskänkningslokal,
skänkrum, F krogrum, -telier, m ‡
presentertall-rik. -tisch, m -es -e 1. värdshus-, krog|disk;
bar. 2. byffé.
Schenk|ung, f -en 1. se -en. 2. gåva, donation,
stiftelse, -sakte, f -n, -s|brief, m -[e]s -e, se
-s]urkunde. -s|steuer, f -n gåvoskatt,
s|ur-kunde, f -n gåvo-, donations|brev.
-sjverspre-chen, n löfte om gåva. -s|vertrag, m -[e]s -e†
gåvoavtal.
Schenk‖wein, m -[e]s -e vin till utskänkning,
fatvin. -wirt, m-[e]s-e, te Schenk 2.
-Wirtschaft, f -en värdshus[rörelse], F [-krog[rörel-se].-] {+krog[rörel-
se].+} -zimmer, n, se -stube. — jfr Schank-,
Schepp m -[e]s O ity. O pannsten, -er, m -s
-ity. ⚓ liten hink, ämbar. s~erjn, schepp[e]re
-te ge-t intr [h] slamra, klappra, klirra.
Scher m -[e]s -e, se -maus.
Scherllarm m -[e]s -e skakel, tistelarm. -backe,
f -n, se -blått, -bank, f -e† 1. [plåt]saxbänk.
2. Tär. bobinställning, lats. -baum, se
Garn-baum.
Scherbe, f -n (dim. Scherb\chen, -lein) 1. [ler-,
glas-, porslins]skärva, splittra, bit. In
gehen \zerbrechen) splittras sönder, gå i
bitar; an jenem Tag ging ihr kurzes Glück in
bildl. den dagen krossades hennes korta
lycka. 2. ler|kärl, -kruka; blomkruka; kem.
kapell, avdrivningsskål; mjölkbunke. 3.
ler-massa, krukmakarlera. 4. skarv, lask.
Scher|becken, n barberares rak-, tvål|kopp, -fat.
Scherb‖e|, m -s - 1. ler|kärl, -kruka. 2. se -e 1.
-en, m -s -, se -e. s-|en, -te ge-t tr slå sönder
(i skärvor, i bitar).
Scherbenllblume, f -n, se -gewächs. s-diirr, a
genom-, krut|torr, alldeles uttorkad
(förtorkad). s-gelb, a ljust gulbrun, -gericht, n -[e]s
-e hist. ostracism. -gewächs, n -es -e krukväxt.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
