Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schienenzwischenraum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-n rälstång. -Zwischenraum, m -[e]s -e†, se
-weite.
Schien ler, m -s -, se Markscheider, -nagel, se
-en\nagel 2. -ung, f -en, se Markscheidung.
— jfr -en-.
1. schier, a 1. ren, pur, oblandad, t. ex. etw.
in n*er Butter braten. ~es Fleisch benfritt
och magert kött; Unmöglichkeit ren
(absolut) omöjlighet. 2. Schmuck und ~
vacker och skär. 3. So glatt und ~ gehtfs
nicht så lätt och ledigt går det inte.
2. schier, adv 1. nästan, så när, i det
närmaste, t. ex. er hatte ~ das Leben eingebüßt,
~ dreißig Jahre alt nära 30 år [gammal].
2. ᚼ hög[e]ligen.
3. schier, se 1. scheren.
1. Schier [f i:ar], m -s - skidåkare.
2. Schier, m -s O lättare segelduk, -apparat, m
-[e]s -e [genom]lysningsapparat rør agg. s~|en,
I. a av lättare segelduk. II. -te ge-t tr »ty. 1.
rena, klara. 2. [ut]välja: granska. 3. [genom-]
lysa, klara ägg. -en, n -s O lysning, klarning
av ägg.
Schierling m -s -e bot. 1. Gefleckter (,großer)
rv Conium maculatum odört. 2. Cicuta virosa
Sprängört. 3. se Gartengleiße. 4. giftört i aiim.
-s|-becher, m giftbägare, -s|gift, n -[e]s kem.
ko-niin. -s|saft, m -[e]s odörtssaft.
-s|storchschna-bel, m, se Ack er schnabelkraut, -s|tanne, se
Hemlocktanne. -s|trank, m -[e]s -e† giftdryck.
Schier|n [f i:arn], -e -te ge-t intr [h] åka skidor.
schier[s]t, se 1. scheren.
Schiertuch, n -[e]s -e, se 2. Schier.
Schieschute [fi:], f -»«t flatbottnad pråm el.
färja.
Schießüabteilung, f -en skjutlag. -abzeichen, n
skyttemärke, -anzug, m -[e]s -e†
skytte|ko-stym, -dräkt, -arbeit, f -en
sprängningsar-bete. -ausbildung, f O ⚓ skjututbildning,
-bahn, f -en skjut|bana, art. -fält. s-bar, a 1.
möjlig att skjuta. 2. inom skotthåll,
baum-wolle, f O bomullskrut. -bedarf, m -[e]s
ammunition. -beere, f se Faulbaum a),
-be-reich, m -[e]s skotthåll, s-bereit, a
skjutfär-dig. -bolzen, m -s - armborstpil. -buch, n
-[e]« -er† skjutbok. -bude, f -n ambulerande
skjut|bana, -[bane]tält. -dienst, m -es ⚔ ung.
skjututbildning; skjutning, -eisen, n F ung.
’knallpåk’.
schieß|en, -[es]« schoß schössest schössest
geschossen -[e] I. intr [s] 1. fara blixtsnabbt
[fram], rusa; skjuta, t. ex. Strahlen ~ durch
die Lujt; susa, vina, t. ex. Pfeile ~ durch Ydie
Luft; flyga [fram], t. ex. Schiffe ~ durch das
Wasser; störta [sig], slunga sig, t. ex. der Bach
-t vom Berg zu Tal, Raubvögel ~ auf ihre
Beute. Er sprengte auf ihn zu, daß er vom
Pferde schoß han sprängde in på honom så
häftigt, att han störtade (flög) av hästen;
die Pferde schössen ihren Weg hästarna
rusade iväg; auf e-n ~ störta sig (rusa) på
ngn; das Messer schoß mir aus der Hand
kniven flög ur handen på mig; Blitze ~ durch
die Luft blixtar genomkorsa rymden: Blicke
~ in die Ferne blickar riktas mot (förlora
sig i) fjärran; ein Fuchs schoß über den Weg flög
[blixtsnabbt] över vägen; ein Stern -t vom
Himmel ett stjärnskott faller från himmelen;
vorüber susa (rusa) förbi. 2. bildl. Das Blut
schoß ihr ins Gesicht blodet rusade åt
huvudet på henne, hon rodnade häftigt;
Tränen ~ ihr aus den Augen tårarna strömma
ur ögonen på henne; es schoß mir durch den
Kopf daß jag kom plötsligt att tänka på att;
aus etw.</i> plötsligt skjuta (sticka) fram ur
ngt, plötsligt bli synlig(t); der Schreck ist mir
in die Glieder geschossen skräcken har satt
sig i benen på mig, mina ben darra ännu av
skräck. 3. skjuta upp; spricka ut. f ra Åhrén
~ gå i ax; in Blätter lövas, få blad,
spricka ut; in die Höhe ~ skjuta i höjden, växa
mycket fort; die Pflanze -t ins Kraut växten
skjuter upp utan att blomma (sätter bara blad);
in Saat (in Samen) gå i frö; mir schoß
das Blatt F det gick upp ett ljus för mig. 4.
Etw. ~ lassen a) lämna (ge) ngt mera
spelrum, 6) uppge tanken på (avstå från) ngt;
e-n f v» lassen släppa ngn, låta ngn gå; Blicke
auf e-n ~ lassen kasta skarpa blickar på
ngn; den Hund ~ lassen lämna hunden
större frihet; dem Pferd, seinen
Leidenschaften, seiner Phantasie die Zügel ~
lassen lämna hästen fria tyglar, ge fritt
utlopp åt sina lidelser, sin fantasi; ein Tau
/v» lassen .£> släcka på (sticka) tåg; das
Ankertau ~ lassen <£- låta ankaret gå; Wasser
auf die Räder ~ lassen släppa på vatten på
hjulen. 5. Ich -e mit dem Gelde zu kurz
pengarna räcka inte till för mig. 6. se
verschießen II. 2. II. intr [h] o. tr (jfr III) 1. skjuta,
t. ex. mit e-m Gewehr \_mit] Pfeile[n], [mit]
Kugeln den Vogel im Flug e-e Salve
/v, auf e-n ge (avgiva) eld, lossa skott,
t. ex. unaufhörlich Blind ~ skjuta med
lösa skott; daneben (vorbei, ins Blaue hinein,
in die Luft, e-ra Bock) ~ skjuta born ]fehl
geschossen! bildl. misstag! fel gissat! zu hoch
~ skjuta (hålla, sikta) för högt; scharf ~
skjuta skarpt; wie weit -t die Kanone? hur
långt skjuter (F går) (hur stor skottvidd har)
kanonen? zu weit ~ bildl. skjuta över målet;
dieses Gewehr -t sicher detta gevär går (slår)
säkert; die Kanone -t 20 Pfund kanonen är
20-pundig (skjuter 20 punds kulor); e-n ~
skjuta ngn; e-n tot ~ skjuta ihjäl ngn; auf
e-n (nach e-m) ~ skjuta på (efter) ngn; ein
Wild wund ~ skad[e]skjuta ett vilt: aus e-r
Pistole ~ skjuta med pistol; »ich (dat.) e-e
Kugel durch den Kopf skjuta (äv. jaga) sig en
kula genom huvudet; in Brand ~ skjuta i
brand; in Grund und Boden ~ skjuta sönder
och samman (i ruiner); ins Schwarze ~ skju-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
