- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2063

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schlichtfeile ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


3. text. limmare, klistrare. -feile, f -n slät-,
flat|fil. s-|feilen, feilte schlicht -gefeilt [od] tr
slätfila. s-haarig, a slätkammad, med
slätkammat hår. -hammer, m -s -†
slätham-hammare. -heit, /Ol. släthet, glatthet,
jämnhet. 2. enkelhet, flärdfrihet,
rättframhet, naturlighet, konstlöshet, anspråkslöshet,
okonstlat sätt. -hieb, m -[e]s O finhuggning
av el. -hobel, m -8 - glätt-, slät|hyvel.
s-|ho-beln, hobelte schlicht -gehobelt tr släthyvla.
-kämm, m -[e]s -e† 1. gles[tandad] kam. 2.
räv. redkam. -maschine, f -wtext. lim[nings]-,
klistrings|maskin för garn. -messer, n
glätt-kniv; jfr föij. -mond, m -[e]s -e garv. sliktklinga.
-Stahl, m -[e]s-e[f], se -eisen, -ung, f -en 1. se
-en. 2. [isht arbets]förlikning. -ungs|aus|schuß,
m -schusses -schüsse, -ungs kommission, f -en
förlikningsnämnd, -ungs|wesen, n -s
förlik-ningsväsen. -walze, f -n lantbr. slätvält.
Schlick m -[e]s -e 1. [ler]slam, mudder,
gyttja, dy; smuts, sörja. 2. slipgorr. -balken, m -s
-vattenb. tvärbjälke, travers, -boden, m -s -[f]
1. siam-, gyttje-, dy|botten. 2. se Schlich 1.
-deich, m -[e]s -e slamuppsamlings|damm,
-vall; damm (fördämning, vall) med
gyttjeland framför. s~|en, -te ge-t intr [h] o. reß
sich ~ fyllas (el. täckas) av (med) elam (dy,
gyttja), bli uppslammad. s~[e]rig, a
slammig, dyig, gyttjig, fylld av siam (dy, gyttja),
-er[milch, se Schlippermilch, Sofer|n, [-schlik-k[e]re-] {+schlik-
k[e]re+} -te ge-t intr [h] o. refl sich ~ 1. se s^en.
2. dial. om mjölk löpna, ysta sig. -fang, m -[e]s
-e†, -fänger, »/, se -deich. -grund, m -[e]s, se
-boden, -kraut, n bot. Limosella aquatica dyört,
-land, n -[e]s uppslammat land, alluvialland.
s^rig, se s~[e]W<7. -watt, n -[e]s -e dyig
havsbotten som blottas vid ebb. -weide, se Pfahlweide.
-zäun, m -[e]s -e†, se -deich.
Schliech, se 2. Schlich.
Schlief m -[e]s -e deg-, stål)rand i bröd.
Schlief, se schlafen.
schlief‖en, schloff[e]st schlöffest geschloffen -[e]
intr [s] 1. slinka; se schlüpfen. 2. jakt. gå i
gryt. S-en, n -s O jakt. ingående i gryt. S-er,
m-s - 1. jakt. tax, terrier, grävlingshund. 2.
se Klippschliefer. 3. [hand]muff. 4. splittra,
-er|n, -[e]re -te ge-t intr [h] glida; åka kana.
schliefig, a. ~es Brot degigt (kladdigt) bröd.
Schlieg, se 2. Schlich.
schliepig, a nty. om potatis vattnig.
Schlier m -s O 1. slags märgel. 2. läk. böld,
fu-runkel. -e, f -n dial. 1. slemmig massa. 2.
strimmigt ställe i glas. 3. geoi. blåsa el.
ojämnhet i magma. 4. ⚙ grumlig virvel. s~ en, -te
ge-t intr [s]. ⚓ Der Anker -t ankaret draggar
[med]; ein Knoten -t en knut slirar (glider,
går i beknip). s~ig, a 1. slemmig, hal,
slipprig. 2. ’slirigt’ gias.
Schließ‖anker, m -s - byggn. förankring,
murankare. -band, n -[e]s -er† kofferts överfall.
S-bar, a som kan stängas (låsas, [till]slutas).
-bäum, m -[e]s -e† spärrbom. -beschlag, m
-[e]s -e† låsbeslag, -blech, n -[e]s -e slutbleck
& lås. -bolzen, m -s - O bult med sprint, -e,
f -n 1. aiim. regel, krampa, sprint, bult,
spärrhake. 2. se -anker. 3. [bok]spänne. 4.
dammlucka vid kvarn.
schließ|en, -[es]i (wråidr. schleußt) schlössest
schloß schlössest geschlossen -[e] (rcråldr.
schleuß) I. tr 1. stänga [till, igen], t. ex. ein
Fenster, die Läden ~; låsa (‡ läsa) [igen],
regla, t. ex. die Tür Halb stänga (ställa)
på glänt; das Haus ~ stänga huset, låsa
porten (ytterdörren); e-n aus dem Haus ~
utestänga ngn; den Laden stänga butiken
(boden); das Theater bleibt heute geschlossen
teatern är stängd idag, äv. ingen
föreställning idag på teatern; e-m die Tür vor der
Nase ~ stänga (slå igen) dörren mittför
näsan på ngn; die Polizei hat den Verein
geschlossen polisen har stängt (äv. upplöst)
föreningen; die Post -t um 6 Uhr absoi. posten
stänger kl. 6; geschlossen werden stängas, jfr
IV; die Schulen sind geschlossen skolorna
ha slutat. 2. stänga; [till]sluta, t. ex. Ydie
Augen Er schloß in dieser Nacht kein
Auge han fick inte en blund i ögonen den
natten; e-n Brief klistra igen (av. försegla)
ett brev; die Form ~ boktr, sluta till formen;
der Deckel -t die Schachtel locket stänger
till asken; e-m den Mund ~ äv. bildl. täppa
till munnen på ngn; e-e Wunde ~ äv. bildl.
läka ett sår. 3. stänga för, spärra, t. ex. den
Hafen mit e-r Kette Die Jagd ist
geschlossen bli di. jakttiden är slut; geschlossene
Zeit jakt. förbjuden tid. 4. innestänga,
stänga (spärra) in, t. ex. e-n Vogel in e-n Käfig
låsa in, t. ex. etw. in e-n Schrank 5.
innesluta, t. ex. e-n in sein Gebet, in sein Herz
In sich inne|bära, -fatta, -sluta; Ydie
Allianz -1 e-e große Gefahr in sich alliansen
innebär en stor fara. 6. låsa fast, fjättra,
binda, fängsla, t. ex. den Hund an die Kette,
e-n Gefangenen an die Wand E-n in
Fesseln rsi lägga ngn i bojor (fjättrar); e-n krumm
~ straff krumsluta ngn; die Kette von dem Hals
jds ~ lossa kedjan från ngns hals. 7. sluta,
trycka, pressa, t. ex. e-n an die Brust, e-n in
seine Arme 8. sluta, t. ex. den Kreis,
Reigen elektr. den Strom hopfoga, förena.
Das Band enger ~ knyta bandet fastare;
das Gewölbe ~ O) sluta valvet med en sten, b)
vara slutsten i (avsluta) valvet, jfr 9; die
Glieder sluta leden; die Kupplung ~ slå till
kopplingen. 9. [av]sluta, bilda slutet på,
utgöra slutet av, t. ex. e-n Zug 10. [av-]
sluta, bringa till slut, t. ex. e-n Brief ~ (jfr
I. 2.), e-e Debatte Die Bücher ~ hand.
avsluta böckerna; das Konto jds ~ hand.
avsluta ngns konto; e-e Parentese ~ avsluta
en parentes. 11. avsluta, ingå, fullborda,
åstadkomma, t. ex. ein Bündnis, e-e Ehe, e*n
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free