Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schmalbäckig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lägga ngt på kant. 2. jakt. mager. 3. knapp,
karg, mager, klen, skral, t. ex. ~e Kost. ~es
Einkommen [mycket] små inkomster; e-n
auf t^e Kost setzen sätta ngn på svältkur;
es geht bei ihm ~ her han har det knappt
(F knalt); e-n haltenhålla ngn knappt.
4. <£< ~ gebaut skarpt byggd, -bäckig, a
mager (smal) om kinderna, med magra (smala,
infallna) kinder.
Sch ma‖| beet, n -[e]s -e traag. smal rabatt, list.
-bier, se Dünnbier, -biene, f zool. Haiictus
smal-bi. s-blätt[e]rig, a smalbladig, med smala
blad. -bock, m zool. 1. ung råbock. 2. pl.
LeP-turini smalbockar, -brett, n -[e]s -er O sågbak.
s’brüstig, a med smalt bröst, smal över
bröstet.
Schmäle, fo se Schmalheit.
Schmaleisen, n -i. drevjärn.
SChmälllen, -te ge-t I. tr O. intr [K], \_Auf~\ e-n
~ gräla (träta, F gruffa, racka ned, F skälla)
på ngn, F skälla ut ngn; jfr schmähen 1. II.
intr [Å] jakt. om rådjur ung. bräka, -er|n, -[e]re
-te ge-t I. tr 1. göra smal[are] (trängre),
minska [på]; ta in kläder. 2.för|ringa, -minska,
-klena, nedsätta, t. ex. den Ruf das Verdienst
jds inskränka, kringskära, inkräkta (göra
intrång) på, t. ex. das Recht jds dra in på,
t. ex. die Monatsgelder jds II. refl. Sich
/v 1. smalna [av], bli smal[are] (trängre).
2. för|ringas, -minskas, minska. S-ern, n -s
0, S-erung, f -en 1. [av]smalnande. 2.
nedsättning, minskning, inskränkning, avbräck,
inkräktande.
schmalfingerig, a smalfingrad, med smala
fingrar.
Schmal‖fläche, f -n smalsida, s-gestreift, a
smalrandig. -hans, m -en -en o. -e† 1. F Da
ist ~ Küchenmeister där har man det inte för
fett, där får man suga på ramarna. 2. se
Alse. -heit, f O 1. smalhet. 2. knapphet,
-ing, m -s -e F smal (smärt) varelse, -jungfer,
f zool. Aeschna slags trollslända.
schmaikaldisch [’kal], a schmalkaldisk.
Schmal‖kopf, m -[e]s -e† [varelse med] smalt
huvud, s-köpf ig, a smalhuvad. -kost, f O diet.
S-krempig, a smalbrättad. -leder, n garv. slags
ovanläder, s-leibig, a smärt [om livet],
lei-bigkeit, f O smärthet. s-lippig, a med smala
(tunna) läppar, -macher, m -s - P tiggare,
-maul, n -[e]s -er† 1. smal (trång) mun. 2.
slags smal tång. s-mäulig, a trångmynt.
-na-sen, pl zool. Catarrhini smalnäsor, smalnäsiga
apor. s-nasig, a med smal näsa. -pfeiler, m
smäcker pelare, s-randig, a med smal kant.
-reh, n -[e]s -e, -ricke, f -n, se -tier. -saat, se
Abersaat. -Schädel, m etnogr, dolikocefal.
s-schnäb[e]lig, a med smal (tunn) näbb.
-sei-t«, f -n smalsida, äv. kant. -Spießer, m jakt.
smalspets, pigghjort, -spur|bahn, f -en
smalspårig järnväg, s-spurig, a smalspårig.
Schmalt‖blau, n -[e]s, -e, f -n smalts[blått].
Schmai‖tier, n -[e]s -e tvåårig unghind. -vieh, n
-[e]s småboskap får o. getter.
Schmalz, n -es -e 1. flott[yr], fett; kokt
skummat (skirat) smör; ibi. smör. Ohne Salz und
~ utan smak (F piff), torr och fadd; im ~
sitzen bildl. F ha det fett, ha goda dagar, må
gott, F vara uppe i smöret. 2. smörjfett.
3. örvax. 4. bot. Cameiina dådra. -birne, f -n
slags saftigt päron, ’smörpäron’. -blume, se
Butterblume a) o. Kugelranunkel, -bohne, f
-n ung. vaxböna. -brot, n -[e]s -e
flottsmörgås. -butter, f smält (el. till smältning
avsett) smör.
schmalz|en, -[es]« -te ge-t O. geschmälz|en,
-[es]* -te ge-t tr 1. koka (fräsa) i (tillaga med)
flott[yr] (smör). Weder gesalzen noch ge~
ung. varken saltad el. pepprad, bildl. fadd,
intetsägande, smaklös; das ist mir zu ge~ det
är för dyrt (F pepprat) för mig. 2. smörja
[in] [med flott].
Schmalzllfaß, n -fasses -fässer flott[yr]bytta.
s-gebacken, a flottyrkokt, kokt i flott[yr]
(smör), -gebackene(s), n adj. böjn.
flottyrbak-verk. -grube, f. In e-r ~ sitzen, se Schmalz
1. ex. -hafen, m -s - flottyrkruka. s-icht, s-ig,
a flottig, full (drypande) av flott (smör, fett),
-krapfen, m -s - dial. pannkaka, -kraut, re, se
Gartenlattich, -kübel, m, se -faß. -kuchen, m
-s -, se -gebackene[s). -ler, m -s O brasilianskt
snus, ’brisiP.
Schmälzling m -s -e, se Butterpilz.
Schmalzl|nudelf f -n dial. slags efterrätt, -öl, n
-[e]s -e kök. stekolja, -pfanne, f -n stekpanna.
Stulle, f -», se -brot. -topf, m -[e]s -e†, se
-hafen. -würz, f se Beinbrech 1. -Zünsler, m, se
Fettschabe.
Schmand, se Schmant.
Schmant m -[e]s -e dial. 1. grädde; äv. bildl.
grädda. 2. s[m]örja, siam; pipsmuts;
borrslam.
schmarotz]ten [’rot], -te -t intr [h] snylta, vara
snyltgäst (parasit), parasitera, leva på andras
bekostnad, F snugga. S-en, n-sO [-snylt[gäst]-ande, -] {+snylt[gäst]-
ande,+} parasit|erande, -liv. -end, a [-snylt[gäst]-ande, -] {+snylt[gäst]-
ande,+} parasit|erande, -isk.
Schmarotzer [’rot], m -s - snylt|gäst, -djur,
-växt, parasit, -biene, f zool. parasit-,
snylt|-bi. -ei, f -en ständigt snylt[gäst]ande.
-ge-wächs, n -es -e bot. snyltväxt, parasit|växt,
-planta, -gewerbe, n -s parasit|liv, -ism,
snylt[gäst]ande. Schaft, a parasiterande,
snylt[gäst]ande. -hummel, f zool. Psithyrus
snylt-humla. -in, f -nen kvinnlig snyltgäst, parasit,
-insekt, n zool. parasit-, snylt|insekt. s~isch, se
seßhaft, -krebse, pl zool. siphonostomata
parasitiska loppkräftor, -milan, se (schwarzer)
Milan. -milbe, f zool. parasitkvalster. -pflanze,
f -n, se -gewächs. -pilz, m bot. parasitsvamp,
-schaff, f O, se -tum. -tier, n -[e]s -e snylt-,
parasit|djur. -tum, n -[e]s 1. 0, se
Schmarotzen. 2. -er† koll. % parasiter. -wespe, f zooi. Ves-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
