Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schnapphahn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
s - förr vippgalge, -hahn, m -[e]s -e† förr
snapp-hane, [beriden] stråtrövare, stigman,
-hähn-chen, n zool. Muscicapa parva liten flngsnappare.
-hahnschloß,» -schlosses
-schlossersnapphane-lås på gevär, -karren, m -s - vipp-, stört|kärra.
-messer, n fällkniv. s-s, se schnapp, -sack, se
Knappsach. -Schalter, m -s - elektr.
strömbrytare med fjäder. -Schildkröte, f zool. cheiydra
serpentina alligatorsköldpadda. -schloß, n
-schlosses -schlosser O snapp-, spring|lås.
-Schuß, m -schusses -schüsse 1. kastskott. 2.
fotogr. snapshot. -schütze, m -n -n skytt god
på kastskott.
Schnaps m -es -e† (dim. Schnäps]chen, -lein) 1.
sup, snaps, F nubbe, t. ex. e-n ~ trinhen. 2.
spirituösa, sprit, brännvin, likör O. d. -bruder,
m "S -† drinkare, suput. -buddel, f -n, se -pulle.
-bude, f, se -kneipe, -bulle, -buttel, f -n, se -pulle.
Schnäpschen, n -s - liten snaps (snp), F nubbe.
schnapsüen, -[es]i -te ge-t intr [h] F ta sig en
snaps (sup); småsupa. S-er, m -s -, se
-bruder. S-fabrik, f -en brännvinsbränneri.
S-fla-sche, f -n brännvinsflaska. S-glas, n -es -erf
brännvinsglas. S-händler, m sprit-,
spiri-tuosa|handlare. -ig, a sprit-,
brännvins|dof-tande, -luktande; som smakar brännvin.
S-kneipe, f -n brännvinskrog. S-laden, m -s -†
spirituösaaffär, i Sverige systembolag.
Schnäps|lein, se -eken.
Schnaps‖nase, f -n brännvinsnäsa. -pulle, f -n
F brännvinsplunta. -säufer, m, se -bruder.
-spelunke, f -n, se -hneipe. -trinken, n -s . Kr
hat sich (dat.) das ~ angewöhnt han har vant
sig vid att dricka brännvin, -trinker, m, se
-bruder.
schnarch|en fø], -te ge-t intr [K] 1. snarka; F
dra timmerstockar. 2. frusta. S~, n -s ⚙
snark|ande, ning; frust|ande, ning.
Schnarch‖er, m -s - 1. en snarkande. 2.
snarkning. 3. se Wachtelkönig, -erei, f -en ständigt,
starkt snarkande, -erin, f -nen snarkande
kvinna, -eule, se Schleiereule, -klappe, f -n,
se -ventil, -laut, m -[e]s -e snarkande ljud,
snarkning, -ratze, f -n F ständigt snarkande
person, -ventil, n -s -e ⚙ snyftventil.
Schnarf m -[e]s -e, se Wachtelkönig.
schnarp[f]|en, -te ge-t intr [h] dial. knarra;
gnissla.
Schnarrl|baß, m -basses -bässe mus. 1. brumbas.
2. se -werk. -drossel, se Misteldrossel, -e, f -n
1. skallra; skramla. 2. garn|kapsel, -vinda.
3. se Misteldrossel o. Wachtelkönig. S-|en,
-te ge-t intr [h] 1. skramla, skallra,
rassla; surra, brumma, t. ex. Spinnräder
knarra, t. ex. e-e ~de Stimme. 2. a) rulla r;
b) tala genom näsan; snörvla; c) tala med
gäll röst, slå över med rösten. 3. brumma,
gräla, -en, n -s O surrande, brummande etc.
-er, m -s - 1. brummande person. 2. en
som rullar på r. -[heu]schrecke, f zooi. Oedypoda
trumgräshoppa. -laut, m -[e]s -e knarrande
(surrande, brummande) ljud. -posten, m *s
-5& ensam [vakt]post, skiltvakt. -schrecke, se
-heuschrecke. -ventil, Se Schnarchventil,
-wachte|, f, se Wachtelkönig, -wecker, m surrande
(knarrande) väckarklocka, -werk, n -[e]s -e
rörverk i orgel, väckarklocka. -Zünglein, n tunga i
orgelpipa.
Schnärz m -es -e, se Wachtelkönig.
schnarz|en, -[es]tf -te ge-t, se schnarren.
Schnat|[e], f -en 1. ympkvist. 2. ung. åkerren.
Schnätel, n -s - videpipa.
Schnatter‖ei, f -en snatt|rande, -er, prat. -ente,
f zool. Anas strepera snatterand. -er, m -s -
pratmakare, snattrare. -erin, f -nen, se-liese. s-haft,
se s-ig. -hans, m -en -en o. -e†, se -er. s-ig, a
prat|sam, -sjuk, talträngd, snattrande, -laut,
m -[e]s -e snattrande ljud. -liese, f -n F
prat-makerska, sladderkäring, skvallertaska.
-maul, n -[e]s -erf, se -hans o. -liese. s-|n,
schnatt[e]re -te ge-t intr [h] 1. om gäss etc.
snattra. 2. F prata, sladdra, snattra. 3. dial.
skallra [tänder] av köld. -n, n -s O snattrande;
pladder, prat. -tasche, f -n F, se -liese.
zun-ge, f -n sladdrande (snattrande) tunga.
Schnatt‖rer, Se -erer. -rerin, f -nen, se -erliese.
S-rig, se s-erig.
Schnatz m -es -e† dial. hårklädsel, s^el|n,
schnatz[e]le -te ge-t, s~|en, -[es]i -te ge-t tr
dial. pryda, smycka, styra ut.
schnaub‖en, -test (förr schnobst) -[e]test (‡
schnöbest) ge-t (‡ geschnoben) -[e] I. tr o. intr 1.
[h] fnysa, frusta, prusta; flämta, flåsa,
pusta. Nach Luft ~ snappa efter luft, F kippa
efter andan; [nach] Rache törsta efter
hämnd; vor Wut ~ skumma av vrede
(raseri). 2. intr. [s] fnysande fara (rusa) [fram],
frusta fram (iväg), t. ex. die Pferde -ten heran.
II. tr. Rache se <i><b>HI.</i>H</b> 1.; Feuer aus den
Nüstern ~ spruta eld ur näsborrarna. III. tr o.
refl sich ~ snyta sig. S-en, n -s O 1.
fnysande, frustande, flåsande, flämtande. 2.
snytande, -ern, se schnobbern. -ig, a
fnysande, frustande, flåsande, flämtande.
Schnauf m -[e]s -e, se -en. s~el|n, schnauf[e]le
-te ge-t intr [h] 1. se schnüffeln. 2. tala i näsan.
schnäufel|n, -te ge-t intr [h] flämta, flåsa; vara
andfådd.
schnauf‖en, -te ge-t intr [h] andas ut; flåsa,
flämta, pusta [ut], hämta andan; vila sig,
vila [ut]. S-en, n -s O pustande, flåsande,
flämtande; vila[nde]. S-er, m -s - 1.
pustande (flåsande, flämtande) person. 2. uppblåst
person, F högfärdsblåsa. 3. andetag. Mit
keinem ~[/e] verraten F dial. inte andas en
stavelse om ngt. S-erl, n -s - F bil, ’kärra’,
’stinkstånka’. S-erle, n, se t>-er 3.
Schnau|mast, m -es -en snaumast.
Schnauz m -es -e† 1. se -bart. 2. se -er 2. 3.
skarp tillrättavisning, -bart, m -[e]s -e† 1.
yviga mustasch[er]; förr knävelborrar. 2.
person med mustascher. Alter ~ F gammal
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
