- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2139

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Seegatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ringelgans, -flatt, n -[e]s -en o. -s gatt,
trång farled, -gebiet, n -[e]s -e sjöterritorium,
-gebrauch, m -[e]s -e† sjöbruk, bruk till
sjöss, -gefahr, f -en 1. sjöfara; sjönöd. 2.
försäkr. sjörisk. -gefecht, n -[e]s -e
sjö|drabbning, -strid, -slag. -geflügel, n -s kon.
sjöfågel. -gegend, f -en sjö- el. havs|trakt.
s-ge-hend, a sjögående, -geltung, f ung. intressen
av [och makt på] havet, -gemälde, n-s -
sjöstycke, marin[målning]. -gericht, n -[e]s -e
jur. sjörätt domstol, -geschäfte, pl hand. ung.
sjöfartsnäring. -geschichte, f -n [-sjö[mans]histo-ria.-] {+sjö[mans]histo-
ria.+} -geschmack, m -[e]s, haben smaka [av]
sjö (hav), -gesetz, n -es -e, -gesetzbuch, n
-[e]s -er† jur. sjölag, -gesicht, n -[e]s -er
vision på havet, -gespenst, n -es -er sjö-,
havs|-spöke. -gestade, n-s - sjö[a]strand;
havsstrand. -gewächs, n -es -e sjö- el. havs|växt.
-gewalt, f O makt på havet, s-gewohnt, a
sjövan. -glocke, f zool. Balanus havstulpan, -gott,
III -es -er† havsgud, -gras, n bot. 1. Zoster» marina
bandtåhg. 2. sjö|gräs, -växt[er] i aiim. 3. se
-tang 1. 4. krollsplint. -grün, se Saftgrün.
S-grün, a sjö^-, havs|grön. -gurke, f zool. Hoiothu.
rioidea sjö|gurka, -korv. -hafen, m -s -f
sjöhamn. -hahn, m, se -skorpion, Knurrhahn 1. b),
Baubensteißfuß. -handel, m -s O sjöhandel,
transatlantisk handel. * [-handlung[sgesell-schaft], -] {+-handlung[sgesell-
schaft],+} f -en bolag för transatlantisk handel,
-hase, m zool. 1. Cyciopterus lumpus sjurygg,
stenbit. 2. Apiysia sjöhare. -hecht, m, se Kummel.
-held, m -en -en sjöhjälte, -herrschaft, f O
herravälde (hegemoni) på havet (haven),
-heuschrecke, f, se Heuschreckenkrebs. -höhe,
f höjd över havet, -horizont, m -[e]s -e
sjöhorisont. -hospiz [’piits], n -es -e ung.
havssanatorium.
Seehund m -[e]s -e zool. 1. Phoca säl[hund].
Geringelter rv p. hispida ringlad säl, vikare;
grönländischer nu P. groenlandica grÖnlandssäl. 2.
Scyiiiorhinus catuius småfläckig rödhaj. 3. se
Seebär 2. -s|fang, m -[e]s sälfångst. -s|fell, n
-[e]s -e sälskinn. -s|jagd, f -erc säl|jakt, -fångst,
-s|jäger, m säl|j ägare, -† ångare, -s|tran, m -[e]s
sältran.
Seeigel m zool. Echinus sjöborre, -kaktus, m bot.
Echinopsis sjöborrkaktus.
seeisch, a ᚼ sjö-, havs-.
Seelljungfer, f -n 1. sjöjungfru. 2. se Dugong.
-kabel, n -s - havs-, sjö-, undervattens|kabel.
-kadett, m -en -en ⚓ sjökadett,
kadettenschu-le, f -n sjökrigsskola, -kalb, w, se -hund 1.
-kämpf, m -[e]s -e†, se -gefecht. -känne, f bot.
Limnanthemum nymphæoides sjögull. -karte, f -n
sjö|karta, -kort. -katze, f zool. Chimæra
havsmus. -kennung, f sjökännedom, -kiefer, se
Meerstrandskiefer, -kiste, f -n sjömanskista.
S-klar, o segelklar, -klima, n -s havsklimat,
-kohl, se Meerkohl, -kokos, se Meereskokos.
-kom’paß, m -passes -passe fartygskompass,
-këtiig, m -s -e sjökonung, -krähe, f, se Kor-
moran o. Lachmöwe, s-krank, a sjösjuk,
-krankheit, f sjösjuka, -krebs, m
havskräftdjur; isht hummer, -kreide, f geoi. bleke,
-kreuzdorn, se Sanddorn, -krieg, m -[e]s -e
sjökrig. -kriegführung, f sjökrigföring,
-kriegskunst, f -e† marin krigskonst,
-kriegsrecht, n -[e]s O jur. sjökrigsrätt abstrakt,
-kriegs-wesen, n marinväsen, -kröte, f se Meereber.
-kuh, f zool. Ehytina Stellen [Stellers] sjöko.
-kultus, m - mytol, dyrkan av
vattengudom-ligheter. -kunde, f O sjökännedom, nautisk
kunskap, s-kundig, a sjökunnig. -küste, f -n
havs-, äv. sjö|kust. -lachs, m, se Köhler 2.
Seel‖and, n -[e]s npr geogr. Själland. -länder,
I. m -s - själländare. II. a oböji., se s-ländisch.
-länderin, f -nen själländska. s-ländisch, a
själländsk, från (på) Själland.
Seelllandschaft, f -en sjö-, äv. havs|landskap.
-lappe, m -n -n sjölapp. -laterne, f -n
skeppslanterna.
Seel‖chen, n-s - 1. liten själ; jfr Seele. Das gute
nu den goda själen. 2. blå fjäril, -e, f -n (dim.
Seelchen) 1. själ, t. ex. der Mensch hat e-e
vernünftige Leib und nu; äv. avlidens, t. ex. Ydie
nun der Verstorbenen, die im Fegefeuer;
seine nu Gott befehlen; ibi. hjärta, se ex. Die
nu aushauchen giva upp andan, dö, gå hädan;
zivei nun und ein Gedanke två själar
(hjärtan) och en tanke; mit den Augen der nu
lesen läsa med själens ögon; sie ist so ganz nu
hon är så helt och hållet själ; sich die ~
aus dem Leib laufen springa andan ur
halsen på sig; das geht mir an die nu det går
mig till hjärtat; e-m etw. auf die />» binden
lägga ngn ngt på hjärtat; etw. auf der ~
haben ha ngt på hjärtat el. samvetet; das liegt
mir schwer auf der nu det tynger mig svårt;
Sie sprechen mir aus der nu ni uttalar mina
[innersta] tankar; bei meiner nu {meiner
Seel1)! min själ! das schneidet mir durch
{in) die ~ det skär mig i själen (hjärtat);
in der in innerster nu i sitt inre (innersta);
es tut mir in der nu weh det är jag förfärligt
ledsen för; er ist mir in der nu zuwider jag
har en djup motvilja mot honom; sich tief’
in die nu schämen skämmas djupt
(förskräckligt); grüße in meiner ~ den Wald! hälsa
skogen från mig! mit nu singen sjunga méd
djup känsla; mit ganzer bei etw. sein
med liv och själ (lust) deltaga i (ägna sig
åt) ngt; sich von ganzer nu freuen glädja sig
av hela sitt hjärta; sein Bild trat ihr lebhaft
vor die ~ hans bild stod livligt för henne;
se Ruhe 1. 2. själ, väsen, person, människa,
t. ex. er ist e-e edle nu. Die alte treue nu! den
gamla trogna själen! er ist e-e ~ von [e-rø]
Kind han är en riktig liten raring (ett
förtjusande älskligt barn); keine ~ inte en . själ;
keine sterbende nu ingen dödlig; e-e durstige
nu F en törstig själ (individ); die Stadt zählt
3000 nun staden räknar 3 000 själar (har
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free